Spoiler eller inte? Vem vet?
FILMENKombinationen av skräck och komedi är knepig. Det gäller att ha känsla för båda genrerna, speciellt för komedibiten för om en "rolig" film inte är rolig, ja då är det inte roligt. Eh...
Jag tycker Peter Jackson lyckades bra i sina tidiga filmer. "Army of Darkness" är ett annat bra exempel, och givetvis "Shaun of the Dead" som är en film jag numera väger alla skräckkomedier mot. Nu kan jag lägga till "John Dies at the End" till listan, för den hittar rätt balans, är rolig och dessutom väldigt originell.
Filmen berättas av David Wong (Chase Williamson) och berättas i sin tur i rätt många olika lager, av förklarliga skäl då David och hans kompis John (Rob Mayes) är vad man skulle kunna kalla för spökjägare med möjligheten att förutse saker innan de händer och dessutom se monster och demoner som vanliga människor inte ser. Detta beror på att David och John tagit en ny drog som går under namnet "sojasås". Andra som tagit drogen har inte haft riktigt samma lycka och därför finns det nu spöken och monster att slåss emot, och David och John blir så småningom varse om att de har en större uppgift framför sig.
Ett lager av historien berättas genom att David träffar en journalist (Paul Giamatti) för att lätta sitt hjärta och berätta hela sin historia, och jag antar att det är filmens "nutid". "John Dies at the End" tänjer nämligen på allt vad tid och rum heter på ett ganska finurligt sätt, och filmen blir en smart skriven historia som definitivt är bland det mest originella jag sett inom genren på länge.
Budgeten har givetvis inte varit massiv, men det känns som den varit fullt tillräcklig för den här typen av skruvad skräckkomedi. Vissa specialeffekter brister kanske lite i kvaliteten, men det ska liksom vara så. Framför allt är filmen skönt rolig med bitska kommentarer och fin kemi mellan Chase Williamson och Rob Mayes. En liten pärla som har alla förutsättningar för att bli en kultfilm i framtiden.
Jag tycker Peter Jackson lyckades bra i sina tidiga filmer. "Army of Darkness" är ett annat bra exempel, och givetvis "Shaun of the Dead" som är en film jag numera väger alla skräckkomedier mot. Nu kan jag lägga till "John Dies at the End" till listan, för den hittar rätt balans, är rolig och dessutom väldigt originell.
Filmen berättas av David Wong (Chase Williamson) och berättas i sin tur i rätt många olika lager, av förklarliga skäl då David och hans kompis John (Rob Mayes) är vad man skulle kunna kalla för spökjägare med möjligheten att förutse saker innan de händer och dessutom se monster och demoner som vanliga människor inte ser. Detta beror på att David och John tagit en ny drog som går under namnet "sojasås". Andra som tagit drogen har inte haft riktigt samma lycka och därför finns det nu spöken och monster att slåss emot, och David och John blir så småningom varse om att de har en större uppgift framför sig.
Ett lager av historien berättas genom att David träffar en journalist (Paul Giamatti) för att lätta sitt hjärta och berätta hela sin historia, och jag antar att det är filmens "nutid". "John Dies at the End" tänjer nämligen på allt vad tid och rum heter på ett ganska finurligt sätt, och filmen blir en smart skriven historia som definitivt är bland det mest originella jag sett inom genren på länge.
Budgeten har givetvis inte varit massiv, men det känns som den varit fullt tillräcklig för den här typen av skruvad skräckkomedi. Vissa specialeffekter brister kanske lite i kvaliteten, men det ska liksom vara så. Framför allt är filmen skönt rolig med bitska kommentarer och fin kemi mellan Chase Williamson och Rob Mayes. En liten pärla som har alla förutsättningar för att bli en kultfilm i framtiden.
EXTRAMATERIALET
Ett par kortare bakomfilmer ger oss kort och koncis information om hur filmen och dess specialeffekter gjordes. Detta kompletteras av en längre intervju med Paul Giamatti som även är en av filmens producenter.
Det finns även lite bilder från provinspelningar och en handfull borttagna scener som hade gynnats av en "play all"-funktion.
Det enda man saknar är mer info om boken som ligger till grund till filmen.
Det finns även lite bilder från provinspelningar och en handfull borttagna scener som hade gynnats av en "play all"-funktion.
Det enda man saknar är mer info om boken som ligger till grund till filmen.
TRE SAKER
1. Filmen bygger på en bok av David Wong, utgiven 2007. Ja, det är samma namn som karaktären i boken har, men i själva verket är det en pseudonym för Jason Pargin, redaktör på Cracked.com.
2. David Wongs uppföljare kom 2012 med det lustiga namnet "This Book Is Full of Spiders: Seriously, Dude, Don't Touch It".
3. För manus och regi står Don Coscarelli som tidigare bland annat gjort "Phantasm" och "Bubba Ho-Tep", vilken också är en smått annorlunda skräckkomedi.
2. David Wongs uppföljare kom 2012 med det lustiga namnet "This Book Is Full of Spiders: Seriously, Dude, Don't Touch It".
3. För manus och regi står Don Coscarelli som tidigare bland annat gjort "Phantasm" och "Bubba Ho-Tep", vilken också är en smått annorlunda skräckkomedi.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
Paul Giamatti (22)
Paul Giamatti (22)
