Förtjänar inte den negativa kritiken
FILMENUtifrån omslagets bild kan man lätt tro att "Admission" är en romantisk komedi, och visst, det finns lite romantik i filmen, men den följer inte den givna mallen. Snarare är det så att filmen lurar oss att tro att det är en romantisk komedi när dess emotionella del i själva verket är något helt annat. Jag tycker det är smart gjort och roas av filmen som är en komedi som lyckas klara sig utan grova skämt och annat som mest känns tröttsamt vid det här laget.
Portia (Tina Fey) jobbar vid antagningen till Princeton University. Det är hon och hennes kollegor som ansvarar för att rätt personer blir godkända till den prestigefyllda skolan. De tittar på tiotusentals ansökningar i jakt efter de rätta eleverna. Portia har haft jobbet i 16 år och gillar det. Kanske extra mycket nu när det finns en möjlighet att avancera till dekan för avdelningen. Hon lever i ett barnlöst förhållande med en lärare vid skolan och det slår inte direkt gnistor om relationen, och till slut lämnas Portia av sin partner som väntar barn med en annan kvinna. Portas lösning på problemet blir att begrava sig i jobb.
Men innan dess har hon gjort en liten rundåkning på olika collegeskolor för att informera om Princeton och vad som krävs för att bli antagen. Bland annat stannar hon till vid den alternativa skolan Quest där en av hennes egna gamla skolkamrater, John (Paul Rudd), är rektor. Både rektorn och skolan är annorlunda, men det finns en elev där som sticker ut och det är egentligen därför John bjudit dit henne. Jeremiah (Nat Wolff) är onekligen en speciell elev, men är han Princetonmaterial? Lagom till Portia ska åka hem släpper John bomben: Han har bevis för att Jeremiah är den son Portia tvingades adoptera bort som ung, och då förändras Portias liv total. Hur ska hon agera som ny-nybliven mamma och hur ska hon kunna säkra Jeremiahs plats vid Princeton utan att ingen vet vad som egentligen föregår?
"Admission" har fått mycket negativ kritik. Många menar att det blev en ekonomisk flopp (vilket det faktiskt blev), att Fey och Rudd inte gör bra insatser, eller att de gör bra insatser men har ett dåligt manus att jobba med. Jag håller inte med. Jag har sett tillräckligt mycket med både Fey och Rudd för att veta hur det känns när de gör dåliga insatser och så är inte fallet inte. Det är kanske inte en perfekt film eller en perfekt komedi, men jag gillar den i alla fall.
Kanske är det så att många förväntar sig en romantisk komedi när det inte är en sådan och upplever att Fey och Rudd misslyckas med den biten. Jag vet inte, men "Admission" gav i alla fall mig en kul stund under ungefär 100 minuter.
Portia (Tina Fey) jobbar vid antagningen till Princeton University. Det är hon och hennes kollegor som ansvarar för att rätt personer blir godkända till den prestigefyllda skolan. De tittar på tiotusentals ansökningar i jakt efter de rätta eleverna. Portia har haft jobbet i 16 år och gillar det. Kanske extra mycket nu när det finns en möjlighet att avancera till dekan för avdelningen. Hon lever i ett barnlöst förhållande med en lärare vid skolan och det slår inte direkt gnistor om relationen, och till slut lämnas Portia av sin partner som väntar barn med en annan kvinna. Portas lösning på problemet blir att begrava sig i jobb.
Men innan dess har hon gjort en liten rundåkning på olika collegeskolor för att informera om Princeton och vad som krävs för att bli antagen. Bland annat stannar hon till vid den alternativa skolan Quest där en av hennes egna gamla skolkamrater, John (Paul Rudd), är rektor. Både rektorn och skolan är annorlunda, men det finns en elev där som sticker ut och det är egentligen därför John bjudit dit henne. Jeremiah (Nat Wolff) är onekligen en speciell elev, men är han Princetonmaterial? Lagom till Portia ska åka hem släpper John bomben: Han har bevis för att Jeremiah är den son Portia tvingades adoptera bort som ung, och då förändras Portias liv total. Hur ska hon agera som ny-nybliven mamma och hur ska hon kunna säkra Jeremiahs plats vid Princeton utan att ingen vet vad som egentligen föregår?
"Admission" har fått mycket negativ kritik. Många menar att det blev en ekonomisk flopp (vilket det faktiskt blev), att Fey och Rudd inte gör bra insatser, eller att de gör bra insatser men har ett dåligt manus att jobba med. Jag håller inte med. Jag har sett tillräckligt mycket med både Fey och Rudd för att veta hur det känns när de gör dåliga insatser och så är inte fallet inte. Det är kanske inte en perfekt film eller en perfekt komedi, men jag gillar den i alla fall.
Kanske är det så att många förväntar sig en romantisk komedi när det inte är en sådan och upplever att Fey och Rudd misslyckas med den biten. Jag vet inte, men "Admission" gav i alla fall mig en kul stund under ungefär 100 minuter.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Lily Tomlin spelar Portias mamma och gör ännu en sådan där vass kvinnoroll som hon gör så bra. Karaktären ligger inte speciellt långt bort från hennes insats i de sista säsongerna av "Vita huset".
2. En annan veteran i filmen är Wallace Shawn som spelar antagningsavdelningens chef.
3. Filmen är regisserad av Paul Weitz vars främsta bidrag till filmhistorien är den moderna klassikern "Om en pojke" som han skrev och regisserade.
2. En annan veteran i filmen är Wallace Shawn som spelar antagningsavdelningens chef.
3. Filmen är regisserad av Paul Weitz vars främsta bidrag till filmhistorien är den moderna klassikern "Om en pojke" som han skrev och regisserade.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA