Från gula celler till ostbågar i hängselbyxor
FILMENFem år har gått sedan Minionerna gjorde entré som extremt roliga bifigurer i "Dumma mej". De som läst på lite känner kanske till att Grus hantlangare ursprungligen hade mer mänskliga drag och blev sedan robotar och sedan organiska robotar innan de slutgiltligen blev dessa gula ostbågeliknande figurer i hängeselbyxor och glasögon för ett eller två ögon. Bedårande och extremt underhållande blev de hur som helst och figurerna har definitivt skrivit in sig i både film- och leksakshistorien.
Efter två filmer - och en handfull kortfilmer - som bifigurer har de nu fått sin egen film, en prequel som berättar historien om hur dessa gula figurer kom till och slutligen hamnade som underhuggare till Gru. Minionernas uppgift är att ständigt leta efter den elakaste ledaren som de dyrkar in i minsta detalj. Historiskt berättas detta under inledningen där de börjar som celler i vattnet och så småningom stiger upp på land för att följa dinosaurier, grottmän, Dracula och Napoleon. Minionernas lilla nackdel är att allt de gör inte alltid faller rätt ut, så letandet efter den elakaste ledaren har inte alltid varit för avancera utan ofta för att fly, och när Napoleon ledsnat på dem flyr de till Sydpolens ensamhet utan en ledare.
När tristessen slår till anser Minionen Kevin att han måste ta tag i problemet. Han berättar som sin plan att lämna Sydpolen för att hitta en ny "boss" och får med sig den ointresserade Stuart och den naiva Bob med sig på uppdraget. De hamnar så småningom i New York 1968 och lyckas snappa upp att det är en stor bovkongress i Orlando och får lifta med den kriminella familjen Nelson. På plats står det klart att den elakaste ledaren just nu är Scarlet Overkill och kan Minionerna få jobba hos henne är saken biff. Men är det så enkelt?
Detta är bara början på ett snabbt och smått vansinnigt äventyr vars huvuddel utspelar sig i London. Jag kan tycka att filmen är lite roligare under de inledande historiska bitarna än när den väl kommer igång. Det är kanske lite konstigt att tycka så, men när det väl kommer till kritan är Minionerna roligare i kortare sketchartade bitar än i långa narrativ. Men filmen är underhållande och skojig ändå, med gott om roliga scener.
Till skillnad från tidigare har man här skapat tre tydliga karaktärer bland myllret av gula figurer. I bakommaterialet sägs det att i "Dumma mej"-filmerna har man sett Minionerna som en (1) person och inte behövt göra karaktärer av dem. Det hade ju aldrig fungerat i det här fallet, och de tre huvudpersonerna har helt klart egna identiteter.
Utseendemässigt är filmen makalös. Bakgrunderna är otroligt tjusiga och detaljrika. Jag roar mig med att titta på en tapet i en slottssal där jag verkligen kan se strukturen och det naturliga slitaget på tapeten. Det är fräckt. Designen överlag är mycket snygg och animeringarna mjuka och fina. Inget att klaga på där.
Jag är dock aningens besviken på filmen. Jag hade förväntat mig något annat, men det som det blev är inte dåligt, men det är inte en film jag kommer att se om allt för ofta.
Efter två filmer - och en handfull kortfilmer - som bifigurer har de nu fått sin egen film, en prequel som berättar historien om hur dessa gula figurer kom till och slutligen hamnade som underhuggare till Gru. Minionernas uppgift är att ständigt leta efter den elakaste ledaren som de dyrkar in i minsta detalj. Historiskt berättas detta under inledningen där de börjar som celler i vattnet och så småningom stiger upp på land för att följa dinosaurier, grottmän, Dracula och Napoleon. Minionernas lilla nackdel är att allt de gör inte alltid faller rätt ut, så letandet efter den elakaste ledaren har inte alltid varit för avancera utan ofta för att fly, och när Napoleon ledsnat på dem flyr de till Sydpolens ensamhet utan en ledare.
När tristessen slår till anser Minionen Kevin att han måste ta tag i problemet. Han berättar som sin plan att lämna Sydpolen för att hitta en ny "boss" och får med sig den ointresserade Stuart och den naiva Bob med sig på uppdraget. De hamnar så småningom i New York 1968 och lyckas snappa upp att det är en stor bovkongress i Orlando och får lifta med den kriminella familjen Nelson. På plats står det klart att den elakaste ledaren just nu är Scarlet Overkill och kan Minionerna få jobba hos henne är saken biff. Men är det så enkelt?
Detta är bara början på ett snabbt och smått vansinnigt äventyr vars huvuddel utspelar sig i London. Jag kan tycka att filmen är lite roligare under de inledande historiska bitarna än när den väl kommer igång. Det är kanske lite konstigt att tycka så, men när det väl kommer till kritan är Minionerna roligare i kortare sketchartade bitar än i långa narrativ. Men filmen är underhållande och skojig ändå, med gott om roliga scener.
Till skillnad från tidigare har man här skapat tre tydliga karaktärer bland myllret av gula figurer. I bakommaterialet sägs det att i "Dumma mej"-filmerna har man sett Minionerna som en (1) person och inte behövt göra karaktärer av dem. Det hade ju aldrig fungerat i det här fallet, och de tre huvudpersonerna har helt klart egna identiteter.
Utseendemässigt är filmen makalös. Bakgrunderna är otroligt tjusiga och detaljrika. Jag roar mig med att titta på en tapet i en slottssal där jag verkligen kan se strukturen och det naturliga slitaget på tapeten. Det är fräckt. Designen överlag är mycket snygg och animeringarna mjuka och fina. Inget att klaga på där.
Jag är dock aningens besviken på filmen. Jag hade förväntat mig något annat, men det som det blev är inte dåligt, men det är inte en film jag kommer att se om allt för ofta.
EXTRAMATERIALET
Bakom den luddiga titeln "Bakom glasögonen - den upplysta historien om Minionerna" döljer sig en ganska rejäl titt bakom kulisserna i form av ett massa klickande på tydliga och dolda rubriker i ett sorts hus. Här finns det gott om påskägg, till exempel får man inte missa att klicka på flygplanet så man kommer till det andra "huset" där det finns ännu mer att se.
Hur som helst är det en sorts guidning av historien om Minionerna och filmen "Minioner" i synnerhet. Allt från story till animation till musik och röster finns med här. Det vill säga det man faktiskt vill se och lite till. Det mesta av det dolda materialet är till exempel konceptteckningar, designer eller storyboards.
En snarlik funktion är den interaktiva kartan som tar oss runt jorden utifrån de platser som figurerar i filmen. Stannar man någonstans dyker det upp en mängd olika saker att titta på, så här finns det ännu mer att klicka på.
Utöver detta finns det tre kortfilmer samt en liten julsång med tillhörande text (smått obegriplig, men med vissa bekanta ord och namn...). Den första kortfilmen utspelar sig på stenålderstiden där två Minioner får vakta ett olydigt cro-magnon-barn. Den andra handlar om två Minioner som tävlar om allt, från att kasta pappersbollar i korg till att "springa" med bomber. Den sista kortfilmen handlar inte alls om Minionerna utom om bebisen Binkey i skurkfamiljen Nelson som letar rätt på en borttappad napp. Alltihop kul och snyggt gjort.
Hur som helst är det en sorts guidning av historien om Minionerna och filmen "Minioner" i synnerhet. Allt från story till animation till musik och röster finns med här. Det vill säga det man faktiskt vill se och lite till. Det mesta av det dolda materialet är till exempel konceptteckningar, designer eller storyboards.
En snarlik funktion är den interaktiva kartan som tar oss runt jorden utifrån de platser som figurerar i filmen. Stannar man någonstans dyker det upp en mängd olika saker att titta på, så här finns det ännu mer att klicka på.
Utöver detta finns det tre kortfilmer samt en liten julsång med tillhörande text (smått obegriplig, men med vissa bekanta ord och namn...). Den första kortfilmen utspelar sig på stenålderstiden där två Minioner får vakta ett olydigt cro-magnon-barn. Den andra handlar om två Minioner som tävlar om allt, från att kasta pappersbollar i korg till att "springa" med bomber. Den sista kortfilmen handlar inte alls om Minionerna utom om bebisen Binkey i skurkfamiljen Nelson som letar rätt på en borttappad napp. Alltihop kul och snyggt gjort.
TRE SAKER
1. De tre huvudrollsminionerna har i grund och botten samma karaktärsdrag som de tre tjejerna i "Dumma mej"-filmerna: den lite äldre ledaren, mellan-rebellen och det naiva barnet. Sött!
2. Vissa av röstskådespelarna är verkligen inte lätta att identifiera. Jag tänker speciellt på Jon Hamm och Michael Keaton som båda förändrar sina röster lite grann så att jag omöjligt kan höra att det är dem.
3. Lustigt nog lämnas inget utrymme till ytterligare en prequel innan "Dumma mej"-tidslinjen tar vid, utan filmerna knyts ihop snyggt. Fast det finns väl alltid en liten möjlighet...
2. Vissa av röstskådespelarna är verkligen inte lätta att identifiera. Jag tänker speciellt på Jon Hamm och Michael Keaton som båda förändrar sina röster lite grann så att jag omöjligt kan höra att det är dem.
3. Lustigt nog lämnas inget utrymme till ytterligare en prequel innan "Dumma mej"-tidslinjen tar vid, utan filmerna knyts ihop snyggt. Fast det finns väl alltid en liten möjlighet...
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA