Precis så speciell som alla har sagt
FILMENJames Cameron påbörjade "Avatar" redan 1995 med förhoppningen att kunna ha den klar 1999. Hans vision för filmen krävde enorma avancemang inom dataanimering, vilket gjorde att prislappen för att göra filmen vid den här tidpunkten landade på 400 miljoner dollar. Inget bolag nappade. När Cameron sedan såg Gollum i "Sagan om de två tornen" insåg han att tiden var mogen för att förverkliga "Avatar".
Sällan har en film varit så omtalad innan den kom ut, och sällan har en film varit så omtalad när den kommit ut. Filmen är i dagsläget den film som spelat in mest pengar (sett till antalet dollar, inte värdet). Men är "Avatar" så speciellt som det sägs?
Ja, det är den. Den liknar ingen annan film jag sett och även om man är fullt medveten om att större delen av filmen är animerad så är det svårt att inte sugas in i filmen och speciellt den otroligt fantasifyllda värld som målas upp för våra ögon.
Året är 2154 och forskare och militär från jorden har satt upp en station på den avlägsna månen Pandora. Här finns den värdefulla mineralen unobtainium som de vill utvinna, men det finns även ett människoliknande folk kallat Na'vi som lever i total harmoni med naturen. Forskarna, ledda av Dr Grace Augustine (Sigourney Weaver), har odlat fram avatarer, Na'vi/människohybrider som folk kan koppla upp sig till via länk för att utforska floran och faunan och även kommunicera med urinvånarna. Dr Grace har lämpligt nog, och egentligen av någon ologisk anledning, utbildat några av Na'vierna i engelska...
Jake Sully (Sam Worthington) är en förlamad krigsveteran som kommer till Pandora som reserv för sin mördade tvillingbror. Helt utan utbildning kastas han in i avatarprogrammet och ingår i forskningsteamet. När Jake separeras från sina kamrater under en attack från vilda djur blir han räddad av Na'vin Neytiri (Zoe Saldana). Hon vill först inte ha något med honom att göra, men när hon får en sorts bekräftelse från naturguden Ey'wa att Jake är speciell tar hon med honom till det gigantiska träd där hennes klan lever.
Väl tillbaka bland människorna blir Jake uppsökt av överste Quaritch (Stephen Lang) som utlovar en operation som ska ge honom förmågan att gå igen, om han förser militärerna med information om hur de kan attackera trädet Hometree, eftersom det vilar på en enorm samling av unobtainium. Jake accepterar detta, men ju mer han lär sig om Na'vierna, ju mer negativ blir han mot den planerade skövlingen och finner sig snart i en sits där han måste välja sida.
Det går att läsa in många teman i "Avatar", kanske allra mest tydligt skövlingen av regnskogen och Amerikas utrotning av indianerna. Na'vierna har väldigt tydliga drag av indianer, med en stark koppling till naturen. Här är det dragit till sin spets eftersom det existerar ett neurologiskt nätverk mellan alla ting på Pandora. När Na'vierna rider på sina hästliknande varelser eller drakar kopplar de liksom upp sig med dem för att samexistera på ett helt annat sätt.
James Cameron brukar få lite kritik för sina storys och när jag inser hur jag sammanfattat filmen framstår den som lite fånig, men som ett sci-fi/fantasyäventyr fungerar den väldigt fint, speciellt som miljöerna på Pandora är smått magiska. Ursprungligen gillade jag inte den kattlika designen av Na'vierna, och vissa av de rörelser de gör känns uppenbart "data", men sådana negativa tankar försvinner ganska snabbt när man sugs in i den 2,5 timmar långa filmen. För det är ett riktigt äventyr, och har man bara något uns av kärlek för äventyr så kan man omöjligen stå emot "Avatar".
Och i och med den formidabla publiksuccén har uppföljare garanterats, till och med två stycken, så än har vi inte sett det sista av varken Na'vi eller Pandora.
Sällan har en film varit så omtalad innan den kom ut, och sällan har en film varit så omtalad när den kommit ut. Filmen är i dagsläget den film som spelat in mest pengar (sett till antalet dollar, inte värdet). Men är "Avatar" så speciellt som det sägs?
Ja, det är den. Den liknar ingen annan film jag sett och även om man är fullt medveten om att större delen av filmen är animerad så är det svårt att inte sugas in i filmen och speciellt den otroligt fantasifyllda värld som målas upp för våra ögon.
Året är 2154 och forskare och militär från jorden har satt upp en station på den avlägsna månen Pandora. Här finns den värdefulla mineralen unobtainium som de vill utvinna, men det finns även ett människoliknande folk kallat Na'vi som lever i total harmoni med naturen. Forskarna, ledda av Dr Grace Augustine (Sigourney Weaver), har odlat fram avatarer, Na'vi/människohybrider som folk kan koppla upp sig till via länk för att utforska floran och faunan och även kommunicera med urinvånarna. Dr Grace har lämpligt nog, och egentligen av någon ologisk anledning, utbildat några av Na'vierna i engelska...
Jake Sully (Sam Worthington) är en förlamad krigsveteran som kommer till Pandora som reserv för sin mördade tvillingbror. Helt utan utbildning kastas han in i avatarprogrammet och ingår i forskningsteamet. När Jake separeras från sina kamrater under en attack från vilda djur blir han räddad av Na'vin Neytiri (Zoe Saldana). Hon vill först inte ha något med honom att göra, men när hon får en sorts bekräftelse från naturguden Ey'wa att Jake är speciell tar hon med honom till det gigantiska träd där hennes klan lever.
Väl tillbaka bland människorna blir Jake uppsökt av överste Quaritch (Stephen Lang) som utlovar en operation som ska ge honom förmågan att gå igen, om han förser militärerna med information om hur de kan attackera trädet Hometree, eftersom det vilar på en enorm samling av unobtainium. Jake accepterar detta, men ju mer han lär sig om Na'vierna, ju mer negativ blir han mot den planerade skövlingen och finner sig snart i en sits där han måste välja sida.
Det går att läsa in många teman i "Avatar", kanske allra mest tydligt skövlingen av regnskogen och Amerikas utrotning av indianerna. Na'vierna har väldigt tydliga drag av indianer, med en stark koppling till naturen. Här är det dragit till sin spets eftersom det existerar ett neurologiskt nätverk mellan alla ting på Pandora. När Na'vierna rider på sina hästliknande varelser eller drakar kopplar de liksom upp sig med dem för att samexistera på ett helt annat sätt.
James Cameron brukar få lite kritik för sina storys och när jag inser hur jag sammanfattat filmen framstår den som lite fånig, men som ett sci-fi/fantasyäventyr fungerar den väldigt fint, speciellt som miljöerna på Pandora är smått magiska. Ursprungligen gillade jag inte den kattlika designen av Na'vierna, och vissa av de rörelser de gör känns uppenbart "data", men sådana negativa tankar försvinner ganska snabbt när man sugs in i den 2,5 timmar långa filmen. För det är ett riktigt äventyr, och har man bara något uns av kärlek för äventyr så kan man omöjligen stå emot "Avatar".
Och i och med den formidabla publiksuccén har uppföljare garanterats, till och med två stycken, så än har vi inte sett det sista av varken Na'vi eller Pandora.
EXTRAMATERIALET
Ingenting, och det är inte bara på DVD:n utan även på blu-ray:en och ej heller bara i Sverige utan överallt. Det ryktas om en rejälare utgåva i framtiden så det får man verkligen hoppas på.
TRE SAKER
1. Likheterna med Disneys "Pocahontas" är - om man sammanfattar plotten till sin absoluta essens väldigt många, se den här jämförelsen. Anledningen att det är så är att filmen, som så många andra hjältesagor, följer mönstret som kallas hjältens resa.
2. Det är som alltid lite svårt att bedöma skådespelarinsatserna när det är datagenererade karaktärer med. Är det skådespelarna med prickar i ansiktet som skapar agerandet, eller är det duktiga animatörer?
3. Det känns svårt att skriva om "Avatar" utan att prata om den 3D-version som visades på bio, eftersom det känns som filmen etablerade 3D-bio för den stora allmänheten, inte minst för mig som förlorade "3D-oskulden" till just "Avatar". Jag bloggade om upplevelsen.
2. Det är som alltid lite svårt att bedöma skådespelarinsatserna när det är datagenererade karaktärer med. Är det skådespelarna med prickar i ansiktet som skapar agerandet, eller är det duktiga animatörer?
3. Det känns svårt att skriva om "Avatar" utan att prata om den 3D-version som visades på bio, eftersom det känns som filmen etablerade 3D-bio för den stora allmänheten, inte minst för mig som förlorade "3D-oskulden" till just "Avatar". Jag bloggade om upplevelsen.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Sam Worthington (7)
Sam Worthington (7)
