Prequelen som blev en sequel
FILMENEn av huvudplotterna i "Änglar och demoner" är att påven har dött och ritualerna för att välja en ny har inletts. Kardinalerna bildar en konklav och låser in sig i Sixtinska kapellet tills en av dem fått två tredjedelar av rösterna och den symboliska vita röken glider ut genom kapellets skorsten för att indikera att en ny påve valts.
När boken kom ut på svenska 2005 inföll exakt samma situation i verkligheten. Johannes Paulus II dog efter lång och trogen tjänst och Benedictus XVI valdes till ny påve. Eftersom ett påveval är en väldigt stor händelse kunde man i svenska tidningar följa arbetet väldigt noggrant inklusive grafik över de platser som togs upp i boken. Detta gjorde att boken kändes betydligt mer verklig och jag upplevde den då som en bättre bok än den efterföljande "Da Vinci-koden" (som dock släpptes före "Änglar och demoner" i Sverige).
Men den stora anledningen till att symbolexperten Robert Langdon (Tom Hanks) kallas in till Vatikanen är att någon stulit antimateria från forskningsinstitutet CERN, antimateria som när den kommer i kontakt med materia skapar en explosion stark nog att utplåna en stad. Denna tickande bomb har placerats någonstans i Vatikanstaten och terroristerna misstänks vara Vatikanens gamla fiende Illuminati, en hemlig organisation som Langdon skrivit en bok om.
När Langdon ankommer till Vatikanens polisiära makt Schweizergardet, lett av Richter (Stellan Skarsgård), visar det sig att Illuminati kidnappat de fyra kardinaler som är de mest troliga att väljas till ny påve och lovar att mörda dem en efter en varje timme fram till att bomben ska smälla av och utplåna hela Vatikanen.
Några få ledtrådar i Illuminatis meddelande sätter igång Langdons jakt mot tiden, den här gången i ännu hetsigare tempo. Många människors liv står på spel.
Även om jag som tidigare sagt verkligen uppskattade boken och samtidigt är helt såld på Roms anrika platser, så blir inte filmatiseringen någon direkt stor upplevelse. Problemet ligger i att jag från minut ett vet hur det ska gå, vem skurken är och så vidare. Filmen följer dessutom boken i princip till punkt och pricka, vilket gör min personliga upplevelse tämligen ospännande.
Filmen har blivit en uppföljare till "Da Vinci-koden" och det görs några subtila referenser till den historien, men absolut ingenting som man reagerar på om man inte sett den första filmen. Har man inte gjort det, och heller inte läst böckerna, så är det snarare till en fördel eftersom strukturen på historien - liksom Dan Browns övriga böcker - är extremt lika sin föregångare.
På sätt och vis blir det som Browns brister blir tydligare på film. Jag slukar hans böcker i och med att de är skrivna på ett sådant sätt och reflekterar inte över så mycket än underhållningsvärdet i dem, men varken "Da Vinci-koden" eller "Änglar och demoner" har blivit några höjdarfilmer. "Da Vinci-koden" har jag sett ett par gånger och tycker ändå att den håller, och det gör väl "Änglar och demoner" också, men samtidigt blir tittandet mest för att se att de fått med allt från böckerna. Lite ospännande trots att historierna är så pass rafflande.
När boken kom ut på svenska 2005 inföll exakt samma situation i verkligheten. Johannes Paulus II dog efter lång och trogen tjänst och Benedictus XVI valdes till ny påve. Eftersom ett påveval är en väldigt stor händelse kunde man i svenska tidningar följa arbetet väldigt noggrant inklusive grafik över de platser som togs upp i boken. Detta gjorde att boken kändes betydligt mer verklig och jag upplevde den då som en bättre bok än den efterföljande "Da Vinci-koden" (som dock släpptes före "Änglar och demoner" i Sverige).
Men den stora anledningen till att symbolexperten Robert Langdon (Tom Hanks) kallas in till Vatikanen är att någon stulit antimateria från forskningsinstitutet CERN, antimateria som när den kommer i kontakt med materia skapar en explosion stark nog att utplåna en stad. Denna tickande bomb har placerats någonstans i Vatikanstaten och terroristerna misstänks vara Vatikanens gamla fiende Illuminati, en hemlig organisation som Langdon skrivit en bok om.
När Langdon ankommer till Vatikanens polisiära makt Schweizergardet, lett av Richter (Stellan Skarsgård), visar det sig att Illuminati kidnappat de fyra kardinaler som är de mest troliga att väljas till ny påve och lovar att mörda dem en efter en varje timme fram till att bomben ska smälla av och utplåna hela Vatikanen.
Några få ledtrådar i Illuminatis meddelande sätter igång Langdons jakt mot tiden, den här gången i ännu hetsigare tempo. Många människors liv står på spel.
Även om jag som tidigare sagt verkligen uppskattade boken och samtidigt är helt såld på Roms anrika platser, så blir inte filmatiseringen någon direkt stor upplevelse. Problemet ligger i att jag från minut ett vet hur det ska gå, vem skurken är och så vidare. Filmen följer dessutom boken i princip till punkt och pricka, vilket gör min personliga upplevelse tämligen ospännande.
Filmen har blivit en uppföljare till "Da Vinci-koden" och det görs några subtila referenser till den historien, men absolut ingenting som man reagerar på om man inte sett den första filmen. Har man inte gjort det, och heller inte läst böckerna, så är det snarare till en fördel eftersom strukturen på historien - liksom Dan Browns övriga böcker - är extremt lika sin föregångare.
På sätt och vis blir det som Browns brister blir tydligare på film. Jag slukar hans böcker i och med att de är skrivna på ett sådant sätt och reflekterar inte över så mycket än underhållningsvärdet i dem, men varken "Da Vinci-koden" eller "Änglar och demoner" har blivit några höjdarfilmer. "Da Vinci-koden" har jag sett ett par gånger och tycker ändå att den håller, och det gör väl "Änglar och demoner" också, men samtidigt blir tittandet mest för att se att de fått med allt från böckerna. Lite ospännande trots att historierna är så pass rafflande.
EXTRAMATERIALET
Extramaterialet är kort och snabbt. I fyra delar får vi veta lite mer om hur boken förvandlades till film (med en rolig anekdot om hur Dan Brown hjälpte till att lösa en övergång i manuset medan han stod i en kö...), om rekvisitan i filmen, så som böcker, kartor, saker - ja, allt möjligt, om hur filmen spelades in i en extremt snabb, men ändå ganska heltäckande bakomfilm och slutligen lära oss mer om ambigram av den stora mästaren John Langdon som skapat ambigramen i boken/filmen och dessutom donerat sitt efternamn till huvudpersonen.
Pust! Ja, det är snabba ryck och allting är över på en dryg halvtimme.
På blu-ray-utgåvan finns även en "extended version" av filmen som är ca 10 minuter längre. Å andra sidan är det mindre extramaterial på utgåvan... Logiken där är inte helt lätt att förstå...
Pust! Ja, det är snabba ryck och allting är över på en dryg halvtimme.
På blu-ray-utgåvan finns även en "extended version" av filmen som är ca 10 minuter längre. Å andra sidan är det mindre extramaterial på utgåvan... Logiken där är inte helt lätt att förstå...
TRE SAKER
1. Det är lite märkligt hur lite Ron Howard får ut av Tom Hanks i de här filmatiseringarna. Det är inte så mycket liv i Langdon som man kanske skulle kunna önska. Dock slapp han den smått märkliga pageaktiga frissan han fick dras med i den första filmen.
2. De har poängterats en del felaktigheter i Browns bok som halkat med till filmen, bland annat den science fiction-artade skapelsen av antimateria och dess egentliga funktion är rätt så mycket hitta-på, men vem bryr sig - det är ju underhållning!
3. Givetvis har Langdon en ung dam vid sin sida även i denna historia, denna gång spelad av israeliska skönheten Ayelet Zurer.
2. De har poängterats en del felaktigheter i Browns bok som halkat med till filmen, bland annat den science fiction-artade skapelsen av antimateria och dess egentliga funktion är rätt så mycket hitta-på, men vem bryr sig - det är ju underhållning!
3. Givetvis har Langdon en ung dam vid sin sida även i denna historia, denna gång spelad av israeliska skönheten Ayelet Zurer.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Tom Hanks (20)
Tom Hanks (20)
