Först ut av eventuellt fyra filmer
FILMEN"Skumtimmen" bygger på Johan Theorins debutroman med samma namn som också råkar vara den första boken i vad som blev en kvartett Ölandsböcker, baserade på våra fyra årstider. Jag har inte läst någon av dessa böcker, men väl Theorins "Sankta Psyko" som inte ingår i kvartetten.
Det här är kvartettens hösthistoria där ett gråruggigt, kargt och dimmigt Öland utgör fonden för en historia vars nutid är 1993 men som tar sin början redan 1945. Nils Kant (Felix Engström) mördar i rask takt två tyskar som vandrat vilse på Alvaret och sedan traktens polis innan han försvinner utomlands. Riktigt varför Kant är så blodtörstig framgår inte av filmen, men han blir en mytomspunnen figur som fortfarande sprider skräck bland befolkningen som en vandringssägen.
1993 anländer Julia (Lena Endre) till ön för att slutföra försäljningen av sitt föräldrahem. Pappa Gerlof (Tord Peterson) bor numera på ett hem, men är fortfarande pigg i skallen. Relationen mellan dotter och far är infekterat som ett varande sår. 1972 försvann nämligen Julias femårige son Jens som Gerolf skulle haft koll på och Julia har aldrig förlåtit honom. Föräldrahemmet är fyllt av obehagliga minnen och hon vill bara bli av med det för gott. Gerolf har å sin sida försökt göra rätt för sig, bland annat genom att forska kring Nils Kant som han tror var inblandad - trots att Kant kom hem i en kista fyra år innan Jens försvinnande.
Plötsligt får Gerolf ett paket utan avsändare eller följebrev och i paketet ligger en liten pojksandal som definitivt var Jens. Tillsammans med traktens polis (Thomas W. Gabrielsson) - son till den polis Kant mördade - börjar Julia jaga efter sanningen om sin sons död. Blev han ännu ett offer för Nils Kant och lever denna mördare än i dag?
Öland i sin karga höstskrud är definitivt perfekt miljö för denna historia. Otäck av naturen och stundtals blir "Skumtimmen" en kuslig thriller. I flashbacks får vi se mer av Kant och Felix Engström är precis rätt person att gestalta karaktären. Helt klart bäst i filmen. Lena Endre och Torkel Peterson är veteraner i olika åldrar och gör stabila insatser, speciellt Endre vars Julia bär på så mycket uppdämd sorg i sig som får anledning att bubbla upp och spräcka den samlade fasaden under filmens gång.
I och med att jag inte läst boken vet jag inte hur bra adaptionen är, men filmen fick höga betyg och lovord av dagspressen när den visades på bio. För mig är det en godkänd thriller, vars stora behållning är miljöerna.
Det här är kvartettens hösthistoria där ett gråruggigt, kargt och dimmigt Öland utgör fonden för en historia vars nutid är 1993 men som tar sin början redan 1945. Nils Kant (Felix Engström) mördar i rask takt två tyskar som vandrat vilse på Alvaret och sedan traktens polis innan han försvinner utomlands. Riktigt varför Kant är så blodtörstig framgår inte av filmen, men han blir en mytomspunnen figur som fortfarande sprider skräck bland befolkningen som en vandringssägen.
1993 anländer Julia (Lena Endre) till ön för att slutföra försäljningen av sitt föräldrahem. Pappa Gerlof (Tord Peterson) bor numera på ett hem, men är fortfarande pigg i skallen. Relationen mellan dotter och far är infekterat som ett varande sår. 1972 försvann nämligen Julias femårige son Jens som Gerolf skulle haft koll på och Julia har aldrig förlåtit honom. Föräldrahemmet är fyllt av obehagliga minnen och hon vill bara bli av med det för gott. Gerolf har å sin sida försökt göra rätt för sig, bland annat genom att forska kring Nils Kant som han tror var inblandad - trots att Kant kom hem i en kista fyra år innan Jens försvinnande.
Plötsligt får Gerolf ett paket utan avsändare eller följebrev och i paketet ligger en liten pojksandal som definitivt var Jens. Tillsammans med traktens polis (Thomas W. Gabrielsson) - son till den polis Kant mördade - börjar Julia jaga efter sanningen om sin sons död. Blev han ännu ett offer för Nils Kant och lever denna mördare än i dag?
Öland i sin karga höstskrud är definitivt perfekt miljö för denna historia. Otäck av naturen och stundtals blir "Skumtimmen" en kuslig thriller. I flashbacks får vi se mer av Kant och Felix Engström är precis rätt person att gestalta karaktären. Helt klart bäst i filmen. Lena Endre och Torkel Peterson är veteraner i olika åldrar och gör stabila insatser, speciellt Endre vars Julia bär på så mycket uppdämd sorg i sig som får anledning att bubbla upp och spräcka den samlade fasaden under filmens gång.
I och med att jag inte läst boken vet jag inte hur bra adaptionen är, men filmen fick höga betyg och lovord av dagspressen när den visades på bio. För mig är det en godkänd thriller, vars stora behållning är miljöerna.
EXTRAMATERIALET
En rad kombinerade bakomfilmer och intervjuer om lite allt möjligt rörande filmen och inspelningen utgör tillsammans dryga 18 minuter extramaterial som man kan se i ett svep. För min del blir det lite väl fragmatiskt med inslag som är runt två minuter var.
TRE SAKER
1. Det var tänkt att hela Ölandskvartetten skulle bli film, men just nu är det osäkert om det kommer att bli av. "Skumtimmen" blev ingen publiksuccé på bio - endast 80 000 besökare såg den - och efter fiaskot hoppade produktionsbolaget Yellow Bird av serien. Huruvida det blir fler filmer hänger nu på om en ny finansiär kan knytas till projektet.
2. Filmen är regisserad av Daniel Alfredson som även skrivit manuset ihop med Birgitta Bongenhielm.
3. Tydligen är Tord Petersons karaktär återkommande i bokkvartetten så jag hoppas för konsekvensens skull att den i dag 88-åriga skådespelaren hinner göra fler filmer.
2. Filmen är regisserad av Daniel Alfredson som även skrivit manuset ihop med Birgitta Bongenhielm.
3. Tydligen är Tord Petersons karaktär återkommande i bokkvartetten så jag hoppas för konsekvensens skull att den i dag 88-åriga skådespelaren hinner göra fler filmer.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Lena Endre (27)
Lena Endre (27)
