Familjeanpassad plåt-Rocky
FILMENLustigt - jag förväntade mig en mer eller mindre hjärndöd actionfilm i stil med "Death Race" när jag bänkade mig framför "Real Steel", och till viss del uppfylls det, men filmen är också något av ett familjedrama som i slutändan gör filmen till en familjeanpassad historia som delar många beståndsdelar med Sylvester Stallones "Rocky".
I en nära framtid, 2020 för att vara exakt, är robotboxning det som gäller. Vanlig, traditionell boxning finns inte längre och i stället är det rejäla plåtgubbar som vevar på varandra, både i stora tv-sända fightingevent och under mer underjordiska förhållanden. Hugh Jackman spelar Charlie Kenton, en före detta boxare som numera far runt och slåss med sin robot. Med varierande framgång visar det sig, för Charlie är djupt skuldsatt och drar ständigt på sig nya skulder som han flyr från och i och med det har han många fiender.
I samband med att hans robot Ambush mosats sönder och samman av en livs levande tjur (!) står Charlie utan en fungerande robot. Samtidigt får han veta att en före detta flickvän omkommit och att deras gemensamma elvaåriga son Max (Dakota Goyo), som Charlie aldrig träffat, plötsligt behöver en förmyndare. Charlie har ingen som helst önskan att plötsligt bli en pappa och gläds åt att sonens moster och hennes svinrika man vill ta över vårdnaden, men lösningen blir att Charlie mot 100 000 hemliga dollars från rikemannens ficka tar hand om Max under sommaren. För pengarna kan han köpa en ny robot.
Det visar sig dock att sonen är sin far upp i dagen - intresserad av robotboxning och minst lika envis och besvärlig, vilket irriterar Charlie som inte blir av med grabben så som han tänkt. När de båda besöker ett skrotupplag efter att Charlies nya robot krossats ramlar Max bokstavligt talat ned i famnen på en skrotad andragenerationsrobot som han gräver fram och rengör. Trots att roboten avfärdas som skräp får de liv i den och tränar upp den och har plötsligt en robot som vinner matcher åt dem.
Det är ganska enkelt att se var den här filmen ska ta vägen, dels med den underdog-robot de hittar och del med den trassliga fader-son-relationen. Inga överraskningar där, men samtidigt är filmen ändå underhållande. Under vissa stunder blir jag inte riktigt klok på den. Till exempel när Max dansar (!) med sin robot känner jag att måttet är rågat, men samtidigt är filmen så pass välgjord att jag sugs in i historien och det visuella spektaklet.
Det är på inga vägar en fantastisk film men ändå en underhållande historia som jag kan tänka mig att se om.
I en nära framtid, 2020 för att vara exakt, är robotboxning det som gäller. Vanlig, traditionell boxning finns inte längre och i stället är det rejäla plåtgubbar som vevar på varandra, både i stora tv-sända fightingevent och under mer underjordiska förhållanden. Hugh Jackman spelar Charlie Kenton, en före detta boxare som numera far runt och slåss med sin robot. Med varierande framgång visar det sig, för Charlie är djupt skuldsatt och drar ständigt på sig nya skulder som han flyr från och i och med det har han många fiender.
I samband med att hans robot Ambush mosats sönder och samman av en livs levande tjur (!) står Charlie utan en fungerande robot. Samtidigt får han veta att en före detta flickvän omkommit och att deras gemensamma elvaåriga son Max (Dakota Goyo), som Charlie aldrig träffat, plötsligt behöver en förmyndare. Charlie har ingen som helst önskan att plötsligt bli en pappa och gläds åt att sonens moster och hennes svinrika man vill ta över vårdnaden, men lösningen blir att Charlie mot 100 000 hemliga dollars från rikemannens ficka tar hand om Max under sommaren. För pengarna kan han köpa en ny robot.
Det visar sig dock att sonen är sin far upp i dagen - intresserad av robotboxning och minst lika envis och besvärlig, vilket irriterar Charlie som inte blir av med grabben så som han tänkt. När de båda besöker ett skrotupplag efter att Charlies nya robot krossats ramlar Max bokstavligt talat ned i famnen på en skrotad andragenerationsrobot som han gräver fram och rengör. Trots att roboten avfärdas som skräp får de liv i den och tränar upp den och har plötsligt en robot som vinner matcher åt dem.
Det är ganska enkelt att se var den här filmen ska ta vägen, dels med den underdog-robot de hittar och del med den trassliga fader-son-relationen. Inga överraskningar där, men samtidigt är filmen ändå underhållande. Under vissa stunder blir jag inte riktigt klok på den. Till exempel när Max dansar (!) med sin robot känner jag att måttet är rågat, men samtidigt är filmen så pass välgjord att jag sugs in i historien och det visuella spektaklet.
Det är på inga vägar en fantastisk film men ändå en underhållande historia som jag kan tänka mig att se om.
EXTRAMATERIALET
Det första som möter mig bland extramaterialet är något som känns rätt så udda, nämligen en fejkdokumentär. Den kvartslånga filmen är utformad som ett porträtt av Charlie inför filmens sista robotfajt, ungefär så som de brukar vara i sportkanalerna. Den är väldigt välgjord med intervjuer med karaktärerna i filmen och vissa arkivbilder på Charlies karriär som boxare. Udda, men samtidigt lite märklig film. Hur mycket pengar lades ned på den egentligen?
Nästa inslag är en liten making of av en specifik sekvens på skrotupplaget. En givande inblick i modernt filmskapande, speciellt som man numera med modern digital teknik har möjlighet att klippa i ordning scenerna på en gång, vilket i detta fall ledde till att man upptäckte att scenen behövde kompletteras med ett visst klipp.
Vidare en titt på robotarna och lite boxningsträning med den legendariska boxaren Sugar Ray Leonard.
De borttagna scenerna består av en förlängd scen och en helt bortklippt subplott. Utöver detta finns det även bloopers och ett kommentarspår.
Nästa inslag är en liten making of av en specifik sekvens på skrotupplaget. En givande inblick i modernt filmskapande, speciellt som man numera med modern digital teknik har möjlighet att klippa i ordning scenerna på en gång, vilket i detta fall ledde till att man upptäckte att scenen behövde kompletteras med ett visst klipp.
Vidare en titt på robotarna och lite boxningsträning med den legendariska boxaren Sugar Ray Leonard.
De borttagna scenerna består av en förlängd scen och en helt bortklippt subplott. Utöver detta finns det även bloopers och ett kommentarspår.
TRE SAKER
1. Filmen är delvis baserad på Richard Mathesons novell "Steel" från 1956 som tidigare även filmatiserats som ett "Twilight Zone"-avsnitt 1963. Mathesons är mest känd för "I am Legend" men också för Steven Spielbergs debutfilm "Duel".
2. Det finns gott om referenser till "Rocky", inte enbart hur storyn är upplagd.
3. Uppföljaren "Real Steel 2" är planerad till 2014.
2. Det finns gott om referenser till "Rocky", inte enbart hur storyn är upplagd.
3. Uppföljaren "Real Steel 2" är planerad till 2014.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
Hugh Jackman (19)
Hugh Jackman (19)
