Knappast den traditionella superhjälten
FILMENAtt "Deadpool" inte är någon vanlig superhjältefilm står klart redan i den inledande vinjetten. Vi färdas på något märkligt vis genom en tredimensionell stillbild av en sannerligen rafflande - och för all del komisk - actionsekvens och i stället för skådespelarnas namn står det A HOT CHICK, THE COMIC RELIEF, A BRITISH VILLAIN, A CGI CHARACTER och så vidare. Här kan man även notera ett av de första tecknen på filmens självmedvetenhet (mer om det senare) där en bild på Ryan Reynolds som "Green Lantern" ramlar ut ur en plånbok.
Filmen börjar egentligen mitt i och backar sedan tillbaka och redogör varför vi tittar på en rödklädd, helmaskerad superhjälte som ser ut som fan under masken. Den som nu kallar sig Deadpool (Reynolds) heter egentligen Wade Wilson och är en före detta special forces-soldat som blivit legosoldat och tar mer eller mindre alla jobb som erbjuds. Han hittar kärleken i den vilda Vanessa (Morena Baccarin) och vad som inleds som ett passionerat och hett förhållande leder till en djup kärleksrelation. Allt är prima tills Wilson säckar ihop och det visar sig att han har cancer i princip hela kroppen.
Även om Vanessa tänker positivt är Wilson på väg att ge upp och när han blir uppsökt av en skummis som erbjuder en lösning på problemet tvekar han först men lämnar sedan Vanessa för att delta i ett experiment som ska göra honom frisk och ge honom okända och oanade krafter. Experimentet går ut på att väcka eventuella mutantgener till liv. Det sadistiska experimentet leds av Ajax (Ed Skrein) och Angel Dust (Gina Carano) och mitt i alltihop blir Wilson varse om att om det väl lyckas kommer han att bli en superslav och inte någon superhjälte. Till slut triggas hans mutation igång och han blir totalt vanställd men i det närmaste odödlig, och framför allt fast besluten om att hitta den som gjort detta med honom. Och, givetvis, snacka så mycket skit det går längs med vägen.
Där har vi ungefär plotten i grova drag. Jag nämnde "mutantgener" och visst är det så att Deadpool tillhör X-Men-franchisen. Två X-Men-mutanter figurerar i filmen, den metalliska Colossus (som är "A CGI CHARACTER" enligt förtexterna, med röst av Stefan Kapicic) och tonårstjejen Negasonic Teenage Warhead (Brianna Hildebrand). Fler hade bolaget inte råd med, enligt Deadpool. Dessutom är det ju faktiskt så att karaktären funnits med tidigare - spelad av just Ryan Reynolds - i "X-Men Origins: Wolverine". Här spelade han en annan variant av den snacksaliga Wade Wilson som sedan återuppstod som en "tyst" version av Deadpool kallad Weapon X. Det refereras till denna version på ett par ställen i filmen, men samtidigt är det bara ett sidospår i X-Men-franchisens emellanåt snåriga kontinuitet som man helt enkelt bara får ignorera och förkasta.
Och jag har ju redan snuddat vid det, men det här en film som är extremt medveten om vilken genre den tillhör och tar varenda möjlighet att påpeka det. Det refereras till superhjältar, superhjältefilmer, karaktärer i superhjältefilmer, personer som spelar superhjältarna, filmbolag som släpper superhjältefilmer och så vidare. Deadpool bryter den fjärde väggen och pratar med oss tittare, och bryter till och med den fjärde väggen när han bryter den fjärde väggen (!) - det är väldigt meta och nästan parodiskt fast samtidigt hjärtligt gjort.
Det gäller med andra ord att man är medveten om vad det är för film som väntar när man börjar titta annars kan man bli extremt förvirrad och/eller besviken. Vad man även ska vara medveten om är att det är en ganska rå film. Betydligt fulare i munnen och våldsammare än vad Marvel presenterat tidigare. Det är den första barnförbjudna Marvelfilmen och hamnar därför i nivå med "Kick-Ass"-filmerna som också balanserar humor och action med en viss självmedvetenhet.
Men det fungerar. Filmen följer sin tecknade förlaga i stil och den där tidigare varianten från Wolverine-filmen suddas ut totalt. Vi har garanterat inte sett det sista av Ryan Reynolds som Deadpool än.
Filmen börjar egentligen mitt i och backar sedan tillbaka och redogör varför vi tittar på en rödklädd, helmaskerad superhjälte som ser ut som fan under masken. Den som nu kallar sig Deadpool (Reynolds) heter egentligen Wade Wilson och är en före detta special forces-soldat som blivit legosoldat och tar mer eller mindre alla jobb som erbjuds. Han hittar kärleken i den vilda Vanessa (Morena Baccarin) och vad som inleds som ett passionerat och hett förhållande leder till en djup kärleksrelation. Allt är prima tills Wilson säckar ihop och det visar sig att han har cancer i princip hela kroppen.
Även om Vanessa tänker positivt är Wilson på väg att ge upp och när han blir uppsökt av en skummis som erbjuder en lösning på problemet tvekar han först men lämnar sedan Vanessa för att delta i ett experiment som ska göra honom frisk och ge honom okända och oanade krafter. Experimentet går ut på att väcka eventuella mutantgener till liv. Det sadistiska experimentet leds av Ajax (Ed Skrein) och Angel Dust (Gina Carano) och mitt i alltihop blir Wilson varse om att om det väl lyckas kommer han att bli en superslav och inte någon superhjälte. Till slut triggas hans mutation igång och han blir totalt vanställd men i det närmaste odödlig, och framför allt fast besluten om att hitta den som gjort detta med honom. Och, givetvis, snacka så mycket skit det går längs med vägen.
Där har vi ungefär plotten i grova drag. Jag nämnde "mutantgener" och visst är det så att Deadpool tillhör X-Men-franchisen. Två X-Men-mutanter figurerar i filmen, den metalliska Colossus (som är "A CGI CHARACTER" enligt förtexterna, med röst av Stefan Kapicic) och tonårstjejen Negasonic Teenage Warhead (Brianna Hildebrand). Fler hade bolaget inte råd med, enligt Deadpool. Dessutom är det ju faktiskt så att karaktären funnits med tidigare - spelad av just Ryan Reynolds - i "X-Men Origins: Wolverine". Här spelade han en annan variant av den snacksaliga Wade Wilson som sedan återuppstod som en "tyst" version av Deadpool kallad Weapon X. Det refereras till denna version på ett par ställen i filmen, men samtidigt är det bara ett sidospår i X-Men-franchisens emellanåt snåriga kontinuitet som man helt enkelt bara får ignorera och förkasta.
Och jag har ju redan snuddat vid det, men det här en film som är extremt medveten om vilken genre den tillhör och tar varenda möjlighet att påpeka det. Det refereras till superhjältar, superhjältefilmer, karaktärer i superhjältefilmer, personer som spelar superhjältarna, filmbolag som släpper superhjältefilmer och så vidare. Deadpool bryter den fjärde väggen och pratar med oss tittare, och bryter till och med den fjärde väggen när han bryter den fjärde väggen (!) - det är väldigt meta och nästan parodiskt fast samtidigt hjärtligt gjort.
Det gäller med andra ord att man är medveten om vad det är för film som väntar när man börjar titta annars kan man bli extremt förvirrad och/eller besviken. Vad man även ska vara medveten om är att det är en ganska rå film. Betydligt fulare i munnen och våldsammare än vad Marvel presenterat tidigare. Det är den första barnförbjudna Marvelfilmen och hamnar därför i nivå med "Kick-Ass"-filmerna som också balanserar humor och action med en viss självmedvetenhet.
Men det fungerar. Filmen följer sin tecknade förlaga i stil och den där tidigare varianten från Wolverine-filmen suddas ut totalt. Vi har garanterat inte sett det sista av Ryan Reynolds som Deadpool än.
