Hundäventyr signerat Wes Anderson
FILMENDet är inte alla filmskapare vi har recenserat alla filmer med, men Wes Anderson är en sådan. Det kan man förklara med att han gjort blott nio långfilmer under sin 22-åriga karriär. En annan förklaring är att jag personligen gillar hans filmer och stil och därför aktivt sett till att alla filmer finns recenserade. "Isle of Dogs" är den andra animerade filmen han gjort. Den förra var "Den fantastiska räven" (2009) och precis som den är "Isle of Dogs" en stop-motion-film med handanimerade dockor och imponerande scenbyggen. Jag imponeras alltid av denna animationsform som känns så otroligt omständlig och tidskrävande att göra. I det här fallet är den så välgjord att jag faktiskt får påminna mig om att det är en film gjord på detta vis och inte en dataanimerad film.
Filmen i sig är aningens knepig och jag känner möjligen att jag var lite på fel humör när jag såg den. När filmen väl är över känner jag direkt att jag borde ha uppskattat den mer, och troligtvis skulle uppskattat den mer om jag hade haft ett annat fokus. Men de flesta av Andersons filmer har jag sett flera gånger, så det lär säkert bli fler tittningar.
Historien utspelar sig runt 20 år in i framtiden. I ett retrofuturistiskt Japan har en influensa spridit sig bland hundarna i Megasaki City, och trots att ett botemedel nästan är utvecklat, tar borgmästaren Kenji Kobayashi ett beslut om att förpassa alla hundar till en skräpö i utkanten av staden. Den första hunden som deporteras dit är en livvaktshund i hans egen närhet. Hunden, Spots, hade specifikt ansvar för Kobayashis föräldralösa brorson Atari.
Ett halvår senare är skräpön fylld av nysande hundar och dit åker Atari med ett litet flygplan för att hitta sin hund. Han kraschlandar och hittas av fem andra hundar - Rex (Edward Norton), King (Bob Balaban), Duke (Jeff Goldblum) och Boss (Bill Murray) samt Chief (Bryan Cranston) som är den enda hunden i det här gänget som tidigare var herrelös. Därför har han svårt att te sig till människor, men det blir ändå Chief som blir Ataris främsta ledsagare i den stora jakten på Spots.
Samtidigt är det oroligheter i Megasaki City. En vetenskapsman utvecklar ett botemedel mot hundinfluensan, men förgiftas med preparerad sushi på uppdrag av Kobayashi, och den amerikanska utbytesstudenten Tracy Walker (Greta Gerwig) leder en pro-hund-rörelse som vill störta den hundhatande borgmästaren.
"Isle of Dogs" fick emotta en hel del kritik för sin skildring av Japan och japaner. Den anklagades för kulturell appropriering och för stereotypiska skildringar, där utbytesstudenten Tracy Walker var ett typexempel på en "vit frälsare". Jag har inte sett någon kommentar från Anderson gällande kritiken, men jag utgår från att det inte var hans avsikt att skapa en nidbild på något vis.
Låt gå för att filmen ger en viss fabulerad bild av Japan där inspiration plockats från olika tydliga japanska kulturinslag och stereotyper, men slutresultatet blir i vanlig ordning en udda historia som egentligen enbart kan komma från Anderson. Inledningsvis funderade jag på varför han återigen valt stop-motion som form, men förklaringen är ganska enkel: den här historien hade inte gått att berätta på något annat sätt. Dataanimeringar är förstås en alldeles för enkel genväg och handanimeringar och de fantastiska miljöer är mer logiskt utifrån filmskaparen. Trots att det är modellbyggen är det onekligen i en stil man känner igen. Precis som bildvinklar, vinjetter och dialogstuket - förstås levererat perfekt av skådespelarna - är enligt hans egen instruktionsbok. Och jag gillar ju det och därför gillar jag även "Isle of Dogs" trots att filmen inte riktigt faller mig i smaken vid första titten.
Filmen i sig är aningens knepig och jag känner möjligen att jag var lite på fel humör när jag såg den. När filmen väl är över känner jag direkt att jag borde ha uppskattat den mer, och troligtvis skulle uppskattat den mer om jag hade haft ett annat fokus. Men de flesta av Andersons filmer har jag sett flera gånger, så det lär säkert bli fler tittningar.
