Ett nostalgiskt skimrande VR-äventyr
FILMEN80-talsnostalgi är något ständigt återkommande. Men det är kanske inte så konstigt - 80-talet var ett årtionde där det hände mycket som påverkade vår vardag i form av olika sorters förströelser. Spelkonsoler gjorde att arkadhallarna flyttade in vardagsrum eller pojk- och flickrum. Utvecklingen av specialeffekter gjorde att framtidsvisioner och spektakulära scener var enklare att åstadkomma på film, och VHS:en gjorde att vi kunde se filmerna hemma. Musiken gick från att vara analog till något mer digitalt. Det var hur man vrider och vänder på det ett kreativt årtionde som nostalgiskt älskas av många.
En filmkung under denna period var Steven Spielberg. Hans arv efterapades i "Super 8" 2011 och i modern tid av "Stranger Things". I Ernest Clines roman "Ready Player One" hade Spielbergs värv en stor plats men när Spielberg själv filmatiserar historien väljer han bort de flesta referenserna till sina filmer. Däremot är filmen ett myller av popkulturella referenser - lycka till att hitta alla!
Året är 2045. I en överbefolkad värld tar i stort sett alla sin tillflykt till den virtuella världen OASIS där man kan vara i princip vem man vill, göra vad man vill och tjäna mynt för att uppgradera sin avatar och dess funktioner. Eller för den delen förlora rubbet och börja om från noll. OASIS grundades ett tjugotal år tidigare av visionärerna Morrow (Simon Pegg) och Halliday (Mark Rylance). Den förstnämnda var säljaren och den sistnämnda den excentriska skaparen som älskade 80-talskultur mer än något annat. OASIS föll så småningom helt i Hallidays händer och när han dog initierade han en tävling i OASIS där vinsten är hela hans förmögenhet samt makten över OASIS. Det är en tredelad tävling där gåtor leder till dolda utmaningar där vinst leder till en nyckel och nästa ledtråd.
Under fem år har ingen lyckats vinna den första tävlingen som är en sorts biltävling. Vår huvudperson är Wade (Tye Sheridan) som agerar i OASIS som Parzival. Wade är från de fattiga kåkstadsliknande tornen i Columbus, Ohio och är en expert på Halliday. Han har tillbringat många timmar i det rörliga museet Halliday Journals som dokumenterat skaparens liv. Här hittar han en ledtråd för att vinna den första tävlingen och vips är bollen i rullning på allvar. Parzival har några vänner i OASIS, Aech (Lena Waithe) och Art3mis (Olivia Cooke) men i den verkliga världen finns farliga fiender. Företaget IOI med ägaren Sorrento (Ben Mendelsohn) vill inget annat än att vinna tävlingen och få makten över OASIS och deras resurser är enorma, men när det kommer till kritan gäller det att vara listigast och vinna tävlingarna. Svårare än så är det inte.
Den här färgsprakande och fantasifyllda filmen är helt klart underhållande på många plan. Som 70-talsbarn finns det givetvis massor av roliga referenser att plocka upp - allt från karaktärer i periferin, fordon (Parzival åker givetvis en Delorean och tävlar mot både Batmobilen och självaste Christine) eller detaljer som t-shirts eller klistermärken. I princip allt man kan komma ihåg från 80-talet finns med i filmen (förutsatt att det inte gjorts av ett konkurrerande filmbolag och/eller dess moderföretag...).
Tävling två utspelar sig i filmen "The Shining" och det är otroligt coolt gjort. Det är en väldigt bra återskapelse som förvandlar Stanley Kubricks Stephen King-filmatisering till en ännu läskigare värld. Att filmen innehåller faktumet om att King inte gillade Kubricks version är ett plus i kanten.
Det finns en kännbar Spielberg-känsla i filmen som jag känner igen från "E.T." och "The Goonies" även om huvudpersonerna är lite äldre. Det är ett visst äventyrsdriv som är omöjligt att ta miste på. Tyvärr håller det inte riktigt hela vägen in i mål. Den tredje akten av filmen känns lång och med en speltid på ungefär 140 minuter är filmen lite för lång för sitt eget bästa. Men det är ändå en underhållande och nostalgiskt skimrande film.
En filmkung under denna period var Steven Spielberg. Hans arv efterapades i "Super 8" 2011 och i modern tid av "Stranger Things". I Ernest Clines roman "Ready Player One" hade Spielbergs värv en stor plats men när Spielberg själv filmatiserar historien väljer han bort de flesta referenserna till sina filmer. Däremot är filmen ett myller av popkulturella referenser - lycka till att hitta alla!
Året är 2045. I en överbefolkad värld tar i stort sett alla sin tillflykt till den virtuella världen OASIS där man kan vara i princip vem man vill, göra vad man vill och tjäna mynt för att uppgradera sin avatar och dess funktioner. Eller för den delen förlora rubbet och börja om från noll. OASIS grundades ett tjugotal år tidigare av visionärerna Morrow (Simon Pegg) och Halliday (Mark Rylance). Den förstnämnda var säljaren och den sistnämnda den excentriska skaparen som älskade 80-talskultur mer än något annat. OASIS föll så småningom helt i Hallidays händer och när han dog initierade han en tävling i OASIS där vinsten är hela hans förmögenhet samt makten över OASIS. Det är en tredelad tävling där gåtor leder till dolda utmaningar där vinst leder till en nyckel och nästa ledtråd.
Under fem år har ingen lyckats vinna den första tävlingen som är en sorts biltävling. Vår huvudperson är Wade (Tye Sheridan) som agerar i OASIS som Parzival. Wade är från de fattiga kåkstadsliknande tornen i Columbus, Ohio och är en expert på Halliday. Han har tillbringat många timmar i det rörliga museet Halliday Journals som dokumenterat skaparens liv. Här hittar han en ledtråd för att vinna den första tävlingen och vips är bollen i rullning på allvar. Parzival har några vänner i OASIS, Aech (Lena Waithe) och Art3mis (Olivia Cooke) men i den verkliga världen finns farliga fiender. Företaget IOI med ägaren Sorrento (Ben Mendelsohn) vill inget annat än att vinna tävlingen och få makten över OASIS och deras resurser är enorma, men när det kommer till kritan gäller det att vara listigast och vinna tävlingarna. Svårare än så är det inte.
Den här färgsprakande och fantasifyllda filmen är helt klart underhållande på många plan. Som 70-talsbarn finns det givetvis massor av roliga referenser att plocka upp - allt från karaktärer i periferin, fordon (Parzival åker givetvis en Delorean och tävlar mot både Batmobilen och självaste Christine) eller detaljer som t-shirts eller klistermärken. I princip allt man kan komma ihåg från 80-talet finns med i filmen (förutsatt att det inte gjorts av ett konkurrerande filmbolag och/eller dess moderföretag...).
Tävling två utspelar sig i filmen "The Shining" och det är otroligt coolt gjort. Det är en väldigt bra återskapelse som förvandlar Stanley Kubricks Stephen King-filmatisering till en ännu läskigare värld. Att filmen innehåller faktumet om att King inte gillade Kubricks version är ett plus i kanten.
Det finns en kännbar Spielberg-känsla i filmen som jag känner igen från "E.T." och "The Goonies" även om huvudpersonerna är lite äldre. Det är ett visst äventyrsdriv som är omöjligt att ta miste på. Tyvärr håller det inte riktigt hela vägen in i mål. Den tredje akten av filmen känns lång och med en speltid på ungefär 140 minuter är filmen lite för lång för sitt eget bästa. Men det är ändå en underhållande och nostalgiskt skimrande film.
EXTRAMATERIALET
Nästan två timmars extramaterial finns det att ta del av och precis som filmen känns aningens för lång är även detta lite väl mastigt, men är man vansinnigt intresserad av hur filmen gjordes är detta förstås rent godis.
Centralt i detta utbud är genomgångar av filmens produktion, från motion capture-inspelningarna till liveactionbitarna, där även skådespelare och crew berörs. Detta kompletteras av separata tittar på dataeffekter, ljud och musik. Bra grejer alltihop.
Det här paketet omringas av lite lättare inslag där Ernest Cline berättar om sin kärlek för 80-talet på lite olika vis. Allt som allt bra extramaterial, om än lite långt.
Centralt i detta utbud är genomgångar av filmens produktion, från motion capture-inspelningarna till liveactionbitarna, där även skådespelare och crew berörs. Detta kompletteras av separata tittar på dataeffekter, ljud och musik. Bra grejer alltihop.
Det här paketet omringas av lite lättare inslag där Ernest Cline berättar om sin kärlek för 80-talet på lite olika vis. Allt som allt bra extramaterial, om än lite långt.
TRE SAKER
1. Medan Steven Spielberg väntade på att specialeffekterna i filmen skulle bli klara gjorde han hastigt och lustigt "The Post".
2. Ernest Cline som skrev boken med samma namn har även varit med och skrivit manuset. Tidigare har han skrivit manuset till "Fanboys" som också har sin beskärda del av nostalgi.
3. Även om jag själv är en flitig telefonanvändare i min vardag har jag stört mig lite på hur illa det ser ut när folk är helt konsumerade av sina skärmar i allmänheten. I "Ready Player Ones" nutid handlar det om att alla - ung som gammal, fattig som rik, står med VR-glasögon på sig och är någon annanstans. Det ser helt klart ännu värre ut. Jag hoppas att det inte är en sann bild av framtiden.
2. Ernest Cline som skrev boken med samma namn har även varit med och skrivit manuset. Tidigare har han skrivit manuset till "Fanboys" som också har sin beskärda del av nostalgi.
3. Även om jag själv är en flitig telefonanvändare i min vardag har jag stört mig lite på hur illa det ser ut när folk är helt konsumerade av sina skärmar i allmänheten. I "Ready Player Ones" nutid handlar det om att alla - ung som gammal, fattig som rik, står med VR-glasögon på sig och är någon annanstans. Det ser helt klart ännu värre ut. Jag hoppas att det inte är en sann bild av framtiden.
KOMMENTARER -
Läs kommentarer (1)
DELA ELLER TIPSA