Misärliv på Long Island under 70-talet
FILMENInfektionssjukdomen borrelia är ingen trevlig sak. Den överförs via fästingbett och kan yttra sig på en rad olika sätt och värst av allt sitta i väldigt länge. Det engelska namnet för sjukdomen är "lyme", och en som lever ett "lymelife" - det vill säga, ett liv med borrelia, är Charlie Bragg (Timothy Hutton). Han beskriver det som en evig LSD-tripp och han lever ett hemligt liv där hans familj tror att han åker in till stan för att söka jobb varje dag, när han i själva verket sitter i källaren hela tiden.
Familjen Bragg är granne med Bartletts, vars yngste son Scott (Rory Culkin) är filmens huvudperson. Framför spegeln är han den coola killen som vågar käfta emot sina mobbare och som lägger in en stöt på tjejen som han varit kär i sedan barndomen, det vill säga granntjejen Adrianna Bragg (Emma Roberts). Men det är framför spegeln det - i verkligheten åker han på stryk för att hans familj har det bra och han vågar bara snegla på Adrianna.
Pappa Mickey Bartlett (Alec Baldwin) är framgångsrik mäklare tillsammans med Melissa Bragg (Cynthia Nixon) och de säljer tomter för glatta livet på Long Island där de bor. Mickey köper själv tomten bredvid sin egen och ger sin fru Brenda (Jill Hennessy) ett hypermodernt, arkitektritat hus i födelsedagspresent, men hon är mer engagerad i att hålla alla fästingar borta från Scott.
Det är i slutet av 70-talet och livet förändras. Kanske mer än alla önskar, för när Scott kommer på sin pappa med att vara otrogen med sin arbetskollega börjar allting krackelera.
Jag tänker lite på Noah Baumbachs filmer om trassliga familjer (det vill säga i kronologisk ordning "The Squid and the Whale", "Margot at the Wedding" och "Greenberg") när jag ser "Lymelife". Det är inte så konstigt för "The Squid and the Whale" utspelar sig under ungefär samma tidsperiod och är liksom "Lymelife" baserad på personliga händelser. Bröderna Derick och Steven Martini har baserat sin film på egna erfarenheter. Riktigt vad vet jag inte, men på något vis känns det att det är så. Kanske är det för att det egentligen inte händer så mycket i filmen, att det egentligen bara är ett nedslag i två familjer under en tid då de båda förändras. Det känns kanske lite konstigt att påstå att det inte händer någonting, men vad jag menar är att det inte är mer dramatiskt än vad det är i livet.
Filmen är okej. Jag blir inte knockad av den, men tycker ändå att det är ganska intressant att ta del av dessa levnadsöden under drygt 90 minuter. Speciellt givande blir det när Kieran Culkey dyker upp som Scotts storebror Jimmy. Jag har alltid upplevt att det händer något extra när två verkliga bröder spelar bröder, och så även i detta fall. Det känns genuint och äkta.
Familjen Bragg är granne med Bartletts, vars yngste son Scott (Rory Culkin) är filmens huvudperson. Framför spegeln är han den coola killen som vågar käfta emot sina mobbare och som lägger in en stöt på tjejen som han varit kär i sedan barndomen, det vill säga granntjejen Adrianna Bragg (Emma Roberts). Men det är framför spegeln det - i verkligheten åker han på stryk för att hans familj har det bra och han vågar bara snegla på Adrianna.
Pappa Mickey Bartlett (Alec Baldwin) är framgångsrik mäklare tillsammans med Melissa Bragg (Cynthia Nixon) och de säljer tomter för glatta livet på Long Island där de bor. Mickey köper själv tomten bredvid sin egen och ger sin fru Brenda (Jill Hennessy) ett hypermodernt, arkitektritat hus i födelsedagspresent, men hon är mer engagerad i att hålla alla fästingar borta från Scott.
Det är i slutet av 70-talet och livet förändras. Kanske mer än alla önskar, för när Scott kommer på sin pappa med att vara otrogen med sin arbetskollega börjar allting krackelera.
Jag tänker lite på Noah Baumbachs filmer om trassliga familjer (det vill säga i kronologisk ordning "The Squid and the Whale", "Margot at the Wedding" och "Greenberg") när jag ser "Lymelife". Det är inte så konstigt för "The Squid and the Whale" utspelar sig under ungefär samma tidsperiod och är liksom "Lymelife" baserad på personliga händelser. Bröderna Derick och Steven Martini har baserat sin film på egna erfarenheter. Riktigt vad vet jag inte, men på något vis känns det att det är så. Kanske är det för att det egentligen inte händer så mycket i filmen, att det egentligen bara är ett nedslag i två familjer under en tid då de båda förändras. Det känns kanske lite konstigt att påstå att det inte händer någonting, men vad jag menar är att det inte är mer dramatiskt än vad det är i livet.
Filmen är okej. Jag blir inte knockad av den, men tycker ändå att det är ganska intressant att ta del av dessa levnadsöden under drygt 90 minuter. Speciellt givande blir det när Kieran Culkey dyker upp som Scotts storebror Jimmy. Jag har alltid upplevt att det händer något extra när två verkliga bröder spelar bröder, och så även i detta fall. Det känns genuint och äkta.
EXTRAMATERIALET
Extramaterialet är smått märkligt. Det är ett gäng korta klipp ur filmen grupperade efter vilka skådespelare som är med i klippen. Jag förstår inte riktigt poängen. Det finns även en trailer att se.
TRE SAKER
1. Två citat på omslaget gör mig väldigt konfunderad: "Våldsamt rolig" (Daily Variety) samt "En skrattfest" (LA Times). Inget av dem stämmer in på filmen i mitt tycke, och jag hoppas att det inte är någon som väljer filmen på grund av dem och förväntar sig en våldsamt rolig skrattfest. Den personen lär bli besviken.
2. Martin Scorsese är involverad i filmen som exekutiv producent.
3. Culkin-syskonskaran består av sju personer som alla varit involverade i filmer på olika vis, men det är Rory, Kieran och Macauley som jobbat mest. Eller... jag ska korrigera mig på en gång: syskonskaran består av sex personer, då systern Dakota dog i en bilolycka för ett par år sedan.
2. Martin Scorsese är involverad i filmen som exekutiv producent.
3. Culkin-syskonskaran består av sju personer som alla varit involverade i filmer på olika vis, men det är Rory, Kieran och Macauley som jobbat mest. Eller... jag ska korrigera mig på en gång: syskonskaran består av sex personer, då systern Dakota dog i en bilolycka för ett par år sedan.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
Rory Culkin (2)
Rory Culkin (2)
