Från julkalender till perfekt familjefilm
FILMENI julas kunde vi se hur familjen Rantanen köpte hotell Gyllene (Kn)Orren och deras kamp för att få hotellet att gå runt. Det gick till en början inget vidare för familjen. Gästerna valde att bo på det flottare hotell Grossman. Julkalendern slutade ändå till sist lyckligt och nu får vi återse familjen i en långfilm.
Det har blivit sommar och återigen lyser gästerna med sin frånvaro. Mamma Ritva bestämmer sig för att odla ekologiska grönsaker vilka naturligtvis familjens gris Pyret äter upp. Mamma Ritva och pappa Roger blir arga och tycker att Pyret är en värdelös gris. För att bevisa motsatsen anmäler Ingo Pyret till en agilitytävling som familjen Grossman anordnar. Frågan är bara om han kommer att få ställa upp när alla får reda på att Pyret är en gris och inte en hund.
"Hotell Gyllene Knorren – Filmen" är faktiskt riktigt kul. När julkalendern visades följde jag den högst sporadiskt och tyckte väl att den var sådär men nu när jag sett filmen tycker jag faktiskt att den är riktigt rolig. Pappa Roger balanserar visserligen på gränsen till att bli lite för mycket buskis i sitt snubblande och ramlande, men han lyckas precis hålla sig på rätt sida.
Själva handlingen i filmen är rätt banal och inte så värst avancerad, men den passar filmen som handsken. Den är lätt att följa med i och den slutar lyckligt. Precis som den här typen av familjefilmer ska göra. Personligen tycker jag mamma Ritva är roligast när hon räknar till tio på finska innan hon exploderar, och då oftast på Pyret. Det känns även som om de yngre skådespelarna, Buster Isitt som spelar Ingo och Linnéa Firsching som spelar Isadora, blivit varmare i kläderna och mer bekväma i sina roller. Allt detta gör "Hotell Gyllene Knorren – Filmen" till den perfekta familjefilmen.
Det har blivit sommar och återigen lyser gästerna med sin frånvaro. Mamma Ritva bestämmer sig för att odla ekologiska grönsaker vilka naturligtvis familjens gris Pyret äter upp. Mamma Ritva och pappa Roger blir arga och tycker att Pyret är en värdelös gris. För att bevisa motsatsen anmäler Ingo Pyret till en agilitytävling som familjen Grossman anordnar. Frågan är bara om han kommer att få ställa upp när alla får reda på att Pyret är en gris och inte en hund.
"Hotell Gyllene Knorren – Filmen" är faktiskt riktigt kul. När julkalendern visades följde jag den högst sporadiskt och tyckte väl att den var sådär men nu när jag sett filmen tycker jag faktiskt att den är riktigt rolig. Pappa Roger balanserar visserligen på gränsen till att bli lite för mycket buskis i sitt snubblande och ramlande, men han lyckas precis hålla sig på rätt sida.
Själva handlingen i filmen är rätt banal och inte så värst avancerad, men den passar filmen som handsken. Den är lätt att följa med i och den slutar lyckligt. Precis som den här typen av familjefilmer ska göra. Personligen tycker jag mamma Ritva är roligast när hon räknar till tio på finska innan hon exploderar, och då oftast på Pyret. Det känns även som om de yngre skådespelarna, Buster Isitt som spelar Ingo och Linnéa Firsching som spelar Isadora, blivit varmare i kläderna och mer bekväma i sina roller. Allt detta gör "Hotell Gyllene Knorren – Filmen" till den perfekta familjefilmen.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Josephine Bornebusch (Mickan i "Solsidan") är riktigt rolig som den kuvade fågelskådaren Eva-Lena.
2. Det hade varit kul att se hur de gjorde scenerna med grisen. Om det var fler eller bara en och hur de fick den att agera så bra som den gör.
3. Vanna Rosenberg i rollen som reportern Gudrun Wallraff kunde de skippat. Hon är inte speciellt rolig.
2. Det hade varit kul att se hur de gjorde scenerna med grisen. Om det var fler eller bara en och hur de fick den att agera så bra som den gör.
3. Vanna Rosenberg i rollen som reportern Gudrun Wallraff kunde de skippat. Hon är inte speciellt rolig.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Carla Abrahamsen (3)
Carla Abrahamsen (3)