EXTRAMATERIALET
Här var det minst sagt fullmatat. Utöver två kommentarspår finns det ett par timmars extramaterial att beta sig igenom, med en 80 minuter lång bakomfilm som central höjdpunkt. Här pratas det om hur filmen kom till och allt om karaktärer, stunts, specialeffekter, inspelningsplatser, musik och så vidare diskuteras på ett givande, om än lite utdraget vis. Min största negativa synpunkt är att det hela tiden refereras till den tecknade figuren men vi får inte se en enda ruta ur en serietidning, inte ens en teckning till och med. Det är ju otroligt märkligt, och måste hänga ihop med något underligt rättighetstjafs. Min minsta negativa synpunkt är att det då och då refereras till, och delvis visas bilder ur, den testfilmning som gjordes några år tidigare som efter att den läckt ut på nätet (vilken slump...) gjorde att "Deadpool" blev av. Den testfilmen skulle man vilja se i sin helhet, men det får vi aldrig.
I övrigt finns det ett block med borttaget eller förlängt material. Här finns det en del givande men även en del som med rätta tagits bort. Till exempel en ganska lång sekvens i Mexiko som hade känts lite malplacerad i filmen. Bloopers och improvisationer har också ett litet hörn, och i ett långt videoblock som ligger under valet "Deadpool's Fun Sack" finns en mängd trailers och videos med Deadpool som marknadsförde filmen.
Och med det sagt måste jag till sist tyvärr pressa fram ett litet frågetecken till utgåvans omslagsbild. Hade det inte gått att ta någon roligare? Marknadsföringen kring filmen hade mycket humor men här känns som det bara som om man fegar. Dock ska det poängteras att detta omslag inte är unikt för den skandinaviska marknaden. Det amerikanska ser också ut så här, till exempel.
I övrigt finns det ett block med borttaget eller förlängt material. Här finns det en del givande men även en del som med rätta tagits bort. Till exempel en ganska lång sekvens i Mexiko som hade känts lite malplacerad i filmen. Bloopers och improvisationer har också ett litet hörn, och i ett långt videoblock som ligger under valet "Deadpool's Fun Sack" finns en mängd trailers och videos med Deadpool som marknadsförde filmen.
Och med det sagt måste jag till sist tyvärr pressa fram ett litet frågetecken till utgåvans omslagsbild. Hade det inte gått att ta någon roligare? Marknadsföringen kring filmen hade mycket humor men här känns som det bara som om man fegar. Dock ska det poängteras att detta omslag inte är unikt för den skandinaviska marknaden. Det amerikanska ser också ut så här, till exempel.
TRE SAKER
1. T.J. Miller spelar den som i vinjetten nämns som "THE COMIC RELIEF" (ungefär "Den roliga killen"). Hans karaktär Weasel är bartender på en bar där alla legosoldater samlas och hans främsta uppgift i filmen är att hitta på jämförelser kring Deadpools utseende. Kemin mellan Miller och Reynolds fungerar fint och det blir kul.
2. I sann Marvel-anda finns det självklart en postcredits-scen som i det här fallet är en parodi på en sådan från en annan film. Här utlovar Deadpool karaktären Cable till uppföljaren (som inte är annonserad men sannolikt kommer) och ger några mindre seriösa förslag på vem som kan spela karaktären. I själva verket har det pratas om att Nathan Fillion ska kliva in och göra rollen, vilket givetvis kan bli riktigt spännande.
3. I och med att stilen på den här filmen är så unikt har jag svårt att se Deadpool som en karaktär som kan dyka upp i till exempel en kommande X-Men-film. Det är visserligen i den världen han hör hemma i ett större perspektiv men det kan bli svårt att blanda stilgreppen. Men det kan ju fungera också förstås...
2. I sann Marvel-anda finns det självklart en postcredits-scen som i det här fallet är en parodi på en sådan från en annan film. Här utlovar Deadpool karaktären Cable till uppföljaren (som inte är annonserad men sannolikt kommer) och ger några mindre seriösa förslag på vem som kan spela karaktären. I själva verket har det pratas om att Nathan Fillion ska kliva in och göra rollen, vilket givetvis kan bli riktigt spännande.
3. I och med att stilen på den här filmen är så unikt har jag svårt att se Deadpool som en karaktär som kan dyka upp i till exempel en kommande X-Men-film. Det är visserligen i den världen han hör hemma i ett större perspektiv men det kan bli svårt att blanda stilgreppen. Men det kan ju fungera också förstås...
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
Ryan Reynolds (18)
Ryan Reynolds (18)
