Blek och ointressant om polishemlighet
FILMENDen här filmen handlar om en hemlighet från 1986 som bubblar upp till ytan 2002 i efterskvalpet av elfte september. I New York jobbar poliserna för fullt med att göra staden säker efter terroristattacken och det sista som behövs är smutskastning av poliskåren. Men det är precis vad som händer. En lokaltidning publicerar anonyma brev som menar att polisen sopade två mord under mattan och breven blir allt mer avslöjande och lovar att nämna namn.
Polisen Jonathan White (Channing Tatum) har precis blivit förflyttad till 118:e distriktet och det innebär långa pendlingar med en fru (Katie Holmes) och sjuk dotter hemma som undrar varför han kommer hem så sent. Hans kapten (Ray Liotta) dumpar över breven på honom och ber honom att lösa det, i betydelsen "få tidningen att sluta publicera skit". Vad vi som tittare vet är att Jonathan vet betydligt mer om brevens innehåll än någon annan, för han var i allra högsta grad involverad i morden som barn. Det var till och med han som utförde dem, och polisen som sopade det under mattan var den numera avgående inspektören Charles Stanford (Al Pacino).
Hoten kryper dock närmare Jonathan och hans familj och den välbevarade hemligheten blir allt svårare behålla inombords.
Det känns inte riktigt som "Son of No One" träffar rätt. Det blir en ganska seg och tråkig historia med en rörig och smått osannolik upplösning. Det finns visserligen en lite oväntad poäng i slutet som är mer träffsäker men i övrigt finner jag filmen otillfredsställande. Jag har sett ett antal "melankoliska polisfilmer i New York" under de senaste åren och "Son of No One" hör inte till någon av de bättre. Karaktären Jonathan White är en sådan som inte tar för sig, en person som stirrar ner i golvet i stället för att möta någons blick och det hanterar Channing Tatum exemplariskt, men dessvärre blir karaktären alldeles för blek och ointressant i sig själv.
Och det är faktiskt en rätt bra beskrivning av hela filmen: blek och ointressant.
Polisen Jonathan White (Channing Tatum) har precis blivit förflyttad till 118:e distriktet och det innebär långa pendlingar med en fru (Katie Holmes) och sjuk dotter hemma som undrar varför han kommer hem så sent. Hans kapten (Ray Liotta) dumpar över breven på honom och ber honom att lösa det, i betydelsen "få tidningen att sluta publicera skit". Vad vi som tittare vet är att Jonathan vet betydligt mer om brevens innehåll än någon annan, för han var i allra högsta grad involverad i morden som barn. Det var till och med han som utförde dem, och polisen som sopade det under mattan var den numera avgående inspektören Charles Stanford (Al Pacino).
Hoten kryper dock närmare Jonathan och hans familj och den välbevarade hemligheten blir allt svårare behålla inombords.
Det känns inte riktigt som "Son of No One" träffar rätt. Det blir en ganska seg och tråkig historia med en rörig och smått osannolik upplösning. Det finns visserligen en lite oväntad poäng i slutet som är mer träffsäker men i övrigt finner jag filmen otillfredsställande. Jag har sett ett antal "melankoliska polisfilmer i New York" under de senaste åren och "Son of No One" hör inte till någon av de bättre. Karaktären Jonathan White är en sådan som inte tar för sig, en person som stirrar ner i golvet i stället för att möta någons blick och det hanterar Channing Tatum exemplariskt, men dessvärre blir karaktären alldeles för blek och ointressant i sig själv.
Och det är faktiskt en rätt bra beskrivning av hela filmen: blek och ointressant.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Flamskomikern Tracy Morgan är med i en dramatisk roll. Intressant att se. Det är första gången för mig och jag hoppas att det blir fler.
2. Innan Al Pacino fick rollen som Stanford skulle den göras av Robert De Niro. Så typiskt på något sätt.
3. Regissören och manusförfattaren Dito Montiel ("A guide to recognizing your saints") har adapterat filmen från en egen roman som inte publicerats.
2. Innan Al Pacino fick rollen som Stanford skulle den göras av Robert De Niro. Så typiskt på något sätt.
3. Regissören och manusförfattaren Dito Montiel ("A guide to recognizing your saints") har adapterat filmen från en egen roman som inte publicerats.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
Al Pacino (8)
Al Pacino (8)
