Gripande film som får tårarna att rinna
FILMEN14-åriga Jenna lever tillsammans med sin cancersjuka mamma som bara måste bli frisk, annars vill Jenna inte leva längre. Tillsammans planerar de sommarens resa till Thailand. I skolan är Ullis den populära tjejen och Jenna är kär i Sakke, den snyggaste killen. Men varför vill inte Jennas bröst växa?
"I taket lyser stjärnorna" är baserad på romanen av Johanna Thydell. En sådan här film behandlar alla de typiska problemen som en 14-årig tjej kan ha. Men den visar oss också något som är så mycket värre än att brösten är för små och det behöver vi få se. Relationen Jenna har med sin mamma hör nog inte till vanligheten. All den kärlek och värme som de bådar vågar visar varandra är inte normen tonårsbarn och föräldrar emellan. Det vanliga är nog istället att en 14-åring mest skäms för sin mamma. Här få vi se precis raka motsatsen.
Det är jobbigt när någon närstående i familjen blir sjuk i cancer eller någon annan vidrig sjukdom. När det är ens mamma som drabbas blir resan förmodligen hundra gånger värre, i alla falla om man är tonåring och inte vet vem ens pappa är. Mamma är allt man har och dör hon orkar man inte längre leva. Jenna är ändå ganska tuff. Till en början försöker hon leva sitt liv som en vanlig tonåring och inte tänka på mamma Livs dödliga sjukdom (ett snyggt namnval på en person som är döende – Liv.) Till exempel tågar hon helt enkelt fram till Sakke och frågar om han vill gå på dejt. Gör man sådant är man stark. Men när hon sedan inser allvaret i mammans allvarliga tillstånd stänger hon helt enkelt av. För visst är det enklare att dricka öl med Ullis än att sätta ord på alla de känslor som svämmar över i henne.
Filmen är otroligt bra. Man har lyckats fånga väldigt många olika slags relationer. Den mellan mamma och dotter, mamma och mormor, barnbarn och mormor, bästa vännen och relationen med killen man är kär i. Hade den här filmen kommit när jag var i tonåren hade jag förmodligen älskat den. Nu nöjer jag mig med att bli väldigt berörd. Jag blir glad, ledsen och varm inombords över hur något så hemskt ändå kan bli så vackert. Det enda som känns lite märkligt är att varken Jenna eller mormodern verkar bli erbjudna någon psykologisk hjälp från sjukvården. Något man blir när en närstående insjuknar i cancer. Men förmodligen valde man istället att fokusera på andra delar. Helt okej, men ändå märkligt.
Skådespelarinsatserna är underbara. Mamma liv spelas av Annika Hallin, som vi tidigare sett i bland annat "Patrik 1,5", "Arn"-filmerna och "Män som hatar kvinnor", som gör en fantastisk insats. Mormor spelas av luttrade Anki Lidén och hon känns helt rätt i rollen som kvinnan som slits mellan att vara på väg att förlora sin dotter och samtidigt har en vilja att närma sig sitt barnbarn. Även Josephine Mattsson, som vi ser som Jenna, har en närvaro som når ut igenom tv-rutan.
Blir man inte berörd av den här filmen förmodar jag att man är relativt känslokall.
"I taket lyser stjärnorna" är baserad på romanen av Johanna Thydell. En sådan här film behandlar alla de typiska problemen som en 14-årig tjej kan ha. Men den visar oss också något som är så mycket värre än att brösten är för små och det behöver vi få se. Relationen Jenna har med sin mamma hör nog inte till vanligheten. All den kärlek och värme som de bådar vågar visar varandra är inte normen tonårsbarn och föräldrar emellan. Det vanliga är nog istället att en 14-åring mest skäms för sin mamma. Här få vi se precis raka motsatsen.
Det är jobbigt när någon närstående i familjen blir sjuk i cancer eller någon annan vidrig sjukdom. När det är ens mamma som drabbas blir resan förmodligen hundra gånger värre, i alla falla om man är tonåring och inte vet vem ens pappa är. Mamma är allt man har och dör hon orkar man inte längre leva. Jenna är ändå ganska tuff. Till en början försöker hon leva sitt liv som en vanlig tonåring och inte tänka på mamma Livs dödliga sjukdom (ett snyggt namnval på en person som är döende – Liv.) Till exempel tågar hon helt enkelt fram till Sakke och frågar om han vill gå på dejt. Gör man sådant är man stark. Men när hon sedan inser allvaret i mammans allvarliga tillstånd stänger hon helt enkelt av. För visst är det enklare att dricka öl med Ullis än att sätta ord på alla de känslor som svämmar över i henne.
Filmen är otroligt bra. Man har lyckats fånga väldigt många olika slags relationer. Den mellan mamma och dotter, mamma och mormor, barnbarn och mormor, bästa vännen och relationen med killen man är kär i. Hade den här filmen kommit när jag var i tonåren hade jag förmodligen älskat den. Nu nöjer jag mig med att bli väldigt berörd. Jag blir glad, ledsen och varm inombords över hur något så hemskt ändå kan bli så vackert. Det enda som känns lite märkligt är att varken Jenna eller mormodern verkar bli erbjudna någon psykologisk hjälp från sjukvården. Något man blir när en närstående insjuknar i cancer. Men förmodligen valde man istället att fokusera på andra delar. Helt okej, men ändå märkligt.
Skådespelarinsatserna är underbara. Mamma liv spelas av Annika Hallin, som vi tidigare sett i bland annat "Patrik 1,5", "Arn"-filmerna och "Män som hatar kvinnor", som gör en fantastisk insats. Mormor spelas av luttrade Anki Lidén och hon känns helt rätt i rollen som kvinnan som slits mellan att vara på väg att förlora sin dotter och samtidigt har en vilja att närma sig sitt barnbarn. Även Josephine Mattsson, som vi ser som Jenna, har en närvaro som når ut igenom tv-rutan.
Blir man inte berörd av den här filmen förmodar jag att man är relativt känslokall.
EXTRAMATERIALET
Ingenting.
TRE SAKER
1. Jennas bästis Sanna är en svensk, lite yngre, kopia av Blair Waldorf (Leighton Meester) i "Gossip Girl".
2. Även om filmen utspelar sig i nutid används både "svarta tavlan" i klassrummet och bockstyre på många av cyklarna. Det känns faktiskt lite märkligt.
3. När Sakke frågar Jenna "Will Sie ficken mit mier" och hävdar att det betyder "Vill hon fika med mig" går det inte att låta bli att skratta högt.
2. Även om filmen utspelar sig i nutid används både "svarta tavlan" i klassrummet och bockstyre på många av cyklarna. Det känns faktiskt lite märkligt.
3. När Sakke frågar Jenna "Will Sie ficken mit mier" och hävdar att det betyder "Vill hon fika med mig" går det inte att låta bli att skratta högt.
MARIA EREMO (2009-06-03)
KOMMENTARER -
Läs kommentarer (1)
DELA ELLER TIPSA