Vackert foto men långsam handling
FILMENDet här är filmen som hästälskare förmodligen älskar men som icke hästälskare upplever alldeles för seg och ointressant.
Penny (Diane Lane) är hemmafrun och mamma till en handfull ungar. Tillsammans med sin make Jack (Dylan Walsh) lever hon i 60/70-talets Denver. En dag avlider Pennys mamma och hon åker till sitt barndomshem för att ta hand om sin pappa och se över hur den stora hästgården ska skötas i framtiden. Penny är inte bara hemmafru utan också en kvinna med mycket skinn på näsan.
Ganska snart styr och ställer hon på gården och inser att hon troligtvis har en vinnarhäst i sin ägo när två av stona ska föla. Penny tar hjälp av tränaren Lucien (John Malkovich) och tillsammans utgör de ett vinnande team med den legendariske hästen Secretariat. En hård kamp med att slå sig fram i en mansdominerande värld och samtidigt få äktenskapet att fungera börjar från Penny och om Secretariat blir den fantastiska hästen de tror att han kan bli.
Det här är filmen som har ett otroligt vackert foto, så vackert att det nästan gör ont i vissa scener. Vyerna på hästgården och på tävlingarna är verkligen enorma med mäktiga närbilder av hästarna. Filmen är vacker och som sagt fint filmad. Men det blir för segt och eftersom mitt stora ointresse för hästar alltid ligger och skaver smittar det tyvärr också av sig under filmens gång.
Penny (Diane Lane) är hemmafrun och mamma till en handfull ungar. Tillsammans med sin make Jack (Dylan Walsh) lever hon i 60/70-talets Denver. En dag avlider Pennys mamma och hon åker till sitt barndomshem för att ta hand om sin pappa och se över hur den stora hästgården ska skötas i framtiden. Penny är inte bara hemmafru utan också en kvinna med mycket skinn på näsan.
Ganska snart styr och ställer hon på gården och inser att hon troligtvis har en vinnarhäst i sin ägo när två av stona ska föla. Penny tar hjälp av tränaren Lucien (John Malkovich) och tillsammans utgör de ett vinnande team med den legendariske hästen Secretariat. En hård kamp med att slå sig fram i en mansdominerande värld och samtidigt få äktenskapet att fungera börjar från Penny och om Secretariat blir den fantastiska hästen de tror att han kan bli.
Det här är filmen som har ett otroligt vackert foto, så vackert att det nästan gör ont i vissa scener. Vyerna på hästgården och på tävlingarna är verkligen enorma med mäktiga närbilder av hästarna. Filmen är vacker och som sagt fint filmad. Men det blir för segt och eftersom mitt stora ointresse för hästar alltid ligger och skaver smittar det tyvärr också av sig under filmens gång.
EXTRAMATERIALET
Här får vi veta den sanna berättelsen om den riktiga underhästen. Det blir en intervju med verklighetens Penny och de andra människorna kring hästen. Ganska intressant att få en bild av hur det verkligen var på riktigt.
De borttagna scenerna var inget speciellt alls.
De borttagna scenerna var inget speciellt alls.
TRE SAKER
1. I en scen drar låten "I’ll take you there" med The Staples igång och det får mig att börja fnittra eftersom det är samma låt som signaturmelodin till "Efter tio" med Malou von Sivers.
2. Det här är en sann historia där man får lära känna de färgstarka karaktärerna där Lucien verkligen sticker ut allra mest med sina roliga hattar och färgglada kavajer.
3. När man i extramaterialet får se de riktiga människorna från historien kan man se att castingen som gjorts har gjorts riktigt bra.
2. Det här är en sann historia där man får lära känna de färgstarka karaktärerna där Lucien verkligen sticker ut allra mest med sina roliga hattar och färgglada kavajer.
3. När man i extramaterialet får se de riktiga människorna från historien kan man se att castingen som gjorts har gjorts riktigt bra.
MARIA EREMO (2011-06-29)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA