Bra action, kass story
FILMENJag måste erkänna att "Give 'em Hell, Malone" börjar riktigt bra, med en cynisk berättarröst ovanpå en intensiv och blodig skottväxling mellan ett gäng gangstrar som ser ut att vara hämtade direkt från 40-talet. Ett ganska smart sätt att direkt klargöra att detta handlar om en frisk blanding av film noir och modernt ultravåld. Men trots att actionsekvenserna fortsätter underhålla filmen igenom visar det sig snart att storyn är ganska trist och befolkad av endimensionella karaktärer man inte bryr sig ett smack om.
Inledningens berättarröst tillhör privatdeckaren Malone (Thomas Jane), en hårdkokt gammaldags hjälte som skjuter först, frågar sen och har en väldigt mörk bakgrund. Skälet till den myckna skottlossningen är att vår spanare fått i uppdrag att hämta en mystisk väska, vilken även verkar eftertraktas av varenda gangster i stan. Detta resulterar i att Malone så fort han lagt vantarna på portföljen för ett antal psykotiska mördare efter sig, bland vilka återfinns råskinnet Boulder (Ving Rhames) och pyromanen Matchstick (Doug Hutchinson). Huvudkaraktären får även sällskap av Evelyn (Elsa Pataky), berättelsens obligatoriska femme fatale.
Jag gillar verkligen noir, och tycker det är spännande när moderna filmer försöker inkorporera delar av genren i sitt berättande. Det spelar dock ingen roll hur många visuella och berättarmässiga blinkningar man gör till 40- och 50-talens klassiker om man inte kan backa upp det med en intressant plot, och det har man inte lyckats med i "Give 'em Hell, Malone". Jag kommer snabbt på mig själv med att inte ha full koll på vad karaktärerna är ute efter, och inser även att jag inte bryr mig om det alls. Stämningen skiftar ständigt mellan seriös och bisarrt humoristisk vilket leder till att filmens ton känns konstant "off" och gör mig helt likgiltig inför vem som är skurk eller inte i den snåriga intrigen.
Återstår gör då actionscenerna, som fakiskt konstruerats med hjärta och professionalism, och därför träffar helt rätt. Skottlossingarna och slagsmålen har förstärkts med hjälp av en hel del CGI och är ibland galet blodiga. Dessutom är Hutchinsons mentalsjuke pyroman en äcklig och minnesvärd skurk som blir den enda verkliga behållningen i karaktärslistan. För den som kan uthärda transportsträckorna mellan de ganska frekventa actionutbrotten kan nog "Give 'em Hell, Malone" vara en sevärd film, men den som vill ha en slipad noir-historia gör bäst i att leta någon annanstans.
Inledningens berättarröst tillhör privatdeckaren Malone (Thomas Jane), en hårdkokt gammaldags hjälte som skjuter först, frågar sen och har en väldigt mörk bakgrund. Skälet till den myckna skottlossningen är att vår spanare fått i uppdrag att hämta en mystisk väska, vilken även verkar eftertraktas av varenda gangster i stan. Detta resulterar i att Malone så fort han lagt vantarna på portföljen för ett antal psykotiska mördare efter sig, bland vilka återfinns råskinnet Boulder (Ving Rhames) och pyromanen Matchstick (Doug Hutchinson). Huvudkaraktären får även sällskap av Evelyn (Elsa Pataky), berättelsens obligatoriska femme fatale.
Jag gillar verkligen noir, och tycker det är spännande när moderna filmer försöker inkorporera delar av genren i sitt berättande. Det spelar dock ingen roll hur många visuella och berättarmässiga blinkningar man gör till 40- och 50-talens klassiker om man inte kan backa upp det med en intressant plot, och det har man inte lyckats med i "Give 'em Hell, Malone". Jag kommer snabbt på mig själv med att inte ha full koll på vad karaktärerna är ute efter, och inser även att jag inte bryr mig om det alls. Stämningen skiftar ständigt mellan seriös och bisarrt humoristisk vilket leder till att filmens ton känns konstant "off" och gör mig helt likgiltig inför vem som är skurk eller inte i den snåriga intrigen.
Återstår gör då actionscenerna, som fakiskt konstruerats med hjärta och professionalism, och därför träffar helt rätt. Skottlossingarna och slagsmålen har förstärkts med hjälp av en hel del CGI och är ibland galet blodiga. Dessutom är Hutchinsons mentalsjuke pyroman en äcklig och minnesvärd skurk som blir den enda verkliga behållningen i karaktärslistan. För den som kan uthärda transportsträckorna mellan de ganska frekventa actionutbrotten kan nog "Give 'em Hell, Malone" vara en sevärd film, men den som vill ha en slipad noir-historia gör bäst i att leta någon annanstans.
EXTRAMATERIALET
Finns inget.
TRE SAKER
1. Regissör är Russell Mulcahy, som även stod för "Resident Evil: Extinction".
2. Min favoritsmårollsinnehavare Leland Orser introduceras tidigt i filmen som uppdragsgivare åt Malone. Som vanligt när Orser är med i en film vet man att hans karaktär kommer dö inom tio till femton minuter, vilket visar sig stämma även här.
3. Detta är en direkt till dvd-film, och det känns att den inte är riktigt biografmässig.
2. Min favoritsmårollsinnehavare Leland Orser introduceras tidigt i filmen som uppdragsgivare åt Malone. Som vanligt när Orser är med i en film vet man att hans karaktär kommer dö inom tio till femton minuter, vilket visar sig stämma även här.
3. Detta är en direkt till dvd-film, och det känns att den inte är riktigt biografmässig.
JOEL FORNBRANT (2010-09-23)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA