Tom Cruises främsta skådespelarinsats
FILMENSom född på självaste Independence day var Ron Kovic (Tom Cruise) en självklar patriot, med ett stort bultande röd-blå-vitt hjärta. Så när möjligheten att bli marinsoldat och tjäna sitt land i Vietnam dök upp tog han givetvis den. Hans förfäder hade slagits i de andra stora krigen, så varför skulle han inte göra sin plikt.
Så han åkte till skiten. Till Vietnam. Och han stred. Och han sköt ned civila - kvinnor och barn, och bländad av solen och förvirrad av det diaboliska kaoset sköt han ned en av sina egna soldatkollegor. Tog en 19-årig killes liv. Sen blev han skjuten själv, först i foten, sedan genom bröstet så att ryggraden skadades. Som paralyserad skickades han hem, lam från bröstet och ned. Han åkte från skiten, men hamnade i en betydligt värre skit där hemma. Han åkte till kriget medan folk vajade den amerikanska flaggan. När han kom hem brände de den.
"Född den fjärde juli" är en fantastisk film. Det är inget snack om saken, och det är i min bedömning än i dag Tom Cruises största ögonblick på film. Jag säger inte att han peakade redan 1989, för snart 20 år sedan - han har ju gjort massor av minnesvärda insatser sedan dess - men rollen som Ron Kovic är den där som kommer att lyftas fram i ljuset om 30-40 år när Tom Cruise får sin lifetime achievement award på Oscarsgalan.
I sann biografifilmanda gestaltar Cruise Ron Kovic under ett antal år och skeenden i livet. Först som skolpojken, brottaren med tandställning, som brinner för att göra sin plikt. Sedan som soldaten under den röda solen, vidare in i sjuklingen som bara vill bli behandlad som en människa, följd av Vietnamveteranen som inte förstår varför folk protesterar mot kriget och slutligen den största motståndaren av dem alla, den som kommer att bli protesternas ansikte utåt. Det är makalöst bra.
Ron Kovic finns i allra högsta grad. Han skrev självbiografin "Born on the Fourth of July" som ligger som grund till filmen. Tillsammans med regissören Oliver Stone skrev han manuset, och även om vissa förändringar av sanningen gjorts för att gynna storyn som filmats, så är det ändå en mycket gripande historia vi har att göra med, som i Oliver Stones händer blivit en riktigt bra film.
Det är en omtumlande historia som på sätt och vis alltid är aktuell. En tidlös klassiker som är väl värd att se om på nytt.
Så han åkte till skiten. Till Vietnam. Och han stred. Och han sköt ned civila - kvinnor och barn, och bländad av solen och förvirrad av det diaboliska kaoset sköt han ned en av sina egna soldatkollegor. Tog en 19-årig killes liv. Sen blev han skjuten själv, först i foten, sedan genom bröstet så att ryggraden skadades. Som paralyserad skickades han hem, lam från bröstet och ned. Han åkte från skiten, men hamnade i en betydligt värre skit där hemma. Han åkte till kriget medan folk vajade den amerikanska flaggan. När han kom hem brände de den.
"Född den fjärde juli" är en fantastisk film. Det är inget snack om saken, och det är i min bedömning än i dag Tom Cruises största ögonblick på film. Jag säger inte att han peakade redan 1989, för snart 20 år sedan - han har ju gjort massor av minnesvärda insatser sedan dess - men rollen som Ron Kovic är den där som kommer att lyftas fram i ljuset om 30-40 år när Tom Cruise får sin lifetime achievement award på Oscarsgalan.
I sann biografifilmanda gestaltar Cruise Ron Kovic under ett antal år och skeenden i livet. Först som skolpojken, brottaren med tandställning, som brinner för att göra sin plikt. Sedan som soldaten under den röda solen, vidare in i sjuklingen som bara vill bli behandlad som en människa, följd av Vietnamveteranen som inte förstår varför folk protesterar mot kriget och slutligen den största motståndaren av dem alla, den som kommer att bli protesternas ansikte utåt. Det är makalöst bra.
Ron Kovic finns i allra högsta grad. Han skrev självbiografin "Born on the Fourth of July" som ligger som grund till filmen. Tillsammans med regissören Oliver Stone skrev han manuset, och även om vissa förändringar av sanningen gjorts för att gynna storyn som filmats, så är det ändå en mycket gripande historia vi har att göra med, som i Oliver Stones händer blivit en riktigt bra film.
Det är en omtumlande historia som på sätt och vis alltid är aktuell. En tidlös klassiker som är väl värd att se om på nytt.
EXTRAMATERIALET
Det märks att den här utgåvan har några år på nacken för extramaterialet är lite fattigt, men ändå relativt givande. Produktionsnoterna (märkligt svenskt ord) ger i textform en inblick i filmens tillkomst, och vill man läsa gamla biografier med några av skådespelarna så finns den möjligheten också.
Det enda som är i filmat format är biotrailern som återger nästan hela filmen på två och en halvminut. Lagom avslöjande...
Det enda som är i filmat format är biotrailern som återger nästan hela filmen på två och en halvminut. Lagom avslöjande...
TRE SAKER
1. Det är lätt att bli bländad av Tom Cruises gestaltning, men filmen har så klart andra utmärkta skådespelarinsatser. Jag vill främst nämna Frank Whaley och Willem Dafoe.
2. Veteransjukhuset Ron Kovic mellanlandar på är verkligen helvetet på jorden. Det kan inte varit kul att ligga där, eller för den delen jobba där.
3. Tom Cruises näst bästa - eller bästa beroende på humör för dagen - skådespelarinsats är som Frank T.J. Mackey i "Magnolia" som kom 10 år efter "Född den fjärde juli". Kanske har vi en ny magisk insats att se fram emot under 2009?
2. Veteransjukhuset Ron Kovic mellanlandar på är verkligen helvetet på jorden. Det kan inte varit kul att ligga där, eller för den delen jobba där.
3. Tom Cruises näst bästa - eller bästa beroende på humör för dagen - skådespelarinsats är som Frank T.J. Mackey i "Magnolia" som kom 10 år efter "Född den fjärde juli". Kanske har vi en ny magisk insats att se fram emot under 2009?
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA