Välgjort om betydelsefull humanitär kamp
FILMENPrecis innan jag sätter in "Suffragette"-skivan i DVD-spelaren ser jag en elvaårig tjej på tv som får frågan om vad hon skulle göra först om hon blev statsminister för en dag. Utan att tveka säger hon att hon skulle se till att kvinnor får samma lön som män. Det är ett lustigt sammanträffande, då hennes feministiskt klarsynta förslag är ett direkt resultat av det suffragetterna jobbade för.
Den här filmen handlar om kvinnlig rösträtt, något som än i dag inte är en självklarhet i alla delar av världen. Kan ni tänka er att det dröjde ända till 1971 innan kvinnor hade rösträtt i Schweiz?! "Suffragette" utspelar sig dock i England 1912 och sätter en arbetarkvinna i fokus. Maud Watts (Carey Mulligan) har jobbat hårt på ett tvätteri sedan hon var en ung flicka. Även om hon har avancerat i graderna har det inte varit gratis. Mellan raderna förstår vi att hon kanske fått göra saker hon verkligen inte ville göra. Ett annat smärtsamt bevis på hennes hårda arbete är en brännskada som täcker hennes arm. Det är inget ovanligt bland tvätterikvinnorna.
Maud blir nästan oombett indragen i suffragetternas kamp. Rörelsens ledare, Emmeline Pankhurst (Meryl Streep), har uppmanat till handlingar nu efter många år med fredliga försök till samtal. Nu sker organiserade aktioner av det våldsammare slaget och efter att på nära håll bevittnat hur samtal inte leder någonstans tar Maud steget in i kampen. Det blir inte helt konsekvensfritt. Polisen slänger in henne och hennes medsystrar i fängelset och skammen får hennes man (Ben Whishaw) att distansera sig vilket leder till en separation och deras son hamnar i kläm. Maud är också under bevakning av polisen där inspektör Steed (Brendan Gleeson) gör allt för att identifiera de lokala suffragetterna.
Till slut kommer vi till en punkt där något större måste göras för att kvinnornas röst ska höras, något som uppmärksammas av många på en och samma gång.
När spelfilmen går i mål efter en speciell händelse binds historien ihop med verkliga bilder och verkligheten sjunker in. Den andra säsongen av svenska "Fröken Frimans krig" fokuserade också på den här kampen, men i den här skildringen förstår vi tydligare hur fysisk och våldsam den var. Och då pratar jag inte om när kvinnorna kastar stenar genom butiksfönster utan när polisen klubbar ner dem besinningslöst med batong. Det blir en ögonöppnare för mig.
Det är en välgjord film om en betydelsefull humanitär kamp. Mulligan bär upp huvudrollen med en balanserad insats där karaktären tydligt genomgår en metamorfos och tvingas till svåra personliga val. I bakgrunden finns Helena Bonham Carter som en luttrad veteran inom kampen som blir en direkt inspirationskälla för Maud och de andra, medan Streeps Pankhurst är en symbolisk ledare på ett högre plan. Relationen mellan alla kvinnor i filmen är en stark bidragande orsak till slutresultatets elegans.
Den här filmen handlar om kvinnlig rösträtt, något som än i dag inte är en självklarhet i alla delar av världen. Kan ni tänka er att det dröjde ända till 1971 innan kvinnor hade rösträtt i Schweiz?! "Suffragette" utspelar sig dock i England 1912 och sätter en arbetarkvinna i fokus. Maud Watts (Carey Mulligan) har jobbat hårt på ett tvätteri sedan hon var en ung flicka. Även om hon har avancerat i graderna har det inte varit gratis. Mellan raderna förstår vi att hon kanske fått göra saker hon verkligen inte ville göra. Ett annat smärtsamt bevis på hennes hårda arbete är en brännskada som täcker hennes arm. Det är inget ovanligt bland tvätterikvinnorna.
Maud blir nästan oombett indragen i suffragetternas kamp. Rörelsens ledare, Emmeline Pankhurst (Meryl Streep), har uppmanat till handlingar nu efter många år med fredliga försök till samtal. Nu sker organiserade aktioner av det våldsammare slaget och efter att på nära håll bevittnat hur samtal inte leder någonstans tar Maud steget in i kampen. Det blir inte helt konsekvensfritt. Polisen slänger in henne och hennes medsystrar i fängelset och skammen får hennes man (Ben Whishaw) att distansera sig vilket leder till en separation och deras son hamnar i kläm. Maud är också under bevakning av polisen där inspektör Steed (Brendan Gleeson) gör allt för att identifiera de lokala suffragetterna.
Till slut kommer vi till en punkt där något större måste göras för att kvinnornas röst ska höras, något som uppmärksammas av många på en och samma gång.
När spelfilmen går i mål efter en speciell händelse binds historien ihop med verkliga bilder och verkligheten sjunker in. Den andra säsongen av svenska "Fröken Frimans krig" fokuserade också på den här kampen, men i den här skildringen förstår vi tydligare hur fysisk och våldsam den var. Och då pratar jag inte om när kvinnorna kastar stenar genom butiksfönster utan när polisen klubbar ner dem besinningslöst med batong. Det blir en ögonöppnare för mig.
Det är en välgjord film om en betydelsefull humanitär kamp. Mulligan bär upp huvudrollen med en balanserad insats där karaktären tydligt genomgår en metamorfos och tvingas till svåra personliga val. I bakgrunden finns Helena Bonham Carter som en luttrad veteran inom kampen som blir en direkt inspirationskälla för Maud och de andra, medan Streeps Pankhurst är en symbolisk ledare på ett högre plan. Relationen mellan alla kvinnor i filmen är en stark bidragande orsak till slutresultatets elegans.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Det dröjde ända till 1928 innan kvinnor fick rösträtt i England, dock med några kompromiss-mellanlandningar innan dess.
2. I Sverige togs beslutet om kvinnlig rösträtt 1919. Sist i Europa med att "komma in i matchen" var Liechtenstein där det infördes 1984.
3. Meryl Streep är egentligen bara med i en scen, men hennes Emmeline Pankhurst svävar som en ikonisk figur genom hela historien. Å ena sidan kan jag tycka att Streep känns lite outnyttjad men å andra sidan är det helt rätt att ha en skådespelerska av dignitet i en lika dignitetsfylld roll, även om den bara är med i några minuter och på DVD-omslagets framsida.
2. I Sverige togs beslutet om kvinnlig rösträtt 1919. Sist i Europa med att "komma in i matchen" var Liechtenstein där det infördes 1984.
3. Meryl Streep är egentligen bara med i en scen, men hennes Emmeline Pankhurst svävar som en ikonisk figur genom hela historien. Å ena sidan kan jag tycka att Streep känns lite outnyttjad men å andra sidan är det helt rätt att ha en skådespelerska av dignitet i en lika dignitetsfylld roll, även om den bara är med i några minuter och på DVD-omslagets framsida.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA