Historiens kåtaste serie når sitt klimax
FILMENJa, jag får väl ursäkta den lite ekivoka rubriken på denna recension, men det är ju extremt svårt att skriva om "Californication" utan att nämna sex, snusk och annat vuxenmys med eller utan kläder. I sju säsonger, sammanlagt 84 avsnitt har serien snuskat loss så det verkligen räcker och blir över. Faktum är att när jag tänker tillbaka på den nu så inser jag att vi någonstans mitt i passerade en gräns där snusket tog över och hjärtat i serien hamnade på efterkälken. Finalsäsongen gör egentligen ingenting för att ändra på upplägget, men strävar ändå efter att Hank Moody (David Duchovny) ska få rätsida på sitt liv och hitta rätt balans i förhållandet till hans stora kärlek Karen (Natascha McElhone).
Men vägen dit är förstås allt annat än spikrak. Till att börja med behöver han ett fast jobb för att med det visa att han tänker långsiktigt och seriöst. Bästa kompisen och agenten Charlie Runkle (Evan Handler) rycker i lite trådar och får in Hank som författare till kommande tv-serien "Santa Monica Cop", baserad på ett filmmanus Hank skrev till en film som aldrig gjordes (se säsong 5). Hank hamnar i ett team med olika författare som inte passar ihop och en producent som försöker hålla samman allt (Michael Imperioli).
Redan i första avsnittet kommer dock ett nytt oväntat problem. Det visar sig att Hank har en tidigare okänd son från ett förhållande han hade precis innan han träffade Karen. Sonen Levon (Oliver Cooper) hör till en av de mest irriterande karaktärerna i seriens historia och är förstås tillskruvad några varv för mycket för att det ska bli kul. I dottern Beccas (Madeleine Martin) frånvaro - hon dyker upp först till slutet av säsongen - verkar Hank inte tycka det är så tokigt med ännu ett barn, även om det innebär vissa problem. På det positiva planet får han en chans att träffa sonens mamma, Julia (Heather Graham), igen och upplever den där gamla gnistan på nytt - vilket förstås inte är helt lämpligt om hans ambition är att få Karen en gång för alla.
Här har vi ett strukturellt problem för säsongen. I stället för att Hank gör allt för Karen, vilket är seriens hjärta, blir det en massa trams med denna andra familj som gör att det inte blir någon dramatisk spänning inför finalen. Den kommer visserligen, men väldigt sent, och då känns det snudd på panikartat som om slutet inte var planerat. Men det tror jag det var - säsongen innehåller väldigt mycket callbacks till de tidigare säsongerna. Ibland med återkommande skådespelare och ibland enbart i dialogerna.
"Californication" når sitt klimax i och med sin sjunde säsong, och slutet blir väl tillfredsställande... Det är alltid svårt när serier går i mål, men nog känns det som att serien hade sagt allt den ville säga och att vi som följt den nu får fantisera själva om fortsättningen. I sina bästa stunder var "Californication" smart, fräck och högst underhållande. I sina sämsta var den inte det.
Men vägen dit är förstås allt annat än spikrak. Till att börja med behöver han ett fast jobb för att med det visa att han tänker långsiktigt och seriöst. Bästa kompisen och agenten Charlie Runkle (Evan Handler) rycker i lite trådar och får in Hank som författare till kommande tv-serien "Santa Monica Cop", baserad på ett filmmanus Hank skrev till en film som aldrig gjordes (se säsong 5). Hank hamnar i ett team med olika författare som inte passar ihop och en producent som försöker hålla samman allt (Michael Imperioli).
Redan i första avsnittet kommer dock ett nytt oväntat problem. Det visar sig att Hank har en tidigare okänd son från ett förhållande han hade precis innan han träffade Karen. Sonen Levon (Oliver Cooper) hör till en av de mest irriterande karaktärerna i seriens historia och är förstås tillskruvad några varv för mycket för att det ska bli kul. I dottern Beccas (Madeleine Martin) frånvaro - hon dyker upp först till slutet av säsongen - verkar Hank inte tycka det är så tokigt med ännu ett barn, även om det innebär vissa problem. På det positiva planet får han en chans att träffa sonens mamma, Julia (Heather Graham), igen och upplever den där gamla gnistan på nytt - vilket förstås inte är helt lämpligt om hans ambition är att få Karen en gång för alla.
Här har vi ett strukturellt problem för säsongen. I stället för att Hank gör allt för Karen, vilket är seriens hjärta, blir det en massa trams med denna andra familj som gör att det inte blir någon dramatisk spänning inför finalen. Den kommer visserligen, men väldigt sent, och då känns det snudd på panikartat som om slutet inte var planerat. Men det tror jag det var - säsongen innehåller väldigt mycket callbacks till de tidigare säsongerna. Ibland med återkommande skådespelare och ibland enbart i dialogerna.
