Hoffmans Oscarsvinnande rollprestation
FILMENPhilip Seymour Hoffman har alltid varit den där skådespelaren som lyft biroller enormt med sitt skickliga skådespeleri. Det finns hur många exempel som helst men ta Lester Bangs i "Almost Famous" eller The Mattress Man i ""Punch-drunk Love". Två roller där Hoffman spelar personer med ganska mycket attityd, ofta aggressiv.
Truman Capote - huvudpersonen i "Capote" - har också attityd men knappast en aggressiv sådan. Han är en redan omtyckt författare som ramlar på ett uppslag som ska leda till hans stora mästerverk, en bok som förändrade hela den litterära världen.
I Kansas har en familj brutalt mördats och det lilla samhället kring Holcomb skakas av händelsen. Capote reser dit med vännen Nelly Harper Lee för att forska i dådet inför en artikel i The New Yorker. Efter att den flamboyanta författaren blivit accepterad i det lilla samhället utvecklar sig artikeln till en hel bok. Detta främst efter att två misstänkta anhållits. Capote fattar tycke för dem, speciellt den till synes intelligenta och hemlighetsfulla Perry Smith.
Capote hamnar i en svår sits där hans känslomässiga jag blivit allt för involverat i fallet och hans yrkesmässiga jag vill att det hela ska få ett snabbt slut så han kan göra färdigt boken "In cold blood".
"Capote" är ett ganska långsamt och dystert drama. De flesta bilderna är gråblekta satta i den tid på året när hösten precis går över i vinter. Allt detta ackompanjeras av lika långsam och dyster pianomusik. Ändå känner jag inte att filmen är seg - det långsamma passar historiern.
Det har lagts enormt mycket arbete bakom filmen för att etablera känslan av övergången mellan 50- och 60-talet, och mest arbete har väl Philip Seymour Hoffman lagt ned då han belönades med en Oscar för bästa manliga huvudroll. Hoffman är med i 95% av filmen känns det och håller hela vägen.
Skådespelet och regin är överlag väldigt starkt och filmen ett riktigt drama enligt instruktionsboken.
Truman Capote - huvudpersonen i "Capote" - har också attityd men knappast en aggressiv sådan. Han är en redan omtyckt författare som ramlar på ett uppslag som ska leda till hans stora mästerverk, en bok som förändrade hela den litterära världen.
I Kansas har en familj brutalt mördats och det lilla samhället kring Holcomb skakas av händelsen. Capote reser dit med vännen Nelly Harper Lee för att forska i dådet inför en artikel i The New Yorker. Efter att den flamboyanta författaren blivit accepterad i det lilla samhället utvecklar sig artikeln till en hel bok. Detta främst efter att två misstänkta anhållits. Capote fattar tycke för dem, speciellt den till synes intelligenta och hemlighetsfulla Perry Smith.
Capote hamnar i en svår sits där hans känslomässiga jag blivit allt för involverat i fallet och hans yrkesmässiga jag vill att det hela ska få ett snabbt slut så han kan göra färdigt boken "In cold blood".
"Capote" är ett ganska långsamt och dystert drama. De flesta bilderna är gråblekta satta i den tid på året när hösten precis går över i vinter. Allt detta ackompanjeras av lika långsam och dyster pianomusik. Ändå känner jag inte att filmen är seg - det långsamma passar historiern.
Det har lagts enormt mycket arbete bakom filmen för att etablera känslan av övergången mellan 50- och 60-talet, och mest arbete har väl Philip Seymour Hoffman lagt ned då han belönades med en Oscar för bästa manliga huvudroll. Hoffman är med i 95% av filmen känns det och håller hela vägen.
Skådespelet och regin är överlag väldigt starkt och filmen ett riktigt drama enligt instruktionsboken.
EXTRAMATERIALET
Det finns två olika kommentarspår att trycka igång om man är sugen, det ena med Philip Seymour Hoffman och regissören Bennet Miller och det andra med Miller och fotografen Adam Kimmel.
Vidare tre featuretter där den första - "Answered prayers" - handlar om Capote. Här förklaras hans personlighet mer i detalj och vi får även veta att det påfrestande arbetet med "In cold blood" tog knäcken på hans författarskap att det aldrig blev någon mer bok innan han dog i sviterna av sin alkoholism 1984. Det finns även klipp med den riktiga Capote i denna featurette.
De andra två är egentligen två delar av "Making Capote" där olika delar av filmprocessen tas upp, från manusskrivande till klippning. En klassisk bakomfilm med andra ord, men en bra sådan. Här får vi bland annat ta del av den enorma planeringen bakom filmen där det mest talande är färgpaletten de tog fram för att fånga en viss sorts känsla i filmen. Det är inte ofta man tänker på att färger kan påverka en film så mycket som det faktiskt gör.
Sammanfattningsvis ett lagom omfattande extramaterial.
Vidare tre featuretter där den första - "Answered prayers" - handlar om Capote. Här förklaras hans personlighet mer i detalj och vi får även veta att det påfrestande arbetet med "In cold blood" tog knäcken på hans författarskap att det aldrig blev någon mer bok innan han dog i sviterna av sin alkoholism 1984. Det finns även klipp med den riktiga Capote i denna featurette.
De andra två är egentligen två delar av "Making Capote" där olika delar av filmprocessen tas upp, från manusskrivande till klippning. En klassisk bakomfilm med andra ord, men en bra sådan. Här får vi bland annat ta del av den enorma planeringen bakom filmen där det mest talande är färgpaletten de tog fram för att fånga en viss sorts känsla i filmen. Det är inte ofta man tänker på att färger kan påverka en film så mycket som det faktiskt gör.
Sammanfattningsvis ett lagom omfattande extramaterial.
TRE SAKER
1. För de som inte vet det så är Truman Capote en verklig person (eller var det till 1984 då han dog) och boken "In cold blood" blev precis den förändring av den litterära världen som beskrivs i filmen.
2. Capotes manéer och speciella röst känns aningens märkliga i kombination med Hoffman, med tanke på hans tidigare roller, men extramaterialets foton och klipp på den verkligen Capote bekräftar att Hoffman lyckats helt rätt i sin tolkning. Även om rösten är lite komisk.
3. "In cold blood" har filmats två gånger (1967 och 1996) och det finns även en till film om Capotes forskning inför boken - "Infamous" (2006).
2. Capotes manéer och speciella röst känns aningens märkliga i kombination med Hoffman, med tanke på hans tidigare roller, men extramaterialets foton och klipp på den verkligen Capote bekräftar att Hoffman lyckats helt rätt i sin tolkning. Även om rösten är lite komisk.
3. "In cold blood" har filmats två gånger (1967 och 1996) och det finns även en till film om Capotes forskning inför boken - "Infamous" (2006).
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Philip Seymour Hoffman (17)
Philip Seymour Hoffman (17)
