Sorg och en galen hårdrockare
FILMENPå baksidan av "Hesher" ser jag att filmen kategoriseras som "drama/komedi" men jag placerar den enbart i dramagenrén. Någon komedi är det verkligen inte även om titelns Hesher (Joseph Gordon-Levitt) säger en del komiska saker. Han drar en del metaforer, utan att veta vad en metafor är för något, som sticker iväg åt alla möjliga olämpliga håll - speciellt i sina sammanhang.
Det här är dock en film om sorg och olycka, i flera betydelser. Efter en bilolycka förlorar T.J. (Devin Brochu) sin mamma. Hans pappa Paul (Rainn Wilson) går in i en lång sorgeprocess där han låter skägget växa och hårt medicinerad sover bort hela dagarna. De har flyttat hos T.J.:s farmor (Piper Laurie) som inte har lång tid kvar i livet. På garageuppfarten står den kraschade Volvo-kombin kvar som ett petande finger i ett öppet sår och Paul beslutar sig för att forsla bort den. T.J. ser den dock som det sista minnet av mamman och vägrar acceptera att bilen inte står där längre.
En dag korsas hans väg med den hemlösa hårdrockaren Hesher som strax helt sonika flyttar in i T.J.:s hus. Paul förstår ingenting medan farmodern tycker det är trevligt med ännu en själ i huset. Snart står det dock klart att Hesher är mer eller mindre galen och gör livet surt för T.J., eller är det faktiskt så att han hjälper honom ut ur sorgen på något märkligt sätt?
Det här är en tung film som gräver ned sig djupt i människans mörker. Den skildrar sorg på ett ganska plågsamt sätt där både Brochu och Wilson gör starka insatser. Som brukligt är i situationer som denna så har T.J. inte enbart förlorat sin mamma, hans pappa är numera inte den han brukade vara vilket leder till irritation och frustration. Att livet utanför hemmet är jobbigt, med en äldre mobbare gör det hela ännu svårare. Den stackars pojken får även känna på den bittra smaken av besvikelse under historiens gång, så det är verkligen tungt och mörkt.
Det är lite svårt att förstå vad långfilmsdebuterande Spencer Susser som skrivit och regisserat filmen vill säga med den. Den är lite otydlig samtidigt som den är bra. Kanske är det att man behöver något som ruskar om tillvaron ordentligt och utan någon vettig förklaring för att ta sig upp ur en jobbig period?
Det här är dock en film om sorg och olycka, i flera betydelser. Efter en bilolycka förlorar T.J. (Devin Brochu) sin mamma. Hans pappa Paul (Rainn Wilson) går in i en lång sorgeprocess där han låter skägget växa och hårt medicinerad sover bort hela dagarna. De har flyttat hos T.J.:s farmor (Piper Laurie) som inte har lång tid kvar i livet. På garageuppfarten står den kraschade Volvo-kombin kvar som ett petande finger i ett öppet sår och Paul beslutar sig för att forsla bort den. T.J. ser den dock som det sista minnet av mamman och vägrar acceptera att bilen inte står där längre.
En dag korsas hans väg med den hemlösa hårdrockaren Hesher som strax helt sonika flyttar in i T.J.:s hus. Paul förstår ingenting medan farmodern tycker det är trevligt med ännu en själ i huset. Snart står det dock klart att Hesher är mer eller mindre galen och gör livet surt för T.J., eller är det faktiskt så att han hjälper honom ut ur sorgen på något märkligt sätt?
Det här är en tung film som gräver ned sig djupt i människans mörker. Den skildrar sorg på ett ganska plågsamt sätt där både Brochu och Wilson gör starka insatser. Som brukligt är i situationer som denna så har T.J. inte enbart förlorat sin mamma, hans pappa är numera inte den han brukade vara vilket leder till irritation och frustration. Att livet utanför hemmet är jobbigt, med en äldre mobbare gör det hela ännu svårare. Den stackars pojken får även känna på den bittra smaken av besvikelse under historiens gång, så det är verkligen tungt och mörkt.
Det är lite svårt att förstå vad långfilmsdebuterande Spencer Susser som skrivit och regisserat filmen vill säga med den. Den är lite otydlig samtidigt som den är bra. Kanske är det att man behöver något som ruskar om tillvaron ordentligt och utan någon vettig förklaring för att ta sig upp ur en jobbig period?
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Metallica-referenserna duggar tätt i filmen. Från filmens logga som är designad som bandets, via låtarna Hesher lyssnar på i sin van, till hans ofullständiga Misfits-tatuering som är samma design som den i Sverige omkomna Metallica-medlemmen Cliff Burton hade.
2. Det framgår inte när filmen utspelar sig tidsmässigt, men jag skulle gissa på att det handlar om den andra hälften av 80-talet, baserat på musik och mode.
3. Natalie Portman är också med i filmen som en kvinna som räddar T.J. undan mobbaren vid ett tillfälle och sedan själv blir räddad av Hesher i samband med en bilolycka.
2. Det framgår inte när filmen utspelar sig tidsmässigt, men jag skulle gissa på att det handlar om den andra hälften av 80-talet, baserat på musik och mode.
3. Natalie Portman är också med i filmen som en kvinna som räddar T.J. undan mobbaren vid ett tillfälle och sedan själv blir räddad av Hesher i samband med en bilolycka.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Joseph Gordon-Levitt (17)
Joseph Gordon-Levitt (17)