"Californication" når sitt klimax i och med sin sjunde säsong, och slutet blir väl tillfredsställande... Det är alltid svårt när serier går i mål, men nog känns det som att serien hade sagt allt den ville säga och att vi som följt den nu får fantisera själva om fortsättningen. I sina bästa stunder var "Californication" smart, fräck och högst underhållande. I sina sämsta var den inte det.
EXTRAMATERIALET
En kort bakomfilm om säsongens premiäravsnitt, med mycket fokus på att David Duchovny själv regisserade det, inleder extramaterialet. Några minuter med ryggdunkningar hit och dit, och egentligen inget speciellt utan mest lite plikttroget.
Näst ut är en liten titt på några specialeffekter - det vill säga dataanimeringar - som behövt göras till vissa scener. Till och med redan i seriens absolut första avsnitt. Inte heller här är det något märkvärdigt vi får se - de flesta serier använder dataanimationer för att komplettera scenbyggen och så vidare. Det mest märkvärdiga med denna film är att den tydligt signalerar att den innehåller spoilers för avsnitt som ligger på den andra skivan i förpackningen. Mycket bra i fall man börjar titta på extramaterialet på den första skivan innan man sett klart hela boxens avsnitt.
"Californivaction" är det närmaste en retrospektiv titt på hela serien vi får. Det slås inte på stora trumman på något sätt, utan det blir mest positiva kommentarer från folk både framför och bakom kameran som säger att det varit kul att jobba med serien och så tackar dess skapare Tom Kapinos för sig.
Kapinos dyker även upp i nästa inslag vilket är i studion där seriens originalmusik spelas in och Kapinos får äntligen vara med och jamma lite. Skoj.
På den andra skivan finns boxens enda kommentarspår och det är till finalavsnittet. Jag har inte lyssnat på det, men däremot tittat på en kvart med bloopers från hela serien. Lite småkul, men mest roligt att få tillbakablickar på alla dessa år.
Näst ut är en liten titt på några specialeffekter - det vill säga dataanimeringar - som behövt göras till vissa scener. Till och med redan i seriens absolut första avsnitt. Inte heller här är det något märkvärdigt vi får se - de flesta serier använder dataanimationer för att komplettera scenbyggen och så vidare. Det mest märkvärdiga med denna film är att den tydligt signalerar att den innehåller spoilers för avsnitt som ligger på den andra skivan i förpackningen. Mycket bra i fall man börjar titta på extramaterialet på den första skivan innan man sett klart hela boxens avsnitt.
"Californivaction" är det närmaste en retrospektiv titt på hela serien vi får. Det slås inte på stora trumman på något sätt, utan det blir mest positiva kommentarer från folk både framför och bakom kameran som säger att det varit kul att jobba med serien och så tackar dess skapare Tom Kapinos för sig.
Kapinos dyker även upp i nästa inslag vilket är i studion där seriens originalmusik spelas in och Kapinos får äntligen vara med och jamma lite. Skoj.
På den andra skivan finns boxens enda kommentarspår och det är till finalavsnittet. Jag har inte lyssnat på det, men däremot tittat på en kvart med bloopers från hela serien. Lite småkul, men mest roligt att få tillbakablickar på alla dessa år.
TRE SAKER
1. Serien har alltid haft många referenser och passningar till popkulturella verk, oftast från rockens värld. Till exempel är många av titlarna på Hanks böcker i verkligheten albumtitlar av Slayer. Den stora passningen den här gången är att huvudkaraktären i "Santa Monica Cop" heter Danko Jones, precis som den rockande Sverigevännen och kanadensaren. Karaktären spelas i sin tur av Hashtag Brown (Brandon T. Jackson).
2. Skaparen Tom Kapinos skrev finalavsnittet till varje säsong som om det skulle vara det sista som sändes. Den här gången blev det så.
3. Även om jag varit lite tuff och hård mot serien så här i mina sista recensioner måste jag ändå sluta med något positivt: Serien har en stor personlig betydelse för mig eftersom det var via dess första säsong som jag träffade kvinnan jag numera är gift med. Så kan det gå...
2. Skaparen Tom Kapinos skrev finalavsnittet till varje säsong som om det skulle vara det sista som sändes. Den här gången blev det så.
3. Även om jag varit lite tuff och hård mot serien så här i mina sista recensioner måste jag ändå sluta med något positivt: Serien har en stor personlig betydelse för mig eftersom det var via dess första säsong som jag träffade kvinnan jag numera är gift med. Så kan det gå...
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA