Den bästa filmen i X-Men-sviten
FILMENDet bästa med serietidningsadaptioner som får leva vidare i ett antal uppföljare är just uppföljarna, för där behöver man inte lägga tid och energi på att etablera grundförutsättningarna, reglerna och karaktärerna, utan man kan lägga all energi på storyn. Det gör "X-Men 2", eller "X2" som den heter i original, till den klart bästa filmen i sviten.
Filmen tar vid där den första slutade: Magneto (Ian McKellen) sitter inspärrad i ett plastfängelse, Mystique (Rebecca Romijn) har helt och hållet gått in i rollen som senator Kelly (Bruce Davison) för att undercover driva Magnetos planer vidare. Wolverine (Hugh Jackman) har givit sig iväg till en ödelagd forskningsbas uppe i norr där han hoppas finna ledtrådar som ska luckra upp den minnesförlust han bär på hela tiden. Vem är han egentligen och varför är han som han är?
I sinom tid ska Wolverine bli varse om att en man som heter Stryker (Brian Cox) är den som sitter inne med svaren. Stryker är filmens verkliga skurk. Han är en forskare med oanade resurser som tillbringat sitt liv med att komma till hands med "mutantproblemet". Mycket beror på att hans mutant till son inte blivit "botad" av professor Xavier (Patrick Stewart), och nu utnyttjar han sin son för att manipulera mutanter för sin sak. Bland annat inleds filmen med att den starkt religiösa tyska mutanten Nightcrawler (Alan Cumming) i mutanternas namn gör en attack mot amerikas president.
Det är en väldigt cool sekvens där man direkt blir varse om att specialeffekterna skruvats upp till "X-Men 2". Nightcrawler är en teleportör som snabbt rör sig och endast lämnar en svart rök efter sig.
En annan Stryker har manipulerat är Magneto, främst för att få fram information om Xaviers skola och i synnerhet den telepatiska maskinen Cerebro som är ett nödvändigt redskap i Strykers djävulska planer. Plötsligt har X-Men och Magneto en gemensam fiende och måste samarbeta för att stoppa honom.
Jag gillar verkligen "X-Men 2". Jag skulle ranka den som en av de bästa superhjältefilmerna som gjorts. Det finns liksom inget att klaga på - ett naturligt avancemang från den första filmen, en bra story - som egentligen inte kräver att man kan hela X-Men-historiken utantill, förbättrade effekter och fina actionsekvenser. Grundstallet är det samma med Cyclops (James Marsden), Storm (Halle Berry), Jean Grey (Famke Janssen) och Rogue (Anna Paquin), men även Iceman (Shawn Ashmore) och Pyro (Aaron Stanford) som skymtade förbi i den första filmen får mer plats. Dessutom är Nightcrawler ett bra kompliment, speciellt som han är en ganska avancerad karaktär som får utrymme att utvecklas under storyn. Är man dessutom lite mer insatt kan man notera passningar till ytterligare X-Men i bakgrunden.
Men framför allt måste jag belysa genidraget att ge rollen som William Stryker till den ytterst kompetenta Brian Cox. Cox är en skådespelare som alltid presterar och gör varenda roll han gör till något extra. En enorm pondus.
Tyvärr måste man konstatera att X-Men-serien verkar ha peakat med "X-Men 2". Ingen av de efterföljande filmerna har matchat den, och det kan bero på att det var den sista filmen som Bryan Singer låg bakom. Hans vision verkar ha varit avgörande för seriens kvalitet, men om han nu avslutat sin del i X-Men-historien med "X-Men 2" så har han verkligen gått ut med flaggan i topp.
Filmen tar vid där den första slutade: Magneto (Ian McKellen) sitter inspärrad i ett plastfängelse, Mystique (Rebecca Romijn) har helt och hållet gått in i rollen som senator Kelly (Bruce Davison) för att undercover driva Magnetos planer vidare. Wolverine (Hugh Jackman) har givit sig iväg till en ödelagd forskningsbas uppe i norr där han hoppas finna ledtrådar som ska luckra upp den minnesförlust han bär på hela tiden. Vem är han egentligen och varför är han som han är?
I sinom tid ska Wolverine bli varse om att en man som heter Stryker (Brian Cox) är den som sitter inne med svaren. Stryker är filmens verkliga skurk. Han är en forskare med oanade resurser som tillbringat sitt liv med att komma till hands med "mutantproblemet". Mycket beror på att hans mutant till son inte blivit "botad" av professor Xavier (Patrick Stewart), och nu utnyttjar han sin son för att manipulera mutanter för sin sak. Bland annat inleds filmen med att den starkt religiösa tyska mutanten Nightcrawler (Alan Cumming) i mutanternas namn gör en attack mot amerikas president.
Det är en väldigt cool sekvens där man direkt blir varse om att specialeffekterna skruvats upp till "X-Men 2". Nightcrawler är en teleportör som snabbt rör sig och endast lämnar en svart rök efter sig.
En annan Stryker har manipulerat är Magneto, främst för att få fram information om Xaviers skola och i synnerhet den telepatiska maskinen Cerebro som är ett nödvändigt redskap i Strykers djävulska planer. Plötsligt har X-Men och Magneto en gemensam fiende och måste samarbeta för att stoppa honom.