Historien utspelar sig runt 20 år in i framtiden. I ett retrofuturistiskt Japan har en influensa spridit sig bland hundarna i Megasaki City, och trots att ett botemedel nästan är utvecklat, tar borgmästaren Kenji Kobayashi ett beslut om att förpassa alla hundar till en skräpö i utkanten av staden. Den första hunden som deporteras dit är en livvaktshund i hans egen närhet. Hunden, Spots, hade specifikt ansvar för Kobayashis föräldralösa brorson Atari.
Ett halvår senare är skräpön fylld av nysande hundar och dit åker Atari med ett litet flygplan för att hitta sin hund. Han kraschlandar och hittas av fem andra hundar - Rex (Edward Norton), King (Bob Balaban), Duke (Jeff Goldblum) och Boss (Bill Murray) samt Chief (Bryan Cranston) som är den enda hunden i det här gänget som tidigare var herrelös. Därför har han svårt att te sig till människor, men det blir ändå Chief som blir Ataris främsta ledsagare i den stora jakten på Spots.
Samtidigt är det oroligheter i Megasaki City. En vetenskapsman utvecklar ett botemedel mot hundinfluensan, men förgiftas med preparerad sushi på uppdrag av Kobayashi, och den amerikanska utbytesstudenten Tracy Walker (Greta Gerwig) leder en pro-hund-rörelse som vill störta den hundhatande borgmästaren.
"Isle of Dogs" fick emotta en hel del kritik för sin skildring av Japan och japaner. Den anklagades för kulturell appropriering och för stereotypiska skildringar, där utbytesstudenten Tracy Walker var ett typexempel på en "vit frälsare". Jag har inte sett någon kommentar från Anderson gällande kritiken, men jag utgår från att det inte var hans avsikt att skapa en nidbild på något vis.
Låt gå för att filmen ger en viss fabulerad bild av Japan där inspiration plockats från olika tydliga japanska kulturinslag och stereotyper, men slutresultatet blir i vanlig ordning en udda historia som egentligen enbart kan komma från Anderson. Inledningsvis funderade jag på varför han återigen valt stop-motion som form, men förklaringen är ganska enkel: den här historien hade inte gått att berätta på något annat sätt. Dataanimeringar är förstås en alldeles för enkel genväg och handanimeringar och de fantastiska miljöer är mer logiskt utifrån filmskaparen. Trots att det är modellbyggen är det onekligen i en stil man känner igen. Precis som bildvinklar, vinjetter och dialogstuket - förstås levererat perfekt av skådespelarna - är enligt hans egen instruktionsbok. Och jag gillar ju det och därför gillar jag även "Isle of Dogs" trots att filmen inte riktigt faller mig i smaken vid första titten.
EXTRAMATERIALET
Ett antal kortare bakomfilmer ger en bra bild av produktionen även om jag saknar någon sorts djupdykning i själva storyn. Här blir det egentligen ett fokus på hantverket, vilket absolut inte är fel. Det är jätteintressant att se både dockor och kulisser och få en bild av hur mycket tid som lagts ned på den biten, samtidigt som det är ännu mer intressant att få se en liten del av animatörshantverket.
Det kunde dock ha varit ännu mer fokus på det och, som jag precis skrev, något om själva historien.
Det kunde dock ha varit ännu mer fokus på det och, som jag precis skrev, något om själva historien.
TRE SAKER
1. Titeln är tänkt att ha en dubbelmening, för om man säger "Isle of Dogs" lite snabbt och slarvigt blir det "I love dogs".
2. Wes Anderson har skrivit manuset tillsammans med Roman Coppola, Jason Schwartzman och Kunichi Nomura
3. Bland röstskådespelarna kan man hitta flera återkommande Anderson-skådisar - utöver nämnda Norton, Balaban, Goldblum och Murray även Frances McDormand, Harvey Keitel, F. Murray Abraham, Tilda Swinton, Fisher Stevens samt Anjelica Huston som "ger röst" åt en stum pudel... Andra noterbara namn är Scarlett Johansson, Liev Schreiber, Courtney B. Vance och lite oväntat Yoko Ono.
2. Wes Anderson har skrivit manuset tillsammans med Roman Coppola, Jason Schwartzman och Kunichi Nomura
3. Bland röstskådespelarna kan man hitta flera återkommande Anderson-skådisar - utöver nämnda Norton, Balaban, Goldblum och Murray även Frances McDormand, Harvey Keitel, F. Murray Abraham, Tilda Swinton, Fisher Stevens samt Anjelica Huston som "ger röst" åt en stum pudel... Andra noterbara namn är Scarlett Johansson, Liev Schreiber, Courtney B. Vance och lite oväntat Yoko Ono.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
Bryan Cranston (21)
Bryan Cranston (21)
