Stabil ensemble kring känsligt ämne
FILMENSkilsmässa är inget roligt ämne. Jag är lyckligtvis förskonad från detta och är uppväxt med föräldrar som levde ihop tills döden skilde dem åt, men det känns som var och varannan vän flaxade runt mellan sina föräldrar under sina uppväxter. Ska det vara något att göra komedi av? Tja, varför inte?
Förkortningen "A.C.O.D." står för Adult Children of Divorce och tar sin början på Carters (Adam Scott) nioårsdag. Det är då hans föräldrar (Richard Jenkins och Catherine O'Hara) bryter upp under ljudliga och osmidiga förhållanden. Sedan dess har de hatat varandra fullt ut och vägrar att vistas på samma plats samtidigt. Carter själv har genomlidit skilsmässan och blivit restaurangägare och fullständigt övertygad om att äktenskap är ingenting för honom.
Därför kommer det som en chock när hans yngre bror Trey (Clarke Duke) meddelar att han efter blott fyra månader tillsammans med sin tjej ska gifta sig och hoppas att Carter ska försöka övertala föräldrarna om att begrava stridsyxan för en dag. Carter lurar ihop föräldrarna till en middag och lyckas faktiskt få dem att för en stund vara vänner. Han lyckas till och med för bra, för plötsligt har föräldrarna inlett en hemlig affär som drabbar alla - inte minst Carter själv som hamnar i en nedåtgående spiral där allt som tidigare var bra och under kontroll nu bara blir kaotiskt och dåligt.
Jag gapskrattar inte åt filmen, men den är rolig och skönt skruvad. Ensemblen, som kompletteras av bland annat Amy Poehler, Jessica Alba och Jane Lynch, gör ett stabilt jobb och det blir en skön och rolig stämning mest hela tiden. Så där så att det känns som att skådespelarna haft kul när de spelade in filmen.
Även om det blir godkänd film om ett känsligt ämne känner jag ändå att det hade varit lite befriande med några riktiga gapskratt i filmen. Det är ingen komedipärla men i alla fall underhållande för stunden.
Förkortningen "A.C.O.D." står för Adult Children of Divorce och tar sin början på Carters (Adam Scott) nioårsdag. Det är då hans föräldrar (Richard Jenkins och Catherine O'Hara) bryter upp under ljudliga och osmidiga förhållanden. Sedan dess har de hatat varandra fullt ut och vägrar att vistas på samma plats samtidigt. Carter själv har genomlidit skilsmässan och blivit restaurangägare och fullständigt övertygad om att äktenskap är ingenting för honom.
Därför kommer det som en chock när hans yngre bror Trey (Clarke Duke) meddelar att han efter blott fyra månader tillsammans med sin tjej ska gifta sig och hoppas att Carter ska försöka övertala föräldrarna om att begrava stridsyxan för en dag. Carter lurar ihop föräldrarna till en middag och lyckas faktiskt få dem att för en stund vara vänner. Han lyckas till och med för bra, för plötsligt har föräldrarna inlett en hemlig affär som drabbar alla - inte minst Carter själv som hamnar i en nedåtgående spiral där allt som tidigare var bra och under kontroll nu bara blir kaotiskt och dåligt.
Jag gapskrattar inte åt filmen, men den är rolig och skönt skruvad. Ensemblen, som kompletteras av bland annat Amy Poehler, Jessica Alba och Jane Lynch, gör ett stabilt jobb och det blir en skön och rolig stämning mest hela tiden. Så där så att det känns som att skådespelarna haft kul när de spelade in filmen.
Även om det blir godkänd film om ett känsligt ämne känner jag ändå att det hade varit lite befriande med några riktiga gapskratt i filmen. Det är ingen komedipärla men i alla fall underhållande för stunden.
EXTRAMATERIALET
Extramaterialet är inte lika kul som filmen. En femminutersfilm blandar scener ur filmen med klipp från olika Q&A:s där skaparna och skådespelarna delar med sig av tankar och upplevelser. Det är tyvärr lite väl många klipp från filmen för att det ska kännas som något vettigt.
Amy Poehler bjuder sedan på lite improviserade versioner av en scen och Jane Lynch flummar runt lite kring förkortningen "A.C.O.D." och till sist får vi PSA-parodier som inte är så himla roliga. Allt är över på en kvart eller så, och vi får inte speciellt mycket mervärde av detta bonusmaterial.
Amy Poehler bjuder sedan på lite improviserade versioner av en scen och Jane Lynch flummar runt lite kring förkortningen "A.C.O.D." och till sist får vi PSA-parodier som inte är så himla roliga. Allt är över på en kvart eller så, och vi får inte speciellt mycket mervärde av detta bonusmaterial.
TRE SAKER
1. Filmen är smått inspirerad av regissören Stu Zichermans liv som skilsmässobarn.
2. Adam Scott och Amy Poehler spelar mot varandra i tv-serien "Parks and Recreation". I extramaterialet till "A.C.O.D." berättar de att de använt en teknik från tv-serien till filmen genom att alltid köra en improvisationsrunda när replikerna satts. Vissa av dessa improvisationer kom med i filmen.
3. Om du inte hört talas om "A.C.O.D." tidigare kan det bero på att det inte blev någon braksuccé på amerikanska biografer. Blott 175 705 dollar spelade den in, och det är inte speciellt mycket pengar.
2. Adam Scott och Amy Poehler spelar mot varandra i tv-serien "Parks and Recreation". I extramaterialet till "A.C.O.D." berättar de att de använt en teknik från tv-serien till filmen genom att alltid köra en improvisationsrunda när replikerna satts. Vissa av dessa improvisationer kom med i filmen.
3. Om du inte hört talas om "A.C.O.D." tidigare kan det bero på att det inte blev någon braksuccé på amerikanska biografer. Blott 175 705 dollar spelade den in, och det är inte speciellt mycket pengar.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Adam Scott (12)
Adam Scott (12)
