Inte ens i närheten av Sex and the City
FILMENDet finns inte en enda man i hela filmen. De finns där i periferin, men vi får aldrig se dem. Allt handlar om kvinnorna och deras liv. Inte ens på restauranger eller i butiker vill jag minnas att en man syntes till. Tanken att basera en hel film på endast kvinnor är ganska cool, men det fungerar inte alls. Det räcker heller inte att samla massa stora kvinnliga skådespelerskor och sedan tro att det räcker. Eva Mendes, Candice Bergen, Bette Midler och Carrie Fisher gör även de både små och större roller, men det räcker inte på långa vägar även om Midler alltid är Midler.
"The Women" handlar om fyra tjejkompisar i New York. Vi får följa dem i deras liv som innehåller pengar, relationer, dyra handväskor, designerskor, champagne, skitsnack, familjer, kvinnliga nätverk - en riktig tjejmaffia. Meg Ryans karaktär står i fokus och när hon upptäcker att hennes man sedan 13 år tillbaka är otrogen mot henne börjar allvaret. Annette Bening är den karriärsugna chefredaktören som gör allt för att lyckas. Debra Messing är gravid med sitt femte barn och Jada Pinkett Smith är lesbisk och dejtar supermodeller.
På omslaget av filmen står det så här: "Klarar av att slå "'Sex and the City' på alla tänkbara sätt". Det är en skymf att ens jämföra denna urdåliga film med något så underbart som "Sex and the City". Att filmen sedan har en 15-årsgräns är helt ofattbart då det knappt ens pratas om sex i filmen. Något naket är det inte tal om.
Att den otrogne mannen aldrig visas gör att det är svårt att ta historien på allvar. Allt är hysteriskt, fladdrigt, alldeles för mycket prat och bara platt. Det hade känts mer äkta om mannen åtminstone hade fått ett ansikte. När Meg Ryans karaktär får en uppenbarelse och bestämmer sig för att hitta sig själv rinner bägaren över. Det lockiga håret byts mot spikrakt som ett tydligt tecken på att hon förändrat sitt liv. Filmen är enormt klichéartad, förutsägbar och äckligt amerikansk. Att hålla sig vaken under de 109 minuterna var ingen lätt match.
"The Women" handlar om fyra tjejkompisar i New York. Vi får följa dem i deras liv som innehåller pengar, relationer, dyra handväskor, designerskor, champagne, skitsnack, familjer, kvinnliga nätverk - en riktig tjejmaffia. Meg Ryans karaktär står i fokus och när hon upptäcker att hennes man sedan 13 år tillbaka är otrogen mot henne börjar allvaret. Annette Bening är den karriärsugna chefredaktören som gör allt för att lyckas. Debra Messing är gravid med sitt femte barn och Jada Pinkett Smith är lesbisk och dejtar supermodeller.
På omslaget av filmen står det så här: "Klarar av att slå "'Sex and the City' på alla tänkbara sätt". Det är en skymf att ens jämföra denna urdåliga film med något så underbart som "Sex and the City". Att filmen sedan har en 15-årsgräns är helt ofattbart då det knappt ens pratas om sex i filmen. Något naket är det inte tal om.
Att den otrogne mannen aldrig visas gör att det är svårt att ta historien på allvar. Allt är hysteriskt, fladdrigt, alldeles för mycket prat och bara platt. Det hade känts mer äkta om mannen åtminstone hade fått ett ansikte. När Meg Ryans karaktär får en uppenbarelse och bestämmer sig för att hitta sig själv rinner bägaren över. Det lockiga håret byts mot spikrakt som ett tydligt tecken på att hon förändrat sitt liv. Filmen är enormt klichéartad, förutsägbar och äckligt amerikansk. Att hålla sig vaken under de 109 minuterna var ingen lätt match.
EXTRAMATERIALET
Ingenting.
TRE SAKER
1. Ett pessar förklaras som ett resekaffefilter för en tjej i elvaårsåldern. Rätt kul.
2. Annette Benings karaktär dumpar en kille för att han stryker sina jeans. Galet.
3. En av kvinnorna säger att hon suger så hårt att spikarna åker ur bräderna. Mycket bra replik.
2. Annette Benings karaktär dumpar en kille för att han stryker sina jeans. Galet.
3. En av kvinnorna säger att hon suger så hårt att spikarna åker ur bräderna. Mycket bra replik.
MARIA EREMO (2009-04-20)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Meg Ryan (1)
Meg Ryan (1)
