Paranoid och politisk konspirationsthriller
FILMENDet är lite trevligt när man lär sig något nytt av en film. I detta fall handlar det om att det vid speciellt komplicerade brottsmål kan förekomma två olika försvarsadvokater som var och en företräder den åtalade vid öppen respektive sluten förhandling, utan att få samarbeta eller samtala med varandra när den ena fått ta del av känslig information. Jag vet inte om detta upplägg finns i Sverige - min snabba research ger inget svar - men uppenbart är det så i England där "Closed Circuit" utspelar sig.
Advokaterna är Martin Rose (Eric Bana) och Claudia Simmons-Howe (Rebecca Hall) som båda företräder den åtalade Farroukh Erdogan (Denis Moschitto) som anklagas för att vara hjärnan bakom en fruktansvärd terroristattack i London ett halvår tidigare. Martin har kallats in för att ta över fallet då den ursprungliga försvarsadvokaten tog sitt liv. Claudia hade redan blivit utsett till special advocate och är alltså den som ska företräda Farroukh under de slutna förhandlingarna där bevis känsliga för rikets säkerhet ska presenteras. En komplicerad detalj i sammanhanget är att Martin och Claudia haft ett litet förhållande, något de nu håller tyst om för att inte riskera sina karriärer.
Farroukh har valt en försvarslinje, men ingen av hans advokater är speciellt intresserade av att följa den. De vill båda veta mer och speciellt Martin går grundligt in i uppdraget och begraver sig i lådvis med dokument och handlingar hans föregångare lämnat efter sig. Och han upptäcker konstigheter. Pusselbitar fogas samman och leder till en slutsats om att något är skumt och att den anklagade inte är den han utger sig för att vara. Samtidigt gör Claudia sina egna upptäckter och upplever att hon känner sig övervakad. De kan inte hålla sig från att samarbeta, men den sanning de upptäcker är betydligt mer allvarlig och farlig än de kan tro.
Politiska konspirationsthrillers har per automatik en spänningsnivå som hela tiden skruvas upp och så är det även i "Closed Circuit". Men samtidigt finns det en viss oönskad transparens som gör det ganska enkelt att lista ut vilka karaktärer som är med i konspirationen eller inte. Ibland känns det nästan skrivet på näsan på dem. Så helt superspännande blir det aldrig. Men det är en fullt godkänd film. Paranoian är närvarande, precis som det ska vara, och det flitiga användandet av övervakningskameror i bildspråket är ett enkelt men oerhört effektivt grepp för den här typen av historia.
Filmen får mig att sörja att DVD-utgivningen av den brittiska tv-serien "Spooks" dog efter bara fem av tio säsonger. Den här historien får mig att minnas det som var bra med serien.
Advokaterna är Martin Rose (Eric Bana) och Claudia Simmons-Howe (Rebecca Hall) som båda företräder den åtalade Farroukh Erdogan (Denis Moschitto) som anklagas för att vara hjärnan bakom en fruktansvärd terroristattack i London ett halvår tidigare. Martin har kallats in för att ta över fallet då den ursprungliga försvarsadvokaten tog sitt liv. Claudia hade redan blivit utsett till special advocate och är alltså den som ska företräda Farroukh under de slutna förhandlingarna där bevis känsliga för rikets säkerhet ska presenteras. En komplicerad detalj i sammanhanget är att Martin och Claudia haft ett litet förhållande, något de nu håller tyst om för att inte riskera sina karriärer.
Farroukh har valt en försvarslinje, men ingen av hans advokater är speciellt intresserade av att följa den. De vill båda veta mer och speciellt Martin går grundligt in i uppdraget och begraver sig i lådvis med dokument och handlingar hans föregångare lämnat efter sig. Och han upptäcker konstigheter. Pusselbitar fogas samman och leder till en slutsats om att något är skumt och att den anklagade inte är den han utger sig för att vara. Samtidigt gör Claudia sina egna upptäckter och upplever att hon känner sig övervakad. De kan inte hålla sig från att samarbeta, men den sanning de upptäcker är betydligt mer allvarlig och farlig än de kan tro.
Politiska konspirationsthrillers har per automatik en spänningsnivå som hela tiden skruvas upp och så är det även i "Closed Circuit". Men samtidigt finns det en viss oönskad transparens som gör det ganska enkelt att lista ut vilka karaktärer som är med i konspirationen eller inte. Ibland känns det nästan skrivet på näsan på dem. Så helt superspännande blir det aldrig. Men det är en fullt godkänd film. Paranoian är närvarande, precis som det ska vara, och det flitiga användandet av övervakningskameror i bildspråket är ett enkelt men oerhört effektivt grepp för den här typen av historia.
Filmen får mig att sörja att DVD-utgivningen av den brittiska tv-serien "Spooks" dog efter bara fem av tio säsonger. Den här historien får mig att minnas det som var bra med serien.
EXTRAMATERIALET
Som bonus finns en liten kort featurette som är som en trailer med inklippta kommentarer från skådespelarna och filmskaparna som förklarar vad filmen handlar om. Ganska meningslös utfyllnad.
TRE SAKER
1. Filmens regissör John Crowley har den utmärkta "Boy A" på meritlistan - filmen som satte Andrew Garfield på kartan.
2. Manusförfattaren Steven Knight har å sin sida filmer som "Dirty Pretty Things", "Eastern Promises" och "Locke" bakom sig och kommer härnäst vara inblandad i uppföljaren till "World War Z".
3. Några av producenterna till filmen var även inblandade i "Tinker Tailor Soldier Spy" vilket är en stor selling point för denna film.
2. Manusförfattaren Steven Knight har å sin sida filmer som "Dirty Pretty Things", "Eastern Promises" och "Locke" bakom sig och kommer härnäst vara inblandad i uppföljaren till "World War Z".
3. Några av producenterna till filmen var även inblandade i "Tinker Tailor Soldier Spy" vilket är en stor selling point för denna film.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA