Genrekollision med ormar i fokus
FILMENDet brukar vara Lilja som går igång på DVD-omslag, men den här gången var det faktiskt jag som gjorde det. Omslaget till "D-War" är oerhört tilltalande. Monsterfilmer i storstadsmiljö - det är grejer det!
Dessvärre behöver det inte gå många sekunder - faktiskt - av filmen innan jag känner att jag kommer att bli mycket besviken på den. Visserligen finns det mycket som är i bra i den - enormt mycket action med bataljer och destruktion och en hel del spektakulära specialeffekter - men samtidigt finns det en hel del dåligt också som inte fullt lika lyckade specialeffekter, högtravande dialog och ett lite obekvämt sagoelement anpassat för yngre tonåringar.
Det är en koreansk film, fast gjord i Hollywood, så alla skådespelare är amerikaner, men ändå finns den koreanska känslan över filmen i form av typiska berättarröster och mjuk voice-over samt att ett långt parti i filmen som berättar bakgrundshistorien utspelar sig i Korea.
D:et i titeln står för drake och kort sammanfattat handlar filmen om två jättelika ormar som slåss om att förvandlas till en drake med hjälp av en magisk pärla som finns i en flicka med en draktatuering. Ormarna kallas "Imoogi" och det finns en god och en ond sådan. Att förvandlas till drake innebär enorm makt. De goda och onda krafterna har båda tagit fram två krigare som försöker komma åt pärlan. För de godas sida gäller det att flickan offrar sig själv till den goda "Imoogin", men i vår bakgrundshistoria har flickan förälskat sig i sin väktare och de kan omöjligtvis uppfylla uppdraget och tar gemensamt sina liv.
Det var för 500 år sedan i Korea. Pärlan dyker nämligen bara upp vart 500:e år. Nu är vi dock i Los Angeles och alla betydande personer i den här sagan har återfödds som nya människor, delvis medvetna om sitt öde. Journalisten Ethan (Jason Behr) är väktaren med en skyddande amulett som blir påmind om sitt öde när en enorm osedd varelse börjar röja runt i staden. Sarah (Amanda Brooks) är flickan med pärlan som Ethan nu måste leta reda på för att skydda, allt medan de onda krafterna och den onda "Imoogin" börjar göra allt större väsen av sig. Det hela utvecklar sig till en blixtrande strid mellan de onda krafternas återuppståndna arméer och amerikansk militär (!) innan det hela får sin upplösning med en intensiv kamp mellan de båda jätteormarna.
Ja som ni ser är historien lite sisådär och vid ett tillfälle i filmen ska några FBI-agenter, ledda av Agent Frank Pinsky (Chris Mulkey) förklara läget för en politisk höjdare och berättar om legenden med illa dold osäkerhet. Och det är lite på den nivån det ligger. På något vis tror jag att filmen skulle klarat sig bättre om den hade utspelat sig i modern tids Korea istället för Los Angeles.
Det är dock väldigt mycket imponerande specialeffektsscener i filmen. I bakgrundshistorien får vi se slagsfältsscener som kan mäta sig med "Sagan om ringen" och den onda ledaren har en läcker rustning som ändrar form på ett väldigt raffinerande sätt och många av scenerna med ormarna - speciellt finalen - fungerar mycket bra, men samtidigt är det minst lika många scener med djuren som inte alls fungerar, ungefär som monstret i "The Host".
Ingen höjdarfilm alltså, men ändå sevärd om man gillar monsterfilmer. Fast var beredda på att skruva lite på er framför TV:n. Ibland blir det bara för... tja, fånigt i brist på bättre ord.
Dessvärre behöver det inte gå många sekunder - faktiskt - av filmen innan jag känner att jag kommer att bli mycket besviken på den. Visserligen finns det mycket som är i bra i den - enormt mycket action med bataljer och destruktion och en hel del spektakulära specialeffekter - men samtidigt finns det en hel del dåligt också som inte fullt lika lyckade specialeffekter, högtravande dialog och ett lite obekvämt sagoelement anpassat för yngre tonåringar.
Det är en koreansk film, fast gjord i Hollywood, så alla skådespelare är amerikaner, men ändå finns den koreanska känslan över filmen i form av typiska berättarröster och mjuk voice-over samt att ett långt parti i filmen som berättar bakgrundshistorien utspelar sig i Korea.
D:et i titeln står för drake och kort sammanfattat handlar filmen om två jättelika ormar som slåss om att förvandlas till en drake med hjälp av en magisk pärla som finns i en flicka med en draktatuering. Ormarna kallas "Imoogi" och det finns en god och en ond sådan. Att förvandlas till drake innebär enorm makt. De goda och onda krafterna har båda tagit fram två krigare som försöker komma åt pärlan. För de godas sida gäller det att flickan offrar sig själv till den goda "Imoogin", men i vår bakgrundshistoria har flickan förälskat sig i sin väktare och de kan omöjligtvis uppfylla uppdraget och tar gemensamt sina liv.
Det var för 500 år sedan i Korea. Pärlan dyker nämligen bara upp vart 500:e år. Nu är vi dock i Los Angeles och alla betydande personer i den här sagan har återfödds som nya människor, delvis medvetna om sitt öde. Journalisten Ethan (Jason Behr) är väktaren med en skyddande amulett som blir påmind om sitt öde när en enorm osedd varelse börjar röja runt i staden. Sarah (Amanda Brooks) är flickan med pärlan som Ethan nu måste leta reda på för att skydda, allt medan de onda krafterna och den onda "Imoogin" börjar göra allt större väsen av sig. Det hela utvecklar sig till en blixtrande strid mellan de onda krafternas återuppståndna arméer och amerikansk militär (!) innan det hela får sin upplösning med en intensiv kamp mellan de båda jätteormarna.
Ja som ni ser är historien lite sisådär och vid ett tillfälle i filmen ska några FBI-agenter, ledda av Agent Frank Pinsky (Chris Mulkey) förklara läget för en politisk höjdare och berättar om legenden med illa dold osäkerhet. Och det är lite på den nivån det ligger. På något vis tror jag att filmen skulle klarat sig bättre om den hade utspelat sig i modern tids Korea istället för Los Angeles.
Det är dock väldigt mycket imponerande specialeffektsscener i filmen. I bakgrundshistorien får vi se slagsfältsscener som kan mäta sig med "Sagan om ringen" och den onda ledaren har en läcker rustning som ändrar form på ett väldigt raffinerande sätt och många av scenerna med ormarna - speciellt finalen - fungerar mycket bra, men samtidigt är det minst lika många scener med djuren som inte alls fungerar, ungefär som monstret i "The Host".
Ingen höjdarfilm alltså, men ändå sevärd om man gillar monsterfilmer. Fast var beredda på att skruva lite på er framför TV:n. Ibland blir det bara för... tja, fånigt i brist på bättre ord.
EXTRAMATERIALET
Inte ett uns av extramaterial vankas på denna utgåva. Region 1:an innehåller "5,000 Years in the Making", "Dragon Wars Animatics: From Story to Screen" och "Conceptual art gallery".
TRE SAKER
1. Jag identifierar två Wilhelm screams i filmen. Det börjar bli tjatigt nu (när man lärt sig ljudet) och jag önskar att det infördes ett förbud mot ljudeffekten under minst 10 år!
2. Filmen innehåller en hel del kända ansikten som Robert Forster och Craig Robinson från amerikanska "The Office".
3. Manusförfattaren och regissören Hyung-rae Shims debutfilm från 1992 har den spännande titeln "Young-gu and Count Dracula". Låter som en höjdare!
2. Filmen innehåller en hel del kända ansikten som Robert Forster och Craig Robinson från amerikanska "The Office".
3. Manusförfattaren och regissören Hyung-rae Shims debutfilm från 1992 har den spännande titeln "Young-gu and Count Dracula". Låter som en höjdare!
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA