En fullträff till uppföljande föregångare
FILMENAtt Pixar gör uppföljare är ingen nyhet. "Toy Story" har fått två, "Bilar" en och om några år kommer den efterlängtade uppföljaren till "Hitta Nemo". Pixar har sagt att deras plan är att ge ut en ny film varje år och en uppföljare vartannat år, så vi kommer att få återse kära figurer med jämna mellanrum.
I fallet "Monsters University" handlar det dock om Pixars första föregångare, alltså en film som utspelar sig före den första. Närmare bestämt handlar det om hur Mike (Billy Crystal) och Sulley (John Goodman) träffades, blev kompisar och hamnade i skrämmar-branschen. Det ger en helt annan film än "Monsters, Inc." vilket är väldigt bra. Det värsta som finns med uppföljare är att det blir samma historia en gång till med någon mindre skillnad. Lyckligtvis har Pixar skött sina kort väl och hela tiden strävat efter att göra något nytt. Så även denna gång.
Ända sedan litet... ögonmonsterbarn har Mike drömt om att en gång bli en skrämmare för Monsters, Inc. Vägen dit går genom Monsters University till vilket han blir antagen efter att ha pluggat väl. Mike är en riktigt bra student som läser allt han kan komma över och alltid är den som sträcker upp handen när lärarna ställer frågor. Sulley glider i stället in på ett bananskal. Han kommer från en legendarisk familj skrämmare och behöver egentligen bara visa sig för att få ögonen att tindra på lärarna. Studierna tar han inte på allvar - det kommer ju att gå bra för honom i alla fall.
Mike och Sulley är långt i från de vänner de i framtiden kommer att bli. Tvärtom - de är ovänner och kombattanter och det är när deras eviga bråk går överstyr som de blir utslängda från skrämmarkursen. Drömmen är som bortblåst för Mike och Sulley våndas över att ha svikit sin familjs goda rykte.
En möjlighet att återuppliva drömmen kommer via en skrämmartävling de olika fraterniteterna får delta i. Allt Mike och Sulley behöver göra är att gå med i en fraternitet, men den enda som finns kvar består av supertöntar som inte har några som helst skrämmande egenskaper. Vägen till drömmer blir extra lång, men den är inte omöjlig.
Under de tolv år som har gått sedan "Monsters, Inc." har Pixar avancerat på alla plan. Det märks för "Monsters University" är en film som i mitt tycke toppar sitt original. Den är mycket snyggare och smidigare samtidigt som den innehåller många fler intressanta och väldesignade karaktärer. "Monsters, Inc." hade fem-sex karaktärer och här finns det betydligt fler att lägga märke till. Den här märkliga lila, håriga benfiguren Art som finns i fraterniteten till exempel. Hur kul som helst.
Storyn blir en klassisk collegefilm med töntarna mot tuffingarna och det är ett upplägg man kan sedan tidigare, men det är egentligen ingen nackdel när den passerar genom Pixar-filtret. Även om filmen följer en invand mall finns det gott om alla de finesser som man blivit bortskämt med när Pixar berättar sina historier, vilket gör en tämligen bekant historia till något unikt och fräscht i alla fall. Jag är positivt överraskad, för "Monsters University" är betydligt bättre och mer givande mot vad jag hade föreställt mig. Ännu en fullträff.
3D-VERSION
3D inom animerad film, speciellt på Pixar-nivå, är alltid bra. Precis som "Monsters, Inc" fick ett fint lyft när den gjordes om i 3D tjänar uppföljaren mycket på att få djup och höjder i sina miljöer. Finfint, men så är filmen ruskigt snygg i sitt platta utförande också.
I fallet "Monsters University" handlar det dock om Pixars första föregångare, alltså en film som utspelar sig före den första. Närmare bestämt handlar det om hur Mike (Billy Crystal) och Sulley (John Goodman) träffades, blev kompisar och hamnade i skrämmar-branschen. Det ger en helt annan film än "Monsters, Inc." vilket är väldigt bra. Det värsta som finns med uppföljare är att det blir samma historia en gång till med någon mindre skillnad. Lyckligtvis har Pixar skött sina kort väl och hela tiden strävat efter att göra något nytt. Så även denna gång.
Ända sedan litet... ögonmonsterbarn har Mike drömt om att en gång bli en skrämmare för Monsters, Inc. Vägen dit går genom Monsters University till vilket han blir antagen efter att ha pluggat väl. Mike är en riktigt bra student som läser allt han kan komma över och alltid är den som sträcker upp handen när lärarna ställer frågor. Sulley glider i stället in på ett bananskal. Han kommer från en legendarisk familj skrämmare och behöver egentligen bara visa sig för att få ögonen att tindra på lärarna. Studierna tar han inte på allvar - det kommer ju att gå bra för honom i alla fall.
Mike och Sulley är långt i från de vänner de i framtiden kommer att bli. Tvärtom - de är ovänner och kombattanter och det är när deras eviga bråk går överstyr som de blir utslängda från skrämmarkursen. Drömmen är som bortblåst för Mike och Sulley våndas över att ha svikit sin familjs goda rykte.
En möjlighet att återuppliva drömmen kommer via en skrämmartävling de olika fraterniteterna får delta i. Allt Mike och Sulley behöver göra är att gå med i en fraternitet, men den enda som finns kvar består av supertöntar som inte har några som helst skrämmande egenskaper. Vägen till drömmer blir extra lång, men den är inte omöjlig.
Under de tolv år som har gått sedan "Monsters, Inc." har Pixar avancerat på alla plan. Det märks för "Monsters University" är en film som i mitt tycke toppar sitt original. Den är mycket snyggare och smidigare samtidigt som den innehåller många fler intressanta och väldesignade karaktärer. "Monsters, Inc." hade fem-sex karaktärer och här finns det betydligt fler att lägga märke till. Den här märkliga lila, håriga benfiguren Art som finns i fraterniteten till exempel. Hur kul som helst.
Storyn blir en klassisk collegefilm med töntarna mot tuffingarna och det är ett upplägg man kan sedan tidigare, men det är egentligen ingen nackdel när den passerar genom Pixar-filtret. Även om filmen följer en invand mall finns det gott om alla de finesser som man blivit bortskämt med när Pixar berättar sina historier, vilket gör en tämligen bekant historia till något unikt och fräscht i alla fall. Jag är positivt överraskad, för "Monsters University" är betydligt bättre och mer givande mot vad jag hade föreställt mig. Ännu en fullträff.
3D-VERSION
3D inom animerad film, speciellt på Pixar-nivå, är alltid bra. Precis som "Monsters, Inc" fick ett fint lyft när den gjordes om i 3D tjänar uppföljaren mycket på att få djup och höjder i sina miljöer. Finfint, men så är filmen ruskigt snygg i sitt platta utförande också.
EXTRAMATERIALET
Filmens ackompanjerande kortfilm är en vacker och söt sak som heter "Det blå paraplyet" och handlar just om ett blått paraply som blir förtjust i ett rött under en regnig kväll. Det låter kanske inte så spännande, men det är ett under av animationsteknik och ett ypperligt exempel på att Pixar kan ge mänskliga egenskaper till ALLT! Kortfilmen hör möjligen inte till de bästa Pixar gjort, men är bra ändå och finns här både i 3D och 2D.
Bonusdisken är överfylld med extramaterial upphackat i en mängd klipp vilket gör att det blir slitage på fjärrkontrollen. Vad man kan dra som en allmän slutsats efter att ha sett alltihop är att Pixar verkar vara världens bästa arbetsplats. En dag i arbetet med "Monsters University" fångas genom att följa regissören Dan Scanlon genom alla avdelningar. Det är många som jobbar med en animerad film och det verkar minst sagt vara ett tufft jobb.
I andra delar av extramaterialet får vi veta mer om hur storyn växte fram, hur Campusliv studerades, hur mängder av nya monster skapades, hur musiken gjordes och så vidare. Det finns mycket att ta in och allt är kanske inte så där överdrivet spännande.
I och med "Monsters, Inc" fick Pixars tekniska avdelning sin största utmaning hittills när de skulle animera Sulleys päls och det krävdes komplicerade matematiska beräkningar, och tekniken som togs fram har nu förfinats och används fortfarande, inte minst i uppföljaren som har avsevärt många fler pälsbärande monster.
Det som döljs under den märkliga svenska rubriken "Se dig omkring" är svepande kameraåkningar genom de olika miljöerna i filmen, utan några karaktärer på plats. Det är otroligt snyggt och man inser verkligen vilket jättejobb det ligger bakom filmen.
Borttagna scener och kommentarspår finns även om man vill fördjupa sig ytterligare.
Bonusdisken är överfylld med extramaterial upphackat i en mängd klipp vilket gör att det blir slitage på fjärrkontrollen. Vad man kan dra som en allmän slutsats efter att ha sett alltihop är att Pixar verkar vara världens bästa arbetsplats. En dag i arbetet med "Monsters University" fångas genom att följa regissören Dan Scanlon genom alla avdelningar. Det är många som jobbar med en animerad film och det verkar minst sagt vara ett tufft jobb.
I andra delar av extramaterialet får vi veta mer om hur storyn växte fram, hur Campusliv studerades, hur mängder av nya monster skapades, hur musiken gjordes och så vidare. Det finns mycket att ta in och allt är kanske inte så där överdrivet spännande.
I och med "Monsters, Inc" fick Pixars tekniska avdelning sin största utmaning hittills när de skulle animera Sulleys päls och det krävdes komplicerade matematiska beräkningar, och tekniken som togs fram har nu förfinats och används fortfarande, inte minst i uppföljaren som har avsevärt många fler pälsbärande monster.
Det som döljs under den märkliga svenska rubriken "Se dig omkring" är svepande kameraåkningar genom de olika miljöerna i filmen, utan några karaktärer på plats. Det är otroligt snyggt och man inser verkligen vilket jättejobb det ligger bakom filmen.
Borttagna scener och kommentarspår finns även om man vill fördjupa sig ytterligare.
TRE SAKER
1. Trailern som visade hur Sulley väcker Mike och förvandlar honom till en discokula är inte en scen ur filmen. En unik trailer alltså som ändå förmedlar rätt stämning.
2. Det är de verklighetstrogna detaljerna i animationerna som tydligt visar att det gått tolv år mellan filmerna. Bara en sådan enkel sak som golvplankor har i "Monsters University" blivit otroligt verkliga, med blänk och slitningar precis som det är på riktigt.
3. Jag gillar att filmen knyter ihop trådarna till "Monsters, Inc." helt och hållet. Dels för att det limmar ihop filmerna perfekt och dels för att det förhindrar Pixar för att klämma in ytterligare en föregångare mellan filmerna.
2. Det är de verklighetstrogna detaljerna i animationerna som tydligt visar att det gått tolv år mellan filmerna. Bara en sådan enkel sak som golvplankor har i "Monsters University" blivit otroligt verkliga, med blänk och slitningar precis som det är på riktigt.
3. Jag gillar att filmen knyter ihop trådarna till "Monsters, Inc." helt och hållet. Dels för att det limmar ihop filmerna perfekt och dels för att det förhindrar Pixar för att klämma in ytterligare en föregångare mellan filmerna.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
Billy Crystal (4)
Billy Crystal (4)
