Surt och förvirrat i den tredje säsongen
FILMENEfter succén med de två första säsongerna som adapterade Viveca Lärns fyra första böcker om livet på Saltön i den västkustska skärgården, var det givet att hennes nästa två också skulle filmas. De är ju älskade böcker av många och sålunda upplagt för succé.
När jag ser de fyra timslånga avsnitten funderar jag gång på gång om "Saltön" var så här taffligt även de första två gångerna? I min recension av "Saltön - Säsong 1 och 2"noterar jag att jag upplevde en tydlig kvalitetsskillnad mellan säsong ett och två, och dessvärre fortsätter säsong tre på det dåliga spåret.
Jag har inte läst Viveca Lärns böcker så jag vet inte hur mycket jag kan skylla henne för, men karaktärsskildringarna är emellanåt inte så himla bra. Säga vad man vill, men en vidare sannolik bild av vare sig journalister, poliser eller ungdomar ges inte i serien.
Karaktärerna i "Saltön" kan man enklast dela in i två kategorier: sura, eller förvirrade. Lite exempel? Visst:
Emily (Anki Larsson) är sur. Hon bor ensam i pappa doktorns hus nu när han dött och hon separerat från sin man Blomgren (Tomas von Brömsen), som hon är så svartsjuk på efter hans lilla romans med Johanna (Ulla Skoog) för länge sedan – trots att Emily faktiskt var bra mycket värre än sin man. Blomgren, å sin sida, är förvirrad och plockar upp ett konstnärsintresse som han tydligen hade långt där inne. Tobakshandeln får andra ta hand om.
Sara (Hanna Bogren) är sur. Nu när hon och McFie (Per Myrberg) fått dottern Selma är det mest bara besvärligt och de hittar liksom ingen tid för varandra. McFie, å sin sida, är förvirrad för han vet inte hur han ska agera och en liten baby på ålderns höst är kanske inget han längtat efter.
Sakine (Leila Berjaoui) är sur. Hon har mycket motvilligt flyttat till Saltön med sin familj som startat upp en restaurang. Som tonåring finns det ingenting att göra där, och pappa Amir (Hassan Brijany) segar med bredbandinstallationen. "Jag kommer att döööö hääär", stönar hon.
Odd (Daniel Gustavsson) är sur. Han trodde att alla de äventyr som han och Kabben (Dag Malmberg) pratat om skulle starta nu, men ingenting händer. Kabben å sin sida är förvirrad för det är ingen som vill komma och och äta på Lilla Hunden längre utan alla verkar välja Amirs restaurang i stället.
Ja, så där fortsätter det. Och de som inte är sura eller förvirrade är i stället fulla (Johanna och Johan Wahlströms journalist Tommy), menlöst glada (Claes Malmberg som ostronsäljare) eller tar alldeles för stor plats (Baskermannen (Carl Harlén)).
Intrigerna är emellanåt lite för dramatiska för sitt eget bästa samtidigt som de är lite snåriga. Jag vet inte om det är adaptionen av det skrivna ordet som är boven i dramat, men det känns så. Säsongen bjuder på både en stor karaktärsdöd och en pyroman som är så illa och ohemligt planterad att det känns som en parodi.
Men samtidigt är det lite så där skärgårdsmysigt att titta på serien, men böckerna måste vara så mycket bättre. Kanske dags att bläddra i någon snart?
När jag ser de fyra timslånga avsnitten funderar jag gång på gång om "Saltön" var så här taffligt även de första två gångerna? I min recension av "Saltön - Säsong 1 och 2"noterar jag att jag upplevde en tydlig kvalitetsskillnad mellan säsong ett och två, och dessvärre fortsätter säsong tre på det dåliga spåret.
Jag har inte läst Viveca Lärns böcker så jag vet inte hur mycket jag kan skylla henne för, men karaktärsskildringarna är emellanåt inte så himla bra. Säga vad man vill, men en vidare sannolik bild av vare sig journalister, poliser eller ungdomar ges inte i serien.
Karaktärerna i "Saltön" kan man enklast dela in i två kategorier: sura, eller förvirrade. Lite exempel? Visst:
Emily (Anki Larsson) är sur. Hon bor ensam i pappa doktorns hus nu när han dött och hon separerat från sin man Blomgren (Tomas von Brömsen), som hon är så svartsjuk på efter hans lilla romans med Johanna (Ulla Skoog) för länge sedan – trots att Emily faktiskt var bra mycket värre än sin man. Blomgren, å sin sida, är förvirrad och plockar upp ett konstnärsintresse som han tydligen hade långt där inne. Tobakshandeln får andra ta hand om.
Sara (Hanna Bogren) är sur. Nu när hon och McFie (Per Myrberg) fått dottern Selma är det mest bara besvärligt och de hittar liksom ingen tid för varandra. McFie, å sin sida, är förvirrad för han vet inte hur han ska agera och en liten baby på ålderns höst är kanske inget han längtat efter.
Sakine (Leila Berjaoui) är sur. Hon har mycket motvilligt flyttat till Saltön med sin familj som startat upp en restaurang. Som tonåring finns det ingenting att göra där, och pappa Amir (Hassan Brijany) segar med bredbandinstallationen. "Jag kommer att döööö hääär", stönar hon.
Odd (Daniel Gustavsson) är sur. Han trodde att alla de äventyr som han och Kabben (Dag Malmberg) pratat om skulle starta nu, men ingenting händer. Kabben å sin sida är förvirrad för det är ingen som vill komma och och äta på Lilla Hunden längre utan alla verkar välja Amirs restaurang i stället.
Ja, så där fortsätter det. Och de som inte är sura eller förvirrade är i stället fulla (Johanna och Johan Wahlströms journalist Tommy), menlöst glada (Claes Malmberg som ostronsäljare) eller tar alldeles för stor plats (Baskermannen (Carl Harlén)).
Intrigerna är emellanåt lite för dramatiska för sitt eget bästa samtidigt som de är lite snåriga. Jag vet inte om det är adaptionen av det skrivna ordet som är boven i dramat, men det känns så. Säsongen bjuder på både en stor karaktärsdöd och en pyroman som är så illa och ohemligt planterad att det känns som en parodi.
Men samtidigt är det lite så där skärgårdsmysigt att titta på serien, men böckerna måste vara så mycket bättre. Kanske dags att bläddra i någon snart?
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Baskermannens förnamn avslöjas i det sista avsnittet. Han heter Henry.
2. Böckerna som är förlagor heter "Värmebölja" och "Aprilväder", som i skrivandets stund är de senast utkomna, men ge Viveca några år så kommer det nog en fjärde säsong också, även om just denna slutar på ganska avslutande sätt.
3. Carin Mannheimer som skrev och regisserade de första säsongerna, har den här gången lämnat över registolen till Lena Koppel men är fortfarande lite inblandad i manuset.
2. Böckerna som är förlagor heter "Värmebölja" och "Aprilväder", som i skrivandets stund är de senast utkomna, men ge Viveca några år så kommer det nog en fjärde säsong också, även om just denna slutar på ganska avslutande sätt.
3. Carin Mannheimer som skrev och regisserade de första säsongerna, har den här gången lämnat över registolen till Lena Koppel men är fortfarande lite inblandad i manuset.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Anki Larsson (10)
Anki Larsson (10)
