Suveränt bra när Jeff Daniels ger svar
FILMENFör 20 år sedan skrev Arlen Faber (Jeff Daniels) en bok som förändrade folks bild av andligt medvetande. I boken "Me & God" listade Arlen ett antal mer eller mindre existensiella frågor, med svar som han menade kom direkt från gud. Arlen hade alltså en direkt kontakt med den allsmäktige.
Boken har analyserats i det absurda och ynglat av sig i "Me & God for teens", "The Me & God diet" och andra märkliga tie-in-böcker skrivna av andra. Själv har Arlen dragit sig tillbaka och lever ett hemligt liv. Ingen, förutom hans agent, vet vem han är och hur han ser ut. Arlen Faber är en stor, hemlig gåta.
Ungefär samtidigt kommer två olika människor in i hans liv. Efter att hans rygg pajat krälar han bokstavligt talat in i kiropraktorn Elizabeths (Lauren Graham) mottagning, och när hon fixat honom och han kan se henne i ögonen blir han blixtförälskad i den ensamstående mamman. Kris (Lou Taylor Pucci) är en ung alkoholist nyss utkommen från rehab för att återvända till sin supande pappa, som äger ett antikvariat där Arlen försöker bli av med lite böcker. Verksamheten går knackigt, men efter att ha fått reda på vem Arlen är erbjuder han sig att ta emot böcker mot svar på frågor, för sådana har han många.
Relationerna är helt annorlunda. Elizabeth är en person Arlen vill vara med jämt medan Kris är en plåga, men i dessa möten ska Arlen lära sig något om sig själv och kanske komma på de svar till de frågor han faktiskt ställer till sig själv.
Det finns väldigt mycket jag gillar med filmen, till exempel att karaktärerna är så mångfaceterade och inte alls som man tror att de ska vara. Arlen introduceras när han sitter och gör någon new age:ig avslappningsövning och blir störd av dörrklockan och de första repliker han har är en lång radda svordomar. På ett nästan liknande sätt introduceras Elizabeth. Hon ger sin son hälsosam mat, spänner fast honom ordentligt i bilen på väg till skolan, men när hon lämnat honom byter hon från den fina avslappnande musiken till något rockigare och tänder en cigg.
Allting dras ett steg längre när det uppenbarar sig att karaktärerna bär på många demoner. Arlen har en stor hemlighet och han saknar även sin far som gått bort i alzheimers, samtidigt som det liv han valt gjort honom ensam och asocial. Elizabeth bär på den så vanliga känslan att inte räcka till, och Kris har sin alkoholism som ett tungt ok. Det finns alltså ordentligt med svärta i komedin som är väldigt tilltalande, om man nu kan uttrycka det så. Med andra ord: karaktärerna blir genuint intressanta.
Trots detta är filmen rolig på det där sköna sättet. Arlen har en vass och sarkastisk tunga och kan föra sig på ett underhållande sätt i alla situationer. Jeff Daniels är exemplarisk i rollen och det är även Lauren Graham och stjärnskottet Lou Taylor Pucci som bara blir bättre och bättre för varje film jag ser med honom.
Sammanfattningsvis är "The Answer Man" en riktigt bra film. Den ger en feel good-känsla samtidigt som den ger oss karaktärer med tuggmotstånd. Suveränt bra faktiskt.
Boken har analyserats i det absurda och ynglat av sig i "Me & God for teens", "The Me & God diet" och andra märkliga tie-in-böcker skrivna av andra. Själv har Arlen dragit sig tillbaka och lever ett hemligt liv. Ingen, förutom hans agent, vet vem han är och hur han ser ut. Arlen Faber är en stor, hemlig gåta.
Ungefär samtidigt kommer två olika människor in i hans liv. Efter att hans rygg pajat krälar han bokstavligt talat in i kiropraktorn Elizabeths (Lauren Graham) mottagning, och när hon fixat honom och han kan se henne i ögonen blir han blixtförälskad i den ensamstående mamman. Kris (Lou Taylor Pucci) är en ung alkoholist nyss utkommen från rehab för att återvända till sin supande pappa, som äger ett antikvariat där Arlen försöker bli av med lite böcker. Verksamheten går knackigt, men efter att ha fått reda på vem Arlen är erbjuder han sig att ta emot böcker mot svar på frågor, för sådana har han många.
Relationerna är helt annorlunda. Elizabeth är en person Arlen vill vara med jämt medan Kris är en plåga, men i dessa möten ska Arlen lära sig något om sig själv och kanske komma på de svar till de frågor han faktiskt ställer till sig själv.
Det finns väldigt mycket jag gillar med filmen, till exempel att karaktärerna är så mångfaceterade och inte alls som man tror att de ska vara. Arlen introduceras när han sitter och gör någon new age:ig avslappningsövning och blir störd av dörrklockan och de första repliker han har är en lång radda svordomar. På ett nästan liknande sätt introduceras Elizabeth. Hon ger sin son hälsosam mat, spänner fast honom ordentligt i bilen på väg till skolan, men när hon lämnat honom byter hon från den fina avslappnande musiken till något rockigare och tänder en cigg.
Allting dras ett steg längre när det uppenbarar sig att karaktärerna bär på många demoner. Arlen har en stor hemlighet och han saknar även sin far som gått bort i alzheimers, samtidigt som det liv han valt gjort honom ensam och asocial. Elizabeth bär på den så vanliga känslan att inte räcka till, och Kris har sin alkoholism som ett tungt ok. Det finns alltså ordentligt med svärta i komedin som är väldigt tilltalande, om man nu kan uttrycka det så. Med andra ord: karaktärerna blir genuint intressanta.
Trots detta är filmen rolig på det där sköna sättet. Arlen har en vass och sarkastisk tunga och kan föra sig på ett underhållande sätt i alla situationer. Jeff Daniels är exemplarisk i rollen och det är även Lauren Graham och stjärnskottet Lou Taylor Pucci som bara blir bättre och bättre för varje film jag ser med honom.
Sammanfattningsvis är "The Answer Man" en riktigt bra film. Den ger en feel good-känsla samtidigt som den ger oss karaktärer med tuggmotstånd. Suveränt bra faktiskt.
EXTRAMATERIALET
Ingenting.
TRE SAKER
1. Förtexterna är ett snyggt montage där man via recensioner av "Me & God" etablerar bokens stora succé. En bit in dyker en massa internationella omslag för boken upp för att styrka genomslaget. Här kan man se ett... tja, låt oss säga Skandinaviskt omslag med texten: "Mig och Gud - Det berömdt bokar bid"... Tjena Google Translate!
2. Med tanke på hur mycket "Familjen Macahan" jag sett på sistone är det oerhört roligt när Arlen i en scen påstår att han heter Zebulon.
3. Jag har inte sett det bekräftat någonstans, men jag antar väldigt starkt att filmen bygger lite på Henry Czernys öde, mannen som förlorade allt men inledde samtal med gud vilket ledde till en bestseller - ett öde som dramatiserats i "Samtal med gud".
2. Med tanke på hur mycket "Familjen Macahan" jag sett på sistone är det oerhört roligt när Arlen i en scen påstår att han heter Zebulon.
3. Jag har inte sett det bekräftat någonstans, men jag antar väldigt starkt att filmen bygger lite på Henry Czernys öde, mannen som förlorade allt men inledde samtal med gud vilket ledde till en bestseller - ett öde som dramatiserats i "Samtal med gud".
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA