Klurig thriller man inte bör läsa först
FILMENFörutom att David Fincher har en bra meritlista rent allmänt så har han även en finfin meritlista när det gäller att tolka populära noveller och böcker på film. Några exempel? Vad sägs om Chuck Palahniuks "Fight Club", F. Scott Fitzgeralds "Benjamin Buttons otroliga liv" och Stieg Larssons "The Girl With The Dragon Tattoo". Nu har turen kommit till Gillian Flynns bestseller "Gone Girl". Även här har resultatet blivit bra. Till och med mer än bra, filmen är en klurig thriller som man får ut som mest av om man inte läst boken.
Det hade inte jag och jag blev förbluffad av historiens alla oväntade vändningar. Historien handlar om det gifta paret Nick (Ben Affleck) och Amy Dunne (Rosamund Pike) vars äktenskap börjat gå tomgång. De har haft en tuff tid bakom sig där brist på jobb skapat ekonomisk oro. Svårast har det varit för Nick som bokstavligt talat levt på Amys besparingar. Hon är nämligen en rikskändis då hon är en levande förlaga till den populära barnbokserien Amazing Amy, skriven av hennes föräldrar.
På den femte bröllopsdagen försvinner Amy. Nick kommer hem och hittar lite sönderslagna möbler men ingen fru. På grund av hennes kändisskap drar polisen igång med sitt arbete på en gång och Amys försvinnande blir en nationell angelägenhet. Det finns dock ledtrådar - bokstavligt talat - att följa, och ju fler ledtrådar polisen löser ju sämre ser det ut för Nick, för allting pekar på att han är inblandad i sin frus försvinnande. Är det till och med så att han dödat henne?
Det finns någon Hitchcocks ådra i den här historien. En febrig paranoia och ett mysterium som slingrar sig fram och skapar oro och osäkerhet, både hos karaktärerna och hos tittarna. Är Nick god eller ond? Ska vi sympatisera med hans desperata sökande eller ska vi avfärda det samma som ett diaboliskt spel för gallerierna? Ja, som tittare hinner man känna och tycka en hel del innan nästa avgörande bit i historien kommer och vänder upp och ned på alltihop. Berättartekniskt är det mycket skickligt gjort.
Jag brukar vanligtvis föredra att läsa förlagor till filmatiseringar först, men i det här fallet är jag glad över att jag inte gjort det, för överraskningseffekten i historien hade annars inte funnits där. Filmen är nästan två och en halvtimme lång, men tiden försvinner i väg, precis som den ska när man ser en riktigt bra thriller.
Det hade inte jag och jag blev förbluffad av historiens alla oväntade vändningar. Historien handlar om det gifta paret Nick (Ben Affleck) och Amy Dunne (Rosamund Pike) vars äktenskap börjat gå tomgång. De har haft en tuff tid bakom sig där brist på jobb skapat ekonomisk oro. Svårast har det varit för Nick som bokstavligt talat levt på Amys besparingar. Hon är nämligen en rikskändis då hon är en levande förlaga till den populära barnbokserien Amazing Amy, skriven av hennes föräldrar.
På den femte bröllopsdagen försvinner Amy. Nick kommer hem och hittar lite sönderslagna möbler men ingen fru. På grund av hennes kändisskap drar polisen igång med sitt arbete på en gång och Amys försvinnande blir en nationell angelägenhet. Det finns dock ledtrådar - bokstavligt talat - att följa, och ju fler ledtrådar polisen löser ju sämre ser det ut för Nick, för allting pekar på att han är inblandad i sin frus försvinnande. Är det till och med så att han dödat henne?
Det finns någon Hitchcocks ådra i den här historien. En febrig paranoia och ett mysterium som slingrar sig fram och skapar oro och osäkerhet, både hos karaktärerna och hos tittarna. Är Nick god eller ond? Ska vi sympatisera med hans desperata sökande eller ska vi avfärda det samma som ett diaboliskt spel för gallerierna? Ja, som tittare hinner man känna och tycka en hel del innan nästa avgörande bit i historien kommer och vänder upp och ned på alltihop. Berättartekniskt är det mycket skickligt gjort.
Jag brukar vanligtvis föredra att läsa förlagor till filmatiseringar först, men i det här fallet är jag glad över att jag inte gjort det, för överraskningseffekten i historien hade annars inte funnits där. Filmen är nästan två och en halvtimme lång, men tiden försvinner i väg, precis som den ska när man ser en riktigt bra thriller.
EXTRAMATERIALET
Extramaterialet består enbart av ett kommentarspår med David Fincher som jag inte haft tid att lyssna på. Vad jag har läst ska det vara ganska humoristiskt, vilket låter spännande på sitt sätt. En annan gång, kanske...
TRE SAKER
1. Gillian Flynn har själv adapterat sin egen roman till ett filmmanus. Romanen är hennes tredje, men den första att bli film. De två tidigare romanerna "Dark Places" ("Mörka platser") och "Sharp Objects" ("Vass egg") är på väg att bli filmer inom kort.
2. Reese Witherspoon köpte filmrättigheterna till romanen till sitt produktionsbolag, med ambitionen att själv spela Amy, men efter att ha träffat David Fincher drog hon sig ur som skådespelerska men kvarstod som producent.
3. Skivan kommer i en snygg digipackförpackning, fast bilderna som utgör omslagets alla delar känner jag inte riktigt att de passar in i filmen.
2. Reese Witherspoon köpte filmrättigheterna till romanen till sitt produktionsbolag, med ambitionen att själv spela Amy, men efter att ha träffat David Fincher drog hon sig ur som skådespelerska men kvarstod som producent.
3. Skivan kommer i en snygg digipackförpackning, fast bilderna som utgör omslagets alla delar känner jag inte riktigt att de passar in i filmen.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA