Debut som oroar och roar på samma gång
FILMENLagom till att "Mad Men" rullat klart för gott i USA kommer självaste Roger Sterlings, det vill säga John Slattery, regidebut ut i Sverige. Den vithåriga gentlemannen är själv inte med framför kameran, men "God's Pocket" är ännu en av de filmer som kan marknadsföras som "en av Philip Seymour Hoffmans sista filmer". Seymour Hoffman är dock inte det enda kända ansiktet Slattery fått med till sin lågbudgetfilm (blott en miljon dollar kostade den). Här figurerar bland annat Richard Jenkins, John Turturro och Christina Hendricks jämsides många andra kända film- och tv-skådespelare.
Filmen utspelar sig i det fiktiva grannskapet God's Pocket, baserat på stadsdelen Devil's Pocket i södra Philadelphia; En plats där det är otroligt viktigt att vara en äkta "Pocket-bo", ett riktigt arbetarklassfäste där alla känner alla, där alla samlas på den lokala baren, där alla någon gång slagit varandra på käften, där skitliven staplas på hög och där lagarna och reglerna är lite speciella.
Seymour Hoffman spelar Mickey Scarpato, en arbetare som emellanåt får ta till kriminella handlingar för att få ekonomin att gå runt. Han är omgift med Jeanie (Hendricks) och det är när hennes son Leon (Caleb Landry Jones) dör som det blir extra jobbigt för Mickey. Inte för att hans relation till grabben var något speciellt, utan för att begravningar inte är billiga och områdets begravningsentreprenör (Eddie Marsan) är allt annat än medgörlig när det gäller en avbetalningsplan. Dessutom är Mickeys kompis Bird (Turturro) så skuldsatt att han inte kan betala sin vän när han hjälpt till med en stöld. Problemen hopar sig och plånboken är tom.
Än värre blir det när Jeanie misstänker att det är något lurt med sonens död. Både polisen och arbetsgivaren menar att det var en arbetsplatsolycka, men vi tittare vet sanningen. Både polisen, maffian och en olycklig och alkoholiserad, men ändå sjukt omtyckt kolumnist (Jenkins) på den lokala tidningen börjar rota efter sanningen, och det skapar bara ytterligare mer problem för Mickey.
Man skulle kunna tolka min sammanfattning ovan som en komisk historia, men det är ett drama. Dock finns det en ganska rejäl dos av svart humor i filmen, och till och med några högst oväntade och brutala våldsinslag som verkligen ruskar om tittaren. Bland annat är "spagettimonstret med gröna öron" (Glenn Fleshler från "True Detective") inblandad i en otroligt våldsam scen.
Jag tycker att Slattery debuterar med bravur. "God's Pocket" visar upp en sida av USA, långt bort från den "amerikanska drömmen", som oroar på sitt sätt, samtidigt som historien roar på ett annat. Känslan påminner lite om "The Fighter" som gav oss en liknande inblick i Boston. Det är en bra debut och sevärd film för de som vill ha något lite mer svårtuggat, men inte för bittert eller kärvt.
Filmen utspelar sig i det fiktiva grannskapet God's Pocket, baserat på stadsdelen Devil's Pocket i södra Philadelphia; En plats där det är otroligt viktigt att vara en äkta "Pocket-bo", ett riktigt arbetarklassfäste där alla känner alla, där alla samlas på den lokala baren, där alla någon gång slagit varandra på käften, där skitliven staplas på hög och där lagarna och reglerna är lite speciella.
Seymour Hoffman spelar Mickey Scarpato, en arbetare som emellanåt får ta till kriminella handlingar för att få ekonomin att gå runt. Han är omgift med Jeanie (Hendricks) och det är när hennes son Leon (Caleb Landry Jones) dör som det blir extra jobbigt för Mickey. Inte för att hans relation till grabben var något speciellt, utan för att begravningar inte är billiga och områdets begravningsentreprenör (Eddie Marsan) är allt annat än medgörlig när det gäller en avbetalningsplan. Dessutom är Mickeys kompis Bird (Turturro) så skuldsatt att han inte kan betala sin vän när han hjälpt till med en stöld. Problemen hopar sig och plånboken är tom.
Än värre blir det när Jeanie misstänker att det är något lurt med sonens död. Både polisen och arbetsgivaren menar att det var en arbetsplatsolycka, men vi tittare vet sanningen. Både polisen, maffian och en olycklig och alkoholiserad, men ändå sjukt omtyckt kolumnist (Jenkins) på den lokala tidningen börjar rota efter sanningen, och det skapar bara ytterligare mer problem för Mickey.
Man skulle kunna tolka min sammanfattning ovan som en komisk historia, men det är ett drama. Dock finns det en ganska rejäl dos av svart humor i filmen, och till och med några högst oväntade och brutala våldsinslag som verkligen ruskar om tittaren. Bland annat är "spagettimonstret med gröna öron" (Glenn Fleshler från "True Detective") inblandad i en otroligt våldsam scen.
Jag tycker att Slattery debuterar med bravur. "God's Pocket" visar upp en sida av USA, långt bort från den "amerikanska drömmen", som oroar på sitt sätt, samtidigt som historien roar på ett annat. Känslan påminner lite om "The Fighter" som gav oss en liknande inblick i Boston. Det är en bra debut och sevärd film för de som vill ha något lite mer svårtuggat, men inte för bittert eller kärvt.
EXTRAMATERIALET
Två och en halv minut med några bortklippta scener som gör varken från eller till ligger med som bonus. Alltid något.
TRE SAKER
1. Filmen är baserad på en roman med samma namn skriven av Pete Dexter.
2. Det finns ingen uttalad tidsperiod då filmen ska utspela sig. Spontant vill jag, baserat mest på modet och delvis på bristen av mobiltelefoner och annat uppenbart modernt, placera filmen i gränslandet mellan 70- och 80-talet. Pete Dexters bok kom 1983 och det är ett lämpligt årtal att applicera på historien. Dock finns det vissa moderna markörer, inte minst två affischer på de moderna och hårda banden Necrophagist och Cephalic Carnage som sitter på Leons vägg.
3. Musiken i filmen är skriven och framförd av Nathan Larson som vi får kalla halvsvensk i och med att han är gift med Nina Persson. De har eller har haft projektet A Camp tillsammans.
2. Det finns ingen uttalad tidsperiod då filmen ska utspela sig. Spontant vill jag, baserat mest på modet och delvis på bristen av mobiltelefoner och annat uppenbart modernt, placera filmen i gränslandet mellan 70- och 80-talet. Pete Dexters bok kom 1983 och det är ett lämpligt årtal att applicera på historien. Dock finns det vissa moderna markörer, inte minst två affischer på de moderna och hårda banden Necrophagist och Cephalic Carnage som sitter på Leons vägg.
3. Musiken i filmen är skriven och framförd av Nathan Larson som vi får kalla halvsvensk i och med att han är gift med Nina Persson. De har eller har haft projektet A Camp tillsammans.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
Christina Hendricks (14)
Christina Hendricks (14)
