Från hänsynslös till hönsmamma
FILMENTom Popper är en hänsynslös affärsman. Hans jobb är att övertala folk att sälja fastigheter till honom som han sen kan riva och bygga nytt och modernt på och än så länge har ingen kunnat motstå honom. Att bli så framgångsrik som han är har dock ett pris. Hans fru har lämnat honom, hans barn gillar inte att tillbringa tid med honom och han är, förutom sina kollegor en rätt ensam man. Allt ändras dock en dag när hans far (som hela hans liv varit borta på expeditioner) dör och efterlämnar en souvenir till Popper. En souvenir som visar sig vara en pingvin. Omständigheter gör sen att han får fem pingviner till och helt plötsligt är hans liv helt upp och ner och hans värderingar ändras radikalt.
"Poppers pingviner" är en riktig feel good-film. Den spelar på de rätta strängarna och man kan inte annat än att gilla de söta pingvinerna, även om de är rätt odrägliga. Att sen Popper går från att vara en känslokall affärsman som inte bryr sig om något eller någon till att bli en omtänksam far gör ju inte saken sämre. Jim Carrey gör Popper perfekt. Det blir en blandning mellan hans gummistil och lite mer seriöst i en ganska så bra mix. Inte hysteriskt, men fortfarande roligt.
Det som jag ställs lite undrande inför är dock vilken publik filmen riktar sig till. De lite yngre har nog rätt svårt att följa med i handlingen när det gäller köpandet av fastigheter och så vidare medan de äldre kanske tycker att filmen är lite för barnslig. De som hamnar däremellan är nog de som uppskattar filmen bäst men jag vet inte riktigt hur stor den gruppen är. Kanske hade det varit bättre att hitta på en lite enklare handling och fångat upp de mindre som tycker det är toppen när sex pingviner åker vattenrutschkana på en utställning så folk flyger?
Hur som helst, "Poppers pingviner" underhåller för stunden och det är ju det viktigaste. Att den sen inte kommer att vara den första filmen man tänker på när någon säger Jim Carrey kanske inte spelar så stor roll?
"Poppers pingviner" är en riktig feel good-film. Den spelar på de rätta strängarna och man kan inte annat än att gilla de söta pingvinerna, även om de är rätt odrägliga. Att sen Popper går från att vara en känslokall affärsman som inte bryr sig om något eller någon till att bli en omtänksam far gör ju inte saken sämre. Jim Carrey gör Popper perfekt. Det blir en blandning mellan hans gummistil och lite mer seriöst i en ganska så bra mix. Inte hysteriskt, men fortfarande roligt.
Det som jag ställs lite undrande inför är dock vilken publik filmen riktar sig till. De lite yngre har nog rätt svårt att följa med i handlingen när det gäller köpandet av fastigheter och så vidare medan de äldre kanske tycker att filmen är lite för barnslig. De som hamnar däremellan är nog de som uppskattar filmen bäst men jag vet inte riktigt hur stor den gruppen är. Kanske hade det varit bättre att hitta på en lite enklare handling och fångat upp de mindre som tycker det är toppen när sex pingviner åker vattenrutschkana på en utställning så folk flyger?
Hur som helst, "Poppers pingviner" underhåller för stunden och det är ju det viktigaste. Att den sen inte kommer att vara den första filmen man tänker på när någon säger Jim Carrey kanske inte spelar så stor roll?
EXTRAMATERIALET
Det enda extramaterial vi bjuds på är en sex minuter tecknad film som ska utspela sig ett år efter filmen. Killen från zoo åker då till Antarktis för att återigen fånga pingvinerna och åter igen får han på tafsen. Varken kul eller bra tecknat tyvärr.
TRE SAKER
1. Pingvinerna är en blandning av riktiga och datoranimerade.
2. Jag förvånades över hur lätt Popper fick ordning på lägenheten efter all snö. Den städerskan skulle jag vilja hyra.
3. Specialeffekterna kunde ofta varit mycket bättre tyvärr.
2. Jag förvånades över hur lätt Popper fick ordning på lägenheten efter all snö. Den städerskan skulle jag vilja hyra.
3. Specialeffekterna kunde ofta varit mycket bättre tyvärr.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Jim Carrey (13)
Jim Carrey (13)