Jag gillar verkligen "X-Men 2". Jag skulle ranka den som en av de bästa superhjältefilmerna som gjorts. Det finns liksom inget att klaga på - ett naturligt avancemang från den första filmen, en bra story - som egentligen inte kräver att man kan hela X-Men-historiken utantill, förbättrade effekter och fina actionsekvenser. Grundstallet är det samma med Cyclops (James Marsden), Storm (Halle Berry), Jean Grey (Famke Janssen) och Rogue (Anna Paquin), men även Iceman (Shawn Ashmore) och Pyro (Aaron Stanford) som skymtade förbi i den första filmen får mer plats. Dessutom är Nightcrawler ett bra kompliment, speciellt som han är en ganska avancerad karaktär som får utrymme att utvecklas under storyn. Är man dessutom lite mer insatt kan man notera passningar till ytterligare X-Men i bakgrunden.
Men framför allt måste jag belysa genidraget att ge rollen som William Stryker till den ytterst kompetenta Brian Cox. Cox är en skådespelare som alltid presterar och gör varenda roll han gör till något extra. En enorm pondus.
Tyvärr måste man konstatera att X-Men-serien verkar ha peakat med "X-Men 2". Ingen av de efterföljande filmerna har matchat den, och det kan bero på att det var den sista filmen som Bryan Singer låg bakom. Hans vision verkar ha varit avgörande för seriens kvalitet, men om han nu avslutat sin del i X-Men-historien med "X-Men 2" så har han verkligen gått ut med flaggan i topp.
EXTRAMATERIALET
Precis som med "X-Men" är "X-Men 2" fylld av extramaterial som tar timmar att titta igenom. På första skivan finns två kommentarspår men den andra är till bredden fylld med dokumentärer, testklipp och annat.
Merparten är grupperad i fyra delar: "History of the X-Men", "Pre-production", "Production" och "Post-production". I den första delen finns en liten märklig dokumentär som heter "The Secret Origins of X-Men" som känns helt felplacerad. Den är uppenbarligen gjord för den första filmen, men ger ändå en del matnyttig information. Övrigt i denna del är liten film om Nightcrawler, och just Nightcrawler dyker upp i alla delar av extramaterialet. Här får vi en lite bakgrundshistoria till karaktären, medan vi i andra delar får se hur man sminkade Alan Cumming - en process som verkar vara ytterst jobbig - och se sekvenser med figuren ur olika vinklar och allt möjligt.
"Pre-production" tar upp de imponerande scenbyggena och kläderna medan "Production" ger oss en lång dokumentär om inspelningen och en titt på specialeffekterna, medan "Post-production" bjuder på inspelningen av musiken och en webchat med skådespelare och filmskapare.
Det finns även ett block med borttagna scener och jag kan svära på att vissa av dessa är med i filmen. Om inte så kan det bara vara små, små detaljer som skiljer dem från det som faktiskt är med i filmen.
Merparten är grupperad i fyra delar: "History of the X-Men", "Pre-production", "Production" och "Post-production". I den första delen finns en liten märklig dokumentär som heter "The Secret Origins of X-Men" som känns helt felplacerad. Den är uppenbarligen gjord för den första filmen, men ger ändå en del matnyttig information. Övrigt i denna del är liten film om Nightcrawler, och just Nightcrawler dyker upp i alla delar av extramaterialet. Här får vi en lite bakgrundshistoria till karaktären, medan vi i andra delar får se hur man sminkade Alan Cumming - en process som verkar vara ytterst jobbig - och se sekvenser med figuren ur olika vinklar och allt möjligt.
"Pre-production" tar upp de imponerande scenbyggena och kläderna medan "Production" ger oss en lång dokumentär om inspelningen och en titt på specialeffekterna, medan "Post-production" bjuder på inspelningen av musiken och en webchat med skådespelare och filmskapare.
Det finns även ett block med borttagna scener och jag kan svära på att vissa av dessa är med i filmen. Om inte så kan det bara vara små, små detaljer som skiljer dem från det som faktiskt är med i filmen.
TRE SAKER
1. Filmens slutscen är nog egentligen den enda som kan vara förvirrande för de som inte har någon direkt kunskap om X-Men. Spegelbilden i vattnet ska föreställa en fågelgestalt, och får sin förklaring i den efterföljande filmen.
2. Manuset gick igenom 27 versioner innan det blev klart. Spontant skulle man tycka att det borde gjort det mer spretigt, men i det här fallet måste det vara förklaringen till att det blev så bra.
3. Dr Hank McCoy dyker upp i ett tv-klipp. Först i nästa film skulle vi, i Kelsey Grammers skepnad, se doktorn som Beast.
2. Manuset gick igenom 27 versioner innan det blev klart. Spontant skulle man tycka att det borde gjort det mer spretigt, men i det här fallet måste det vara förklaringen till att det blev så bra.
3. Dr Hank McCoy dyker upp i ett tv-klipp. Först i nästa film skulle vi, i Kelsey Grammers skepnad, se doktorn som Beast.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Patrick Stewart (15)
Patrick Stewart (15)
