Suggestiv spionstämning
FILMENTvå skådespelare som låg mig varmt runt hjärtat dog under 2014. En av dem var Philip Seymour Hoffman som hade en del färdiginspelade filmer liggande och andra fortfarande under produktion, vilket gör att det kommer att fortsätta att komma ut nytt med honom ett tag till. "A Most Wanted Man" var den sista färdiginspelade filmen han var inblandad i och en vecka efter premiären på Sundance dog han av en överdos i sitt hem.
Precis som det var lite knepigt att se "A Late Quartet" känns det fortfarande lite konstigt att se honom livs levande på skärmen när det snart gått ett år sedan hans bortgång. Han kommer alltid att vara saknad, och rollen i denna spionthriller är stabil. Det är en John le Carré-bok som blivit film, denna gång i regi av den världsberömda fotografen Anton Corbijn.
Hoffman spelar Günther Bachmann, tysk underrättelseagent som kämpar med att identifiera och kartlägga terrorister. I inledningen av filmen står det att Elfte september-attackerna planerades från Hamburg och sedan dess jobbas det hårt med att inget liknande ska uppstå igen. Bachmann jobbar på två olika spår. Dels är han övertygad om att en muslimsk filantrop, Dr. Abdullah (Homayoun Ershadi), slussar pengar till al-Qaida, och dels har CCTV-kameror fångat en känd terroriststämplad flykting från Tjetjenien, Issa Karpov (Grigoriy Dobrygin), som verkar ha kommit till Hamburg av en speciell anledning. Han letar efter en bankir (Willem Dafoe) som hushåller på en smärre förmögenhet, ihoptvättat av bankiern och flyktingens far.
Karpov får hjälp av en advokat (Rachael McAdams) att hitta bankiren, men Bachmann och hans team är förstås så pass med i matchen att de lyckas "vända" både bankiren och advokaten i en förhoppning om att kunna kombinera de två olika spåren och komma längre upp i terroristhierarkin. Men Bachmann är inte den enda terroristbekämparen och andra intressenter är inne och rycker i flyktingen utan att ta hänsyn till Bachmanns övergripande plan.
Precis som i Corbijn förra thriller, den i Sverige delvis inspelade "The American", är "A Most Wanted Man" aningens för seg för min smak. Filmen sträcker ut sig över två timmar och suger verkligen på scenerna. Det är inget fel på att berätta historier på det viset, men jag hade föredragit ett lite högre tempo. Men samtidigt är tempot, och inte minst den grådassiga miljön, något vi har känt av i tidigare Le Carré-filmatiseringar. Tomas Alfredsons "Tinker Tailor Soldier Spy" var ju ingen blixtsnabb film heller.
"A Most Wanted Man" är helt klart en fullt godkänd film inom genren där suggestiv spänning värderas högre än actionsekvenser. Sen är den förstås sevärd för Hoffmans skull.
Precis som det var lite knepigt att se "A Late Quartet" känns det fortfarande lite konstigt att se honom livs levande på skärmen när det snart gått ett år sedan hans bortgång. Han kommer alltid att vara saknad, och rollen i denna spionthriller är stabil. Det är en John le Carré-bok som blivit film, denna gång i regi av den världsberömda fotografen Anton Corbijn.
Hoffman spelar Günther Bachmann, tysk underrättelseagent som kämpar med att identifiera och kartlägga terrorister. I inledningen av filmen står det att Elfte september-attackerna planerades från Hamburg och sedan dess jobbas det hårt med att inget liknande ska uppstå igen. Bachmann jobbar på två olika spår. Dels är han övertygad om att en muslimsk filantrop, Dr. Abdullah (Homayoun Ershadi), slussar pengar till al-Qaida, och dels har CCTV-kameror fångat en känd terroriststämplad flykting från Tjetjenien, Issa Karpov (Grigoriy Dobrygin), som verkar ha kommit till Hamburg av en speciell anledning. Han letar efter en bankir (Willem Dafoe) som hushåller på en smärre förmögenhet, ihoptvättat av bankiern och flyktingens far.
Karpov får hjälp av en advokat (Rachael McAdams) att hitta bankiren, men Bachmann och hans team är förstås så pass med i matchen att de lyckas "vända" både bankiren och advokaten i en förhoppning om att kunna kombinera de två olika spåren och komma längre upp i terroristhierarkin. Men Bachmann är inte den enda terroristbekämparen och andra intressenter är inne och rycker i flyktingen utan att ta hänsyn till Bachmanns övergripande plan.
Precis som i Corbijn förra thriller, den i Sverige delvis inspelade "The American", är "A Most Wanted Man" aningens för seg för min smak. Filmen sträcker ut sig över två timmar och suger verkligen på scenerna. Det är inget fel på att berätta historier på det viset, men jag hade föredragit ett lite högre tempo. Men samtidigt är tempot, och inte minst den grådassiga miljön, något vi har känt av i tidigare Le Carré-filmatiseringar. Tomas Alfredsons "Tinker Tailor Soldier Spy" var ju ingen blixtsnabb film heller.
"A Most Wanted Man" är helt klart en fullt godkänd film inom genren där suggestiv spänning värderas högre än actionsekvenser. Sen är den förstås sevärd för Hoffmans skull.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Både Anton Corbijn och John le Carré gör mindre cameos i filmen.
2. En av producenterna är Le Carrés son Stephen Cornwell och det är första gången de samarbetar.
3. I en scen dricker Philip Seymour Hoffmans karaktär kaffe ur en Lilla My-mugg från Arabias muminserie. Bisarrt!
2. En av producenterna är Le Carrés son Stephen Cornwell och det är första gången de samarbetar.
3. I en scen dricker Philip Seymour Hoffmans karaktär kaffe ur en Lilla My-mugg från Arabias muminserie. Bisarrt!
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA