Mord i stadsmiljö och alla är misstänkta
FILMENAndra filmatiseringen av Maria Langs böcker är "Kung Liljekonvalj av dungen" och den här gången utspelar sig hela historien där den ska – i Skoga. Skoga är det fiktiva namnet på Nora där Maria Lang bodde och lät sina handlingar utspela sig.
I film nummer ett träffades Puck (Tuva Novotny) och Eje (Linus Wahlgren) för första gången. I film nummer två är de kära, förlovade och planerar bröllop. Den här filmen börjar även med ett bröllop i Skoga dit både Puck, Eje och Christer Wijk (Ola Rapace) är bjudna. Men bruden dyker aldrig upp vid altaret, hon är försvunnen. Ganska snabbt hittas hon död och historien är i gång. Vem vill egentligen se den vackra Anneli (Maya Hansson-Bergqvist) död? Alla är givetvis misstänkta eftersom alla verkar ha något att dölja. Dessutom verkar Puck alltid befinna sig på rätt plats vid rätt tillfälle när någon bragts om livet.
Det som känns bättre med film nummer två är just att den utspelar sig i stadsmiljö. Det är svårt för mig att bortse från att de faktiskt befinner sig i Nora, staden jag växte upp i och inte flyttade ifrån förrän vid dryga 20 års ålder. Det är nämligen lätt att fastna i tankarna "Vilken gata är de på nu?", "Vilken affär är det där egentligen?" och "Hur har de gjort det där, så ser det inte ut i verkligheten?". Dessutom granskas alla statister extra noga, det kan ju vara någon jag känner igen.
Allt det här gör att filmen blir för mig lite roligare än vad den förmodligen hade varit annars. För skådespeleriet är fortfarande väldigt ojämnt och erfarna skådespelare gör inte alls alltid bra ifrån sig, fast att de borde. Det känns lite stolpigt och dessutom är det många gånger oerhört svårt att höra vad människorna säger. Precis som i film nummer ett samlas alla inblandade i slutet av filmen när det är dags för Christer Wijk att avslöja vem som är mördaren. Det är ett ganska charmigt upplägg ändå och filmen fungerar som lättsam underhållning. Tyvärr blir det lätt att skratta lite åt den eftersom det allt för många gånger känns alldeles för amatörmässigt.
Dock ser jag fram emot nästa film. Kanske dyker det upp något bekant ansikte.
I film nummer ett träffades Puck (Tuva Novotny) och Eje (Linus Wahlgren) för första gången. I film nummer två är de kära, förlovade och planerar bröllop. Den här filmen börjar även med ett bröllop i Skoga dit både Puck, Eje och Christer Wijk (Ola Rapace) är bjudna. Men bruden dyker aldrig upp vid altaret, hon är försvunnen. Ganska snabbt hittas hon död och historien är i gång. Vem vill egentligen se den vackra Anneli (Maya Hansson-Bergqvist) död? Alla är givetvis misstänkta eftersom alla verkar ha något att dölja. Dessutom verkar Puck alltid befinna sig på rätt plats vid rätt tillfälle när någon bragts om livet.
Det som känns bättre med film nummer två är just att den utspelar sig i stadsmiljö. Det är svårt för mig att bortse från att de faktiskt befinner sig i Nora, staden jag växte upp i och inte flyttade ifrån förrän vid dryga 20 års ålder. Det är nämligen lätt att fastna i tankarna "Vilken gata är de på nu?", "Vilken affär är det där egentligen?" och "Hur har de gjort det där, så ser det inte ut i verkligheten?". Dessutom granskas alla statister extra noga, det kan ju vara någon jag känner igen.
Allt det här gör att filmen blir för mig lite roligare än vad den förmodligen hade varit annars. För skådespeleriet är fortfarande väldigt ojämnt och erfarna skådespelare gör inte alls alltid bra ifrån sig, fast att de borde. Det känns lite stolpigt och dessutom är det många gånger oerhört svårt att höra vad människorna säger. Precis som i film nummer ett samlas alla inblandade i slutet av filmen när det är dags för Christer Wijk att avslöja vem som är mördaren. Det är ett ganska charmigt upplägg ändå och filmen fungerar som lättsam underhållning. Tyvärr blir det lätt att skratta lite åt den eftersom det allt för många gånger känns alldeles för amatörmässigt.
Dock ser jag fram emot nästa film. Kanske dyker det upp något bekant ansikte.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Vinjetten till filmen andas otroligt mycket 60-tal och James Bond. Den är ruggigt snygg och mycket passande.
2. Man har lyckats oerhört bra med tidsepoken. Kläder, bilar och inredning är noga genomtänkt och det är otroligt underhållande och givande att titta på bara det.
3. I filmen pratas det om "Hammarbyskogen". Ett område på andra sidan Norasjön som finns på riktigt.
2. Man har lyckats oerhört bra med tidsepoken. Kläder, bilar och inredning är noga genomtänkt och det är otroligt underhållande och givande att titta på bara det.
3. I filmen pratas det om "Hammarbyskogen". Ett område på andra sidan Norasjön som finns på riktigt.
MARIA EREMO (2013-08-07)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA