Bravissimo, Pixar!
FILMENDen första Pixarfilm jag såg var "Ett småkryps liv". En VHS-kopia (!) av filmen ingick i det lilla filmbibliotek som fanns i den turnébuss som var mitt hem under sju veckor i Europa hösten 2000. Jag såg filmen minst två gånger under turnén och det blev sedan en av de första DVD:er jag köpte när detta spännande, nya format blev en del av mitt liv. Nu vet jag inte exakt var i Europa jag var när jag såg filmen, men jag kan mycket väl ha varit i Italien då tre stopp var i det landet. Det skulle ju i så fall vara en märklig cirkelslutning eftersom Pixars 24:e film utspelar sig i Italien.
Fast huvudpersonen Luca (Jacob Tremblay) bor ju i och för sig under vattnet. Han är ett sjömonster som precis som alla andra sjömonster lärt sig att hålla sig borta från ytan och "landmonstren" som finns där. Det hindrar inte Luca från att ändå ha en viss fascination för ytan, speciellt efter att han hittat föremål på havsbotten. En klocka, ett spelkort, en grammofon. Det som slutligen gör att han ändå tar sig upp till ytan är när han lär känna den vildare pojken Alberto (Jack Dylan Grazer) som praktiskt taget lever på land. Så fort sjömonster är borta från vatten ser de nämligen ut som vanliga människor. Alberto lär Luca grunderna i hur man rör och för sig och visar att det inte är så farligt som man kan tro. Men samtidigt oroar sig Lucas föräldrar och de vill skicka ned honom till farbror Ugo (Sacha Baron Cohen) i betydligt djupare vattendrag.
Tyvärr, för dem, får det motsatt effekt och Luca och Alberto stannar kvar och föder en dröm om att få tag på det finaste som finns: En vespa. De får syn på en sådan i den närliggande staden Porto Rossa. Där lär de också känna flickan Giulia (Emma Berman) som informera om stadens årliga tävling där man kan vinna pengar, pengar som kan räcka till en vespa. Pojkarna slår ihop sig med Giulia, men risken att bli upptäckta så fort de blir lite våta finns hela tiden där och den starka vänskapen mellan Luca och Alberto rubbas när Luca blir allt mer intresserad av det mänskliga livet och dess fördelar.
"Luca" är en söt liten historia om vänskap och att växa upp och i vanlig ordning är det förstås högsta klass på det mesta. Den känns dock lite enkel, både i sin story och i delar av utseendet. Det är fortfarande överdjävligt snyggt animerat men karaktärerna har mer likheter med Europeiska seriealbum än modern Disneyfilm om man säger så. Eftertexterna, som berättar vad som hände sedan i väldigt fina teckningar, förtydligar detta. Jag menar inte att det är något negativt på något vis, utan snarare att det är något som gör att "Luca" sticker ut.
Miljömässigt har man lyckats gestalta en liten italiensk stad med sina gränder, torg och allehanda miljöer på ett helt perfekt sätt. Jag vill seriöst boka biljetter för att åka dit på semester (vilket inte är helt omöjligt, se Extramaterialet). Dessutom är filmen en periodhistoria satt i ett tidigt 60-tal kanske som bidrar men ytterligare originella lager i "Lucas" utseende.
Det är inte Pixars bästa film, vilket inte säger så jättemycket eftersom det är få bolag som har sådan enormt hög lägstanivå, men det är förstås ändå en sevärd film som är charmig och underhållande.
Fast huvudpersonen Luca (Jacob Tremblay) bor ju i och för sig under vattnet. Han är ett sjömonster som precis som alla andra sjömonster lärt sig att hålla sig borta från ytan och "landmonstren" som finns där. Det hindrar inte Luca från att ändå ha en viss fascination för ytan, speciellt efter att han hittat föremål på havsbotten. En klocka, ett spelkort, en grammofon. Det som slutligen gör att han ändå tar sig upp till ytan är när han lär känna den vildare pojken Alberto (Jack Dylan Grazer) som praktiskt taget lever på land. Så fort sjömonster är borta från vatten ser de nämligen ut som vanliga människor. Alberto lär Luca grunderna i hur man rör och för sig och visar att det inte är så farligt som man kan tro. Men samtidigt oroar sig Lucas föräldrar och de vill skicka ned honom till farbror Ugo (Sacha Baron Cohen) i betydligt djupare vattendrag.
Tyvärr, för dem, får det motsatt effekt och Luca och Alberto stannar kvar och föder en dröm om att få tag på det finaste som finns: En vespa. De får syn på en sådan i den närliggande staden Porto Rossa. Där lär de också känna flickan Giulia (Emma Berman) som informera om stadens årliga tävling där man kan vinna pengar, pengar som kan räcka till en vespa. Pojkarna slår ihop sig med Giulia, men risken att bli upptäckta så fort de blir lite våta finns hela tiden där och den starka vänskapen mellan Luca och Alberto rubbas när Luca blir allt mer intresserad av det mänskliga livet och dess fördelar.
"Luca" är en söt liten historia om vänskap och att växa upp och i vanlig ordning är det förstås högsta klass på det mesta. Den känns dock lite enkel, både i sin story och i delar av utseendet. Det är fortfarande överdjävligt snyggt animerat men karaktärerna har mer likheter med Europeiska seriealbum än modern Disneyfilm om man säger så. Eftertexterna, som berättar vad som hände sedan i väldigt fina teckningar, förtydligar detta. Jag menar inte att det är något negativt på något vis, utan snarare att det är något som gör att "Luca" sticker ut.
Miljömässigt har man lyckats gestalta en liten italiensk stad med sina gränder, torg och allehanda miljöer på ett helt perfekt sätt. Jag vill seriöst boka biljetter för att åka dit på semester (vilket inte är helt omöjligt, se Extramaterialet). Dessutom är filmen en periodhistoria satt i ett tidigt 60-tal kanske som bidrar men ytterligare originella lager i "Lucas" utseende.
Det är inte Pixars bästa film, vilket inte säger så jättemycket eftersom det är få bolag som har sådan enormt hög lägstanivå, men det är förstås ändå en sevärd film som är charmig och underhållande.
EXTRAMATERIALET
Filmen är inspirerad av Cinque Terre som är fem byar som går in i varandra på den italienska Rivieran. I vanlig Pixarordning lämnas inget till slumpen och massor av research och besök på plats gjordes för att riktigt suga åt sig miljö, arkitektur, människor, ljus - ja, allt möjligt. I en kortare bakomfilm får vi vara med under just detta. Riktigt trevligt och det är oerhört tydligt att Cinque Terre återskapades ungefär till filmens lilla stad. Alltså är det teoretiskt möjligt att boka in en semester där!
Utöver det finns det två featuretter till att se. Den ena handlar om hur man designade filmens havsmonster så att de inte blev för läskiga och hur man jobbade fram förvandlingen till människor. Den andra handlar om karaktärerna och framför allt vänskapen mellan dem. Två trevliga inslag.
Dessutom en halvtimme med bortklippt material inklusive introduktion och kommentarer. Som vanligt när det gäller animerade filmer växer storyn fram under en lång process och dessa scener är från de allra tidigaste skedena med animerade storyboardbilder och andra röster. En inblick i processen.
Utöver det finns det två featuretter till att se. Den ena handlar om hur man designade filmens havsmonster så att de inte blev för läskiga och hur man jobbade fram förvandlingen till människor. Den andra handlar om karaktärerna och framför allt vänskapen mellan dem. Två trevliga inslag.
Dessutom en halvtimme med bortklippt material inklusive introduktion och kommentarer. Som vanligt när det gäller animerade filmer växer storyn fram under en lång process och dessa scener är från de allra tidigaste skedena med animerade storyboardbilder och andra röster. En inblick i processen.
TRE SAKER
1. Filmen är påhittad och regisserad av Enrico Casarosa, en italienfödd Pixarmedarbetare som varit involverad på andra vis i många tidigare filmer. Det här är hans långfilmsdebut. Han har tidigare regisserat kortfilmen "Månen" ("La Luna") som låg med på "Modig".
2. Historien är baserad på Enricos uppväxt och hans vänskap till kompisen Alberto. Enrico är född 1970 så periodbiten av "Luca" stämmer inte riktigt med hans ålder, men nog känns det att det finns väldigt mycket verklighetsbaserat i filmen. Det bekräftas av bakomfilmen.
3. En inspirationskälla för Enrico är Hayao Miyazakis filmer och stadens namn, Porto Rosso - som ursprungligen skulle varit Lucas efternamn, är en referens till "Porco Rosso".
2. Historien är baserad på Enricos uppväxt och hans vänskap till kompisen Alberto. Enrico är född 1970 så periodbiten av "Luca" stämmer inte riktigt med hans ålder, men nog känns det att det finns väldigt mycket verklighetsbaserat i filmen. Det bekräftas av bakomfilmen.
3. En inspirationskälla för Enrico är Hayao Miyazakis filmer och stadens namn, Porto Rosso - som ursprungligen skulle varit Lucas efternamn, är en referens till "Porco Rosso".
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
