Omväxlande äventyr med mörker
FILMENEn romanklassiker man kanske bör ha läst är Herman Melvilles "Moby Dick". Jag har inte gjort det, men det är en roman vars essens - tror jag i alla fall - letat sig igenom bruset på något vis i alla fall. Kanske blir det läge någon dag att söka upp boken och läsa om jakten på den stora vita valen.
Den här filmen handlar om hur Melville, i en ramhistoria spelad av Ben Whishaw, samlar in verkligt stoff som inspiration till sin bok. I samma ramhistoria träffar han den av ångest drabbade Thomas Nickerson (Brendan Gleeson) som är den sista nu levande från skeppet Essex förlisning. Nickerson bär på en historia som innehåller sanningar som aldrig berättats tidigare. Först vill han inte, men hans fru (Michelle Fairley) övertygar honom att han måste berätta för att bli av med det ok han släpat på under hela sitt liv.
Som fjortonåring mönstrade Nickerson (Tom Holland) på Essex vid Nantuckets hamn. Det var hans första resa på en valfångstbåt där slutmålet förstås var att fånga så många valar som möjligt och samla upp all olja som gick ur däggdjuret - en process både Nickerson och tittaren så småningom får bevittna i all sin otrevlighet. Kapten på skeppet är George Pollard (Benjamin Walker) som tillhör en gammal valfiskefamilj och därför fått uppdraget mitt framför näsan på Owen Chase (Chris Hemsworth) som blivit lovad en befordran men nu får nöja sig med att vara förste styrman. Chase är filmens huvudperson och hjälte och stor del av inledningen går ut på att skildra den knaggliga relationen mellan Chase och Pollard där den senare gör flera felaktiga beslut som Chase rättar till med sin erfarenhet och kunskap. Trots det kokande agget enas de om att hålla sams tills uppdraget är över, vilket är många månader bort.
Till slut börjar valarna dyka upp och besättningen kan göra det de är där för att göra, men i havets hjärta finns ett monster, en sargad jätteval som inte vill bli fångad eller att någon annan val ska fångas, som förändrar livet för de inblandade för alltid.
Filmen börjar vågigt - bokstavligt talat - där sjösjukan inte är långt borta, men sedan går den in i en äventyrsfas för att till slut landa i något betydligt mörkare när den tredje akten rullar igång samtidigt som den äldre Nickerson delar med sig av de hemligheter han burit på under alla år. Den här omväxlande stilen på historien gör att "In the Heart of the Sea" blir något mer än en äventyrsfilm som man redan sett på något annat vis. Hemligheternas ruskigheter går rakt genom rutan, men jag upplever även att själva valdödandet påverkar mig på ett sätt jag inte hade räknat med. Den vidriga insikten av att en människa kan ta ett djurs liv bara så där slår mig och det äcklar mig.
"In the Heart of the Sea" är möjligen ingen fantastisk film men den underhåller och berör för stunden. Den är tveklöst en mycket välgjord film där man känner med karaktärerna och dessutom nästan blir flyttad till det guppande skeppet med allt vad det innebär. En bieffekt blir att jag faktiskt blir ganska sugen på att läsa boken. Att filmen dessutom är verklighetsbaserad gör att helhetsupplevelsen blir starkare.
3D-VERSION
Stormiga hav, klättrande i segel och master flera meter upp i luften - det är typiska bilder som blir bättre i 3D. Det märks även att vissa bildvinklar valts med hänsyn till att skildra djup och avstånd, även om de kan vara lite udda. Att filma en människa från fötterna och rakt uppåt hör kanske inte till vanligheterna.
Fullt godkänd i detta utförande.
Den här filmen handlar om hur Melville, i en ramhistoria spelad av Ben Whishaw, samlar in verkligt stoff som inspiration till sin bok. I samma ramhistoria träffar han den av ångest drabbade Thomas Nickerson (Brendan Gleeson) som är den sista nu levande från skeppet Essex förlisning. Nickerson bär på en historia som innehåller sanningar som aldrig berättats tidigare. Först vill han inte, men hans fru (Michelle Fairley) övertygar honom att han måste berätta för att bli av med det ok han släpat på under hela sitt liv.
Som fjortonåring mönstrade Nickerson (Tom Holland) på Essex vid Nantuckets hamn. Det var hans första resa på en valfångstbåt där slutmålet förstås var att fånga så många valar som möjligt och samla upp all olja som gick ur däggdjuret - en process både Nickerson och tittaren så småningom får bevittna i all sin otrevlighet. Kapten på skeppet är George Pollard (Benjamin Walker) som tillhör en gammal valfiskefamilj och därför fått uppdraget mitt framför näsan på Owen Chase (Chris Hemsworth) som blivit lovad en befordran men nu får nöja sig med att vara förste styrman. Chase är filmens huvudperson och hjälte och stor del av inledningen går ut på att skildra den knaggliga relationen mellan Chase och Pollard där den senare gör flera felaktiga beslut som Chase rättar till med sin erfarenhet och kunskap. Trots det kokande agget enas de om att hålla sams tills uppdraget är över, vilket är många månader bort.
Till slut börjar valarna dyka upp och besättningen kan göra det de är där för att göra, men i havets hjärta finns ett monster, en sargad jätteval som inte vill bli fångad eller att någon annan val ska fångas, som förändrar livet för de inblandade för alltid.
Filmen börjar vågigt - bokstavligt talat - där sjösjukan inte är långt borta, men sedan går den in i en äventyrsfas för att till slut landa i något betydligt mörkare när den tredje akten rullar igång samtidigt som den äldre Nickerson delar med sig av de hemligheter han burit på under alla år. Den här omväxlande stilen på historien gör att "In the Heart of the Sea" blir något mer än en äventyrsfilm som man redan sett på något annat vis. Hemligheternas ruskigheter går rakt genom rutan, men jag upplever även att själva valdödandet påverkar mig på ett sätt jag inte hade räknat med. Den vidriga insikten av att en människa kan ta ett djurs liv bara så där slår mig och det äcklar mig.
"In the Heart of the Sea" är möjligen ingen fantastisk film men den underhåller och berör för stunden. Den är tveklöst en mycket välgjord film där man känner med karaktärerna och dessutom nästan blir flyttad till det guppande skeppet med allt vad det innebär. En bieffekt blir att jag faktiskt blir ganska sugen på att läsa boken. Att filmen dessutom är verklighetsbaserad gör att helhetsupplevelsen blir starkare.
3D-VERSION
Stormiga hav, klättrande i segel och master flera meter upp i luften - det är typiska bilder som blir bättre i 3D. Det märks även att vissa bildvinklar valts med hänsyn till att skildra djup och avstånd, även om de kan vara lite udda. Att filma en människa från fötterna och rakt uppåt hör kanske inte till vanligheterna.
Fullt godkänd i detta utförande.
EXTRAMATERIALET
Filmens regissör är den sympatiska, kepsbärande Ron Howard som i en egen "Captain's log" delar med sig av produktionen via hans uppdateringar i sociala nätverk. Visst, det är kul med öppenhet och insyn i produktionen men jag vet inte riktigt vad jag tycker om inslaget. Men bortom reproducerandet av Howards tweets så finns det ändå intressanta saker att hitta i den här kvarten.
Det finns för övrigt intressant att hitta i allt extramaterial. Inslaget om karaktärerna Chase och Pollard är kanske inte superspännande, men i övrigt är det klart trivsamt att se tittar på specialeffekter och det fördjupande material som ligger med här. Valfisket på 1800-talet var ju dåtidens oljeindustri (detta var alltså innan man hittat olja i marken) och man får en tydligt inblick i hur krävande detta jobb var på alla sätt och vis. "Hej då älskling, jag går till jobbet - och kommer hem om två eller tre år!" är ju inte en fras man vill säga till sin partner en vacker morgon...
Det grävs också lite i Melvilles författarskap och i synnerhet "Moby Dick" som de flesta medverkande avfärdar som en seg och svår men givande bok. I en nästan helt fristående dokumentär är vi med och upptäcker ett förlist skepp från Nantucket som hittades nästan tvåhundra år senare i Hawaii, väldigt långt bort från hemhamnen...
Bortaget och alternativt material finns det att se i massor och i sammanfattning är den här utgåvan minst sagt fullmatad.
Det finns för övrigt intressant att hitta i allt extramaterial. Inslaget om karaktärerna Chase och Pollard är kanske inte superspännande, men i övrigt är det klart trivsamt att se tittar på specialeffekter och det fördjupande material som ligger med här. Valfisket på 1800-talet var ju dåtidens oljeindustri (detta var alltså innan man hittat olja i marken) och man får en tydligt inblick i hur krävande detta jobb var på alla sätt och vis. "Hej då älskling, jag går till jobbet - och kommer hem om två eller tre år!" är ju inte en fras man vill säga till sin partner en vacker morgon...
Det grävs också lite i Melvilles författarskap och i synnerhet "Moby Dick" som de flesta medverkande avfärdar som en seg och svår men givande bok. I en nästan helt fristående dokumentär är vi med och upptäcker ett förlist skepp från Nantucket som hittades nästan tvåhundra år senare i Hawaii, väldigt långt bort från hemhamnen...
Bortaget och alternativt material finns det att se i massor och i sammanfattning är den här utgåvan minst sagt fullmatad.
TRE SAKER
1. Delar av filmen spelades in på Kanarieöarna.
2. Filmens huvuddel utspelar sig för ungefär 200 år sedan.
3. Emellanåt gnäller jag på dåliga översättningar men i det här fallet vill jag dela ut en liten guldstjärna till den översättare som uppenbarligen har blykoll på sjöfartsspråk, eller har fantasi nog att hitta på lämpliga uttryck. Jag tror dock på det första.
2. Filmens huvuddel utspelar sig för ungefär 200 år sedan.
3. Emellanåt gnäller jag på dåliga översättningar men i det här fallet vill jag dela ut en liten guldstjärna till den översättare som uppenbarligen har blykoll på sjöfartsspråk, eller har fantasi nog att hitta på lämpliga uttryck. Jag tror dock på det första.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA