Fantasifullt läcker men lite spretig
FILMENRegissören Brad Bird började i "The Simpsons"-redaktionen där han var exekutiv konsult till 180 (!) avsnitt samt regissör till två och gick sedan via animerade långfilmen "Järnjätten" till Pixarfilmerna "Superhjältarna" och "Råttatouille". Idel framgångar inom den tecknade världen med andra ord. Först därefter började han göra live action-filmer och inledde med en riktig actionmacka, "Mission Impossible - Ghost Protocol".
Klumpar man ihop allt detta får man kanske "Tomorrowland: A World Beyond". Det känns faktiskt inte helt ologiskt för filmen bjuder på en salig blandning av fantasifulla miljöer och både fartfyllt äventyr och "omöjlig" action. Filmen inleds med en sekvens som ska utspela sig på världsutställningen i New York 1964 och den hade nog fungerat lika bra i animerat utförande.
Bird har skrivit filmen tillsammans med "Lost"-bekanta Damon Lindelof som fått utrymme till att nörda till det med diverse science fiction-referenser samtidigt som filmen blir ett lätt klassiskt Disneyäventyr med goda moralkakor och visuella läckerbitar. Historien i sig är dock inte helt lätt att sammanfatta då den består av både dåtid, nutid och framtid, eller åtminstone en tänkbar framtid i en annan dimension. Under 1964-sekvensen värvas en ung Frank Walker (Thomas Robinson, i vuxen ålder spelad av George Clooney) av flickan Athena (Raffey Cassidy) till en plats kallad Tomorrowland, en framtidsvärld skapad av de främsta uppfinnarna och visionärerna. Här kan en talangfull uppfinnare, som Frank, få utlopp för sina drömmar och vara med och skapa framtiden. Eller kan han verkligen det?
Runt 50 år senare träffar vi tonåringen Casey Newton (Britt Robertson), dotter till en före detta NASA-ingenjör och en smart optimist som drömmer om att få resa upp i rymden, faktiskt så pass mycket att hon medvetet saboterar NASA:s nedmontering av rymdprogrammet på Cape Canaveral så att chansen till att det ska fortsätta fortfarande finns där. Det sista som lämnar människan är hoppet, men när hon blir påkommen och häktad får hon sin första glimt av Tomorrowland och träffar Athena som fortfarande är en liten flicka. Hon når så småningom en bitter Frank som uppenbarligen kastats ut från Tomorrowland 25 år tidigare. Han har nu ett problem och Athena är övertygad om att det är Casey som kan hjälpa honom att lösa det då hon fortfarande inte givit upp. De måste ta sig till Tomorrowland, vilket inte är helt lätt, samtidigt som onda krafter i allra högsta grad vill förhindra dem att nå sitt mål.
Temat med att aldrig ge upp, att aldrig sluta drömma bankas in hänsynslöst i tittaren precis som ett annat tema om miljöförstöring och vad gör vi med vår värld, för världen är i fara och måste räddas. Det är ju teman som känns igen från olika sammanhang och i det här fallet bidrar det till en viss spretighet i storyn som gör att jag aldrig riktigt njuter av filmen fullt ut. Det är onekligen en underhållande film som i vissa stunder får mig att tänka på "Men in Black" som varvade realism med det övertydligt fantasifulla på ett lyckat vis. Det finns även humor i filmen, precis som det finns det episka äventyret, den fartfyllda actionen och som konstaterat det högljudda moralkaketuggandet. Det spretar lite som sagt, men inte så att det påverkar filmen på något direkt negativt vis.
Skådespelarna är bra och passar fint in i sina roller. Trion kompletteras snyggt av Hugh Laurie som spelar filmens skurk, och det är ju en skådespelare som kan trycka in trovärdig pondus i vilken roll han än gör. Det mest minnesvärda med filmen är dess miljöer och Tomorrowland, i alla fall delvis, känns som en plats man verkligen skulle vilja besöka.
Klumpar man ihop allt detta får man kanske "Tomorrowland: A World Beyond". Det känns faktiskt inte helt ologiskt för filmen bjuder på en salig blandning av fantasifulla miljöer och både fartfyllt äventyr och "omöjlig" action. Filmen inleds med en sekvens som ska utspela sig på världsutställningen i New York 1964 och den hade nog fungerat lika bra i animerat utförande.
Bird har skrivit filmen tillsammans med "Lost"-bekanta Damon Lindelof som fått utrymme till att nörda till det med diverse science fiction-referenser samtidigt som filmen blir ett lätt klassiskt Disneyäventyr med goda moralkakor och visuella läckerbitar. Historien i sig är dock inte helt lätt att sammanfatta då den består av både dåtid, nutid och framtid, eller åtminstone en tänkbar framtid i en annan dimension. Under 1964-sekvensen värvas en ung Frank Walker (Thomas Robinson, i vuxen ålder spelad av George Clooney) av flickan Athena (Raffey Cassidy) till en plats kallad Tomorrowland, en framtidsvärld skapad av de främsta uppfinnarna och visionärerna. Här kan en talangfull uppfinnare, som Frank, få utlopp för sina drömmar och vara med och skapa framtiden. Eller kan han verkligen det?
Runt 50 år senare träffar vi tonåringen Casey Newton (Britt Robertson), dotter till en före detta NASA-ingenjör och en smart optimist som drömmer om att få resa upp i rymden, faktiskt så pass mycket att hon medvetet saboterar NASA:s nedmontering av rymdprogrammet på Cape Canaveral så att chansen till att det ska fortsätta fortfarande finns där. Det sista som lämnar människan är hoppet, men när hon blir påkommen och häktad får hon sin första glimt av Tomorrowland och träffar Athena som fortfarande är en liten flicka. Hon når så småningom en bitter Frank som uppenbarligen kastats ut från Tomorrowland 25 år tidigare. Han har nu ett problem och Athena är övertygad om att det är Casey som kan hjälpa honom att lösa det då hon fortfarande inte givit upp. De måste ta sig till Tomorrowland, vilket inte är helt lätt, samtidigt som onda krafter i allra högsta grad vill förhindra dem att nå sitt mål.
Temat med att aldrig ge upp, att aldrig sluta drömma bankas in hänsynslöst i tittaren precis som ett annat tema om miljöförstöring och vad gör vi med vår värld, för världen är i fara och måste räddas. Det är ju teman som känns igen från olika sammanhang och i det här fallet bidrar det till en viss spretighet i storyn som gör att jag aldrig riktigt njuter av filmen fullt ut. Det är onekligen en underhållande film som i vissa stunder får mig att tänka på "Men in Black" som varvade realism med det övertydligt fantasifulla på ett lyckat vis. Det finns även humor i filmen, precis som det finns det episka äventyret, den fartfyllda actionen och som konstaterat det högljudda moralkaketuggandet. Det spretar lite som sagt, men inte så att det påverkar filmen på något direkt negativt vis.
Skådespelarna är bra och passar fint in i sina roller. Trion kompletteras snyggt av Hugh Laurie som spelar filmens skurk, och det är ju en skådespelare som kan trycka in trovärdig pondus i vilken roll han än gör. Det mest minnesvärda med filmen är dess miljöer och Tomorrowland, i alla fall delvis, känns som en plats man verkligen skulle vilja besöka.
EXTRAMATERIALET
Lite kortare bakomfilmer betar av olika saker som har med filmen att göra. Först ut är vad som nästan känns som ett kåseri om NASA:s rymdprogram och hur tiden då man (det vill säga Amerika) strävade efter att flyga till månen dröp av en optimism och framtidstro som inte riktigt finns kvar i dag. Stora delar av denna film utgör även den ena av de två produktionsdagböcker som finns med på annan plats på skivan. Den andra handlar om första inspelningsdagen.
Vidare berörs skådespelarna i en film och inspelningen av filmmusiken i en annan där den gamla Disneyräven Richard Sherman dyker upp i studion för att lyssna på ett av sina gamla verk.
Sedan följer några udda inslag. Först bilder från vad som ska föreställa ett gammalt tv-program där Hugh Lauries karaktär tvingas prata med barn. Ganska kul. Sen en Pixar-animerad kortfilm som egentligen skulle varit med i filmen som får ses som lite fördjupning av helhetsstoryn, och slutligen en reklamfilm för en science fiction-butik som är med i filmen. Också ganska kul.
Ett par bortklippta scener med introduktioner av Brad Bird ligger också med.
Vidare berörs skådespelarna i en film och inspelningen av filmmusiken i en annan där den gamla Disneyräven Richard Sherman dyker upp i studion för att lyssna på ett av sina gamla verk.
Sedan följer några udda inslag. Först bilder från vad som ska föreställa ett gammalt tv-program där Hugh Lauries karaktär tvingas prata med barn. Ganska kul. Sen en Pixar-animerad kortfilm som egentligen skulle varit med i filmen som får ses som lite fördjupning av helhetsstoryn, och slutligen en reklamfilm för en science fiction-butik som är med i filmen. Också ganska kul.
Ett par bortklippta scener med introduktioner av Brad Bird ligger också med.
TRE SAKER
1. För mig är det oerhört märkligt att filmen inte gjordes i 3D. Med tanke på de episka och visuellt kittlande miljöer som visas upp hade den där tredje dimensionen suttit som handen i handsken.
2. Här i Europa har filmen fått en längre titel då "Tomorrowland" är varumärkesskyddat av en musikfestival. Därav tillägget "A World Beyond".
3. För att vara baserad på ett temaland från Disneyparkerna har Disney inte speciellt stor plats i filmen. I tidigare versioner av manuset fanns både Walt Disney och Disneylands Tomorrowland med i historien. Nu är det bara betydligt mindre referenser kvar.
2. Här i Europa har filmen fått en längre titel då "Tomorrowland" är varumärkesskyddat av en musikfestival. Därav tillägget "A World Beyond".
3. För att vara baserad på ett temaland från Disneyparkerna har Disney inte speciellt stor plats i filmen. I tidigare versioner av manuset fanns både Walt Disney och Disneylands Tomorrowland med i historien. Nu är det bara betydligt mindre referenser kvar.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA