Mer av samma vara, men lite krångligare
FILMENSom uppföljare till "Sherlock Holmes" är "Sherlock Holmes: A Game of Shadows" aningens mer komplicerad och rent av rörig. Pusselbitarna faller inte helt på plats förrän till slutet av historien, men samtidigt är det kanske lite av poängen. Holmes (Robert Downey Jr) otroliga slutledningsförmåga - som man som tittare inte allt kan hänga med i förrän den levereras i all sin detaljrikedom - är lite av halva grejen med karaktären och de filmatiseringar som gjorts, men ändå upplevde jag föregångaren som lite rakare och enklare.
En rad lönnmord och terroristdåd gäckar i London och Holmes har knutit ihop allting med affärsmannen och professorn Moriarty (Jared Harris), men kan inte riktigt lägga fram de avgörande bevisen. Detta gör att Dr Watson (Jude Law) inte är speciellt intresserad av att hjälpa Holmes med hans utredning, utan vill i stället fokusera på sitt stundande bröllop, men det är efter det som Watson blir indragen i historien på allvar, då Moriartys män försöker döda Watson och hans nyblivna fru. Holmes har redan förutsett detta och räddar paret.
Med hjälp av både en zigenare (Noomi Rapace) och Holmes bror Mycroft (Stephen Fry) börjar Holmes och Watson att utreda ordentligt och jakten på sanningen och Moriarty tar dem runt om i hela Europa.
Filmen fick lite extra marknadsföring i Sverige tack vare att den innehåller Noomi Rapaces första Hollywoodroll, och den är faktiskt ganska stor. Hon spelar väl vad som kallas för the female lead så det är ingen mikroskopisk insats som Vendela Kirseboms upphaussade roll i floppen "Batman & Robin". Jag tycker Noomi klarar av sin Hollywooddebut med hedern i behåll.
Men ingen film är så bra som sin huvudskurk och här har man träffat rätt med Jared Harris som Moriarty. I manuset har det skrivits in ett flertal scener med enbart Holmes och Moriarty och de bjuder på en spänning man kan ta på. Downey Jr och Harris får en bra kemi tillsammans och speciellt den senare briljerar extra mycket. Filmens komiska inslag får Stephen Fry stå för, speciellt i en scen tillsammans med Watsons fru (Kelly Reilly).
Precis som den första filmen är det Guy Richie som stått för regin och någon förändring i formen upplever jag inte att han tillfört till denna uppföljare, utan det är mer av samma vara, men i och med att jag gillar formen med sitt snabba tempo och blågröna utseende så klagar jag inte. Det enda är som sagt att historien i sig är lite tillkrånglad, men gillade man den första filmen bör man även gilla denna.
En rad lönnmord och terroristdåd gäckar i London och Holmes har knutit ihop allting med affärsmannen och professorn Moriarty (Jared Harris), men kan inte riktigt lägga fram de avgörande bevisen. Detta gör att Dr Watson (Jude Law) inte är speciellt intresserad av att hjälpa Holmes med hans utredning, utan vill i stället fokusera på sitt stundande bröllop, men det är efter det som Watson blir indragen i historien på allvar, då Moriartys män försöker döda Watson och hans nyblivna fru. Holmes har redan förutsett detta och räddar paret.
Med hjälp av både en zigenare (Noomi Rapace) och Holmes bror Mycroft (Stephen Fry) börjar Holmes och Watson att utreda ordentligt och jakten på sanningen och Moriarty tar dem runt om i hela Europa.
Filmen fick lite extra marknadsföring i Sverige tack vare att den innehåller Noomi Rapaces första Hollywoodroll, och den är faktiskt ganska stor. Hon spelar väl vad som kallas för the female lead så det är ingen mikroskopisk insats som Vendela Kirseboms upphaussade roll i floppen "Batman & Robin". Jag tycker Noomi klarar av sin Hollywooddebut med hedern i behåll.
Men ingen film är så bra som sin huvudskurk och här har man träffat rätt med Jared Harris som Moriarty. I manuset har det skrivits in ett flertal scener med enbart Holmes och Moriarty och de bjuder på en spänning man kan ta på. Downey Jr och Harris får en bra kemi tillsammans och speciellt den senare briljerar extra mycket. Filmens komiska inslag får Stephen Fry stå för, speciellt i en scen tillsammans med Watsons fru (Kelly Reilly).
Precis som den första filmen är det Guy Richie som stått för regin och någon förändring i formen upplever jag inte att han tillfört till denna uppföljare, utan det är mer av samma vara, men i och med att jag gillar formen med sitt snabba tempo och blågröna utseende så klagar jag inte. Det enda är som sagt att historien i sig är lite tillkrånglad, men gillade man den första filmen bör man även gilla denna.
EXTRAMATERIALET
Filmen erbjuder Warners påhitt "Maximum Movie Mode" som extramaterial där man kan se om hela filmen med Robert Downey Jr som rörlig ciceron som poppar in ibland och se intervjuer och bakommaterial picture-in-picture. På sätt och vis tycker jag att detta är en bra feature, men det är ytterst sällan jag orkar se om en film på detta vis, speciellt inte direkt efter att man sett den "på riktigt". Även Downey Jr poängterar detta i sin introduktion då han mer eller mindre rekommenderar en att spara tittningen till när man är sjuk eller om det regnar ute.
Det finns några fokuspunkter att se separat, som jag antar dyker upp någonstans i "Maximum Movie Mode"-varianten. Det är ungefär en halvtimme som tar upp hur "Holmesavision" förändrades till denna film (det vill säga sekvenserna där Holmes förutspår hur saker ska ske), lite fokus på Moriarty, Holmes och Watsons kemi, Mycroft Holmes samt Noomi Rapaces karaktär. Rapace sköter sig fint, men behöver mediaträna bort sitt överflödiga användande av slaskord som "you know" och "in a way". Det finns även ett par fokuspunkter om Guy Ritchie och miljöerna i filmen.
Ytterligare överkurs finns i någon form av app som gör att man får ännu mer bakommaterial till sin telefon eller läsplatta medan man ser filmen. Denna funktion har jag inte testat just för att den känns som extrem överkurs.
Det finns några fokuspunkter att se separat, som jag antar dyker upp någonstans i "Maximum Movie Mode"-varianten. Det är ungefär en halvtimme som tar upp hur "Holmesavision" förändrades till denna film (det vill säga sekvenserna där Holmes förutspår hur saker ska ske), lite fokus på Moriarty, Holmes och Watsons kemi, Mycroft Holmes samt Noomi Rapaces karaktär. Rapace sköter sig fint, men behöver mediaträna bort sitt överflödiga användande av slaskord som "you know" och "in a way". Det finns även ett par fokuspunkter om Guy Ritchie och miljöerna i filmen.
Ytterligare överkurs finns i någon form av app som gör att man får ännu mer bakommaterial till sin telefon eller läsplatta medan man ser filmen. Denna funktion har jag inte testat just för att den känns som extrem överkurs.
TRE SAKER
1. Sherlock Holmes är förklädnadernas mästare, och i denna film även en expert på camouflage.
2. Filmen är först och främst inspirerad av novellen "Det sista problemet", men innehåller även inslag från många andra av Sir Arthur Conan Doyles berättelser om Sherlock Holmes.
3. Att vissa filmer lämnar slutet öppet för en eventuell uppföljare är inget nytt, men det är frågan om någon annan film gjort det på ett sådant uppenbart sätt som denna... Och den tredje filmen håller på att skrivas nu.
2. Filmen är först och främst inspirerad av novellen "Det sista problemet", men innehåller även inslag från många andra av Sir Arthur Conan Doyles berättelser om Sherlock Holmes.
3. Att vissa filmer lämnar slutet öppet för en eventuell uppföljare är inget nytt, men det är frågan om någon annan film gjort det på ett sådant uppenbart sätt som denna... Och den tredje filmen håller på att skrivas nu.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
Robert Downey Jr (23)
Robert Downey Jr (23)
