En förutsägbar men söt historia
FILMENOm det hade varit så att jag inte hade gillat "Life as we know it" så hade jag inlett denna recension med att citera hela baksidetexten. Den är inte speciellt lång och den sammanfattar egentligen hela filmen och lämnar lite kvar för fantasin. Det är knappast man tänker "oj, hur ska det gå?" när man läser texten, men handen på hjärtat - är inte det symptomatiskt för alla romantiska komedier? Det är väl få genrefilmer som är så förutsägbara och egentligen ospännande som romantiska komedier?
Men: nu gillar jag filmen, hur förutsägbar den än är. Det är en söt historia om att tilldelas ett ansvar utan att vara beredd på det och helt enkelt gilla läget vilka hinder man än ställs inför.
Tre år innan filmen tar sin början skedde världens kortaste blinddejt. Det ihopsatta paret hann inte ens starta bilen innan det var över. Holly (Katherine Heigl) och Messer (Josh Duhamel) var helt enkelt inte alls rätt personer som deras gemensamma vänner Peter (Hayes MacArthur) och Alison (Christina Hendricks) kunde para ihop. I ett inledande montage ser vi hur Holly och Messer fanns vid sina vänners sidor genom bröllop, graviditet och barnfödsel, ständigt gnabbades med varandra. Peter och Alison fick dottern Sophie som de såta vännerna blev gudföräldrar till.
Men så sker bilolyckan som tar Peter och Alisons liv och i sitt testamente vill de att Holly och Messer ska ta hand om Sophie och låta henne växa upp i det stora huset. Två människor som genuint hatar varandra tvingas nu bo tillsammans och förändra sin liv totalt. Oj, hur ska det gå?
Ja, man behöver ju inte vara någon brainiac för att lista ut vad som kommer att hända. Det intressanta är i stället hur det händer. Vad är det som får Holly och Messer att förändras?
Katherine Heigl och Josh Duhamel får till en bra kemi och förvandlar de ganska hårt mallade karaktärerna till intressanta figurer som fajtas med olika problem och känslor i och med situationen som uppstått. Heigl har ju gjort det här förut, och ju mer jag tänker på det ju mer framstår Holly som en blandning av Heigls karaktärer i "På smällen" och "The Ugly Truth". "Life as we know it" är dock en mycket mer familjevänlig film än de nyss nämnda titlarna, och det känns skönt. Man behöver inte peta in en massa sexskämt för att det ska bli roligt.
Småbarnsföräldrar lär känna igen sig bland blöjbyten, matvägran och spring i benen. Jag skrattar inte ihjäl mig, men tycker att "Life as we know it" både är bra och söt och faktiskt en riktigt lyckad romantisk komedi.
Men: nu gillar jag filmen, hur förutsägbar den än är. Det är en söt historia om att tilldelas ett ansvar utan att vara beredd på det och helt enkelt gilla läget vilka hinder man än ställs inför.
Tre år innan filmen tar sin början skedde världens kortaste blinddejt. Det ihopsatta paret hann inte ens starta bilen innan det var över. Holly (Katherine Heigl) och Messer (Josh Duhamel) var helt enkelt inte alls rätt personer som deras gemensamma vänner Peter (Hayes MacArthur) och Alison (Christina Hendricks) kunde para ihop. I ett inledande montage ser vi hur Holly och Messer fanns vid sina vänners sidor genom bröllop, graviditet och barnfödsel, ständigt gnabbades med varandra. Peter och Alison fick dottern Sophie som de såta vännerna blev gudföräldrar till.
Men så sker bilolyckan som tar Peter och Alisons liv och i sitt testamente vill de att Holly och Messer ska ta hand om Sophie och låta henne växa upp i det stora huset. Två människor som genuint hatar varandra tvingas nu bo tillsammans och förändra sin liv totalt. Oj, hur ska det gå?
Ja, man behöver ju inte vara någon brainiac för att lista ut vad som kommer att hända. Det intressanta är i stället hur det händer. Vad är det som får Holly och Messer att förändras?
Katherine Heigl och Josh Duhamel får till en bra kemi och förvandlar de ganska hårt mallade karaktärerna till intressanta figurer som fajtas med olika problem och känslor i och med situationen som uppstått. Heigl har ju gjort det här förut, och ju mer jag tänker på det ju mer framstår Holly som en blandning av Heigls karaktärer i "På smällen" och "The Ugly Truth". "Life as we know it" är dock en mycket mer familjevänlig film än de nyss nämnda titlarna, och det känns skönt. Man behöver inte peta in en massa sexskämt för att det ska bli roligt.
Småbarnsföräldrar lär känna igen sig bland blöjbyten, matvägran och spring i benen. Jag skrattar inte ihjäl mig, men tycker att "Life as we know it" både är bra och söt och faktiskt en riktigt lyckad romantisk komedi.
EXTRAMATERIALET
12 minuter bortklippta scener som uppenbarligen tagits bort för att trimma ned filmen i längd, med undantag för de avslutande minuterna med Holly och Messers grannar som inte tillför någonting.
TRE SAKER
1. Ett återkommande skämt är att Messer har en utstrålning som får både kvinnor och män i alla åldrar att bli småkära i honom.
2. Ett av filmens roligare skämt innefattar en favoritkeps sista stund i livet...
3. Det är ofta vanligt att tvillingar spelar ett barn i filmer. I det här fallet har trillingar använts - systrarna Brynn, Brooke och Alexis Clagett spelar alla Sophie. Trillingarnas mamma har skrivit identiska biografier till sina barn på IMDB som är en väldigt märklig läsning.
2. Ett av filmens roligare skämt innefattar en favoritkeps sista stund i livet...
3. Det är ofta vanligt att tvillingar spelar ett barn i filmer. I det här fallet har trillingar använts - systrarna Brynn, Brooke och Alexis Clagett spelar alla Sophie. Trillingarnas mamma har skrivit identiska biografier till sina barn på IMDB som är en väldigt märklig läsning.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA