En stundtals laddad final
FILMENSerien med Maria Lang-filmatiseringar går i mål med den bökigt betitlade "Tragedi på en lantkyrkogård". Hade någon modern författare döpt sin bok till det i dag är jag säker på att förlaget hade protesterat. Men i det här fallet är titeln den kortaste plottsammanfattningen som går att få, även om det inte direkt händer så där överdrivet mycket på den där lantkyrkogården.
Eje (Linus Wahlgren) och Puck (Tova Nuvotny) firar jul tillsammans med Pucks pappa Johannes (Johan H:son Kjellgren) hemma hos dennes bror, prästen Tord (Jacob Ericksson) och hans unga dotter Lotta (Ella Fogelström). Stämningen är lite tryckt - Johannes delar inte Tords tro och Tord blir irriterad för att Johannes berättar "otäcka" historier för Lotta. Samtidigt laddar Puck för att ge bort sin egenhändigt skrivna deckare under pseudonym till sin kulturellt avancerade far.
Men på självaste julafton försvinner kyrkovärden Arne (Reuben Sallmander) och när gänget börjar leta efter honom hittar Puck honom död. Den nyblivna änkan Barbara (Katia Winter) är öppen flirtig med Eje, men lyckligtvis kommer polisen Christer (Ola Rapace) till Pucks räddning. Och som vanligt blir det ett knivigt fall där mängder av begravda hemligheter ger flera tänkbara gärningsmän och förstås blir det ännu ett mord.
I och med att jag tyckte att förra filmen, "Farliga drömmar", var den bästa filmen hittills, blir det oundvikligen så att jag väger "Tragedi på en lantkyrkogård" mot sin föregångare. Den är inte lika bra, men ändå i ungefär samma klass som merparten av filmerna i serien. Med andra ord: har man sett de tidigare kommer man inte bli besviken på finalfilmen.
Den stora överraskningen i filmen är en riktigt laddad scen mellan Eje och Puck när de båda får utlopp för sin svartsjuka. Där slår det gnistor må jag säga, och det känns som ett helt annat djup bubblar upp om än bara för några enstaka sekunder. Ett förvånande inslag som jag direkt känner att jag gärna hade velat se mer av i hela serien.
Eje (Linus Wahlgren) och Puck (Tova Nuvotny) firar jul tillsammans med Pucks pappa Johannes (Johan H:son Kjellgren) hemma hos dennes bror, prästen Tord (Jacob Ericksson) och hans unga dotter Lotta (Ella Fogelström). Stämningen är lite tryckt - Johannes delar inte Tords tro och Tord blir irriterad för att Johannes berättar "otäcka" historier för Lotta. Samtidigt laddar Puck för att ge bort sin egenhändigt skrivna deckare under pseudonym till sin kulturellt avancerade far.
Men på självaste julafton försvinner kyrkovärden Arne (Reuben Sallmander) och när gänget börjar leta efter honom hittar Puck honom död. Den nyblivna änkan Barbara (Katia Winter) är öppen flirtig med Eje, men lyckligtvis kommer polisen Christer (Ola Rapace) till Pucks räddning. Och som vanligt blir det ett knivigt fall där mängder av begravda hemligheter ger flera tänkbara gärningsmän och förstås blir det ännu ett mord.
I och med att jag tyckte att förra filmen, "Farliga drömmar", var den bästa filmen hittills, blir det oundvikligen så att jag väger "Tragedi på en lantkyrkogård" mot sin föregångare. Den är inte lika bra, men ändå i ungefär samma klass som merparten av filmerna i serien. Med andra ord: har man sett de tidigare kommer man inte bli besviken på finalfilmen.
Den stora överraskningen i filmen är en riktigt laddad scen mellan Eje och Puck när de båda får utlopp för sin svartsjuka. Där slår det gnistor må jag säga, och det känns som ett helt annat djup bubblar upp om än bara för några enstaka sekunder. Ett förvånande inslag som jag direkt känner att jag gärna hade velat se mer av i hela serien.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Sissela Kyle spelar utmärkt en näbbig kvinna i samhället som så klart även hon bär på vissa hemligheter.
2. I en scen figurerar ett antal "spännande" böcker och en av dem bär titeln "Inte flera mord" som ju är en av de Maria Lang-böcker som filmatiserats i denna omgång.
3. Boken har filmatiserats förr. Maria Lang skrev själv manuset och ändrade både i handlingen och på titeln. Filmen fick namnet "När mörkret faller" och varken Puck eller Eje figurerade i historien och mördaren i boken blev hjälte i filmen som kom 1961.
2. I en scen figurerar ett antal "spännande" böcker och en av dem bär titeln "Inte flera mord" som ju är en av de Maria Lang-böcker som filmatiserats i denna omgång.
3. Boken har filmatiserats förr. Maria Lang skrev själv manuset och ändrade både i handlingen och på titeln. Filmen fick namnet "När mörkret faller" och varken Puck eller Eje figurerade i historien och mördaren i boken blev hjälte i filmen som kom 1961.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA