Skickligt som ifrågasätter dagens samhälle
FILMENI en liten by i norra Sverige under 1800-talet bor doktor Selander (Rolf Lassgård) tillsammans med sin dotter Maria (Johanna Sällström). Selander har gott rykte i byn och kan bota alla – utom sin blinda dotter. En dag kommer magnetisören Meisner (Ole Lemmeke) till byn och påstår sig kunna bota även Maria. Selander ställer sig först tveksam till detta, men snart ger han Meisner en chans. Maria gör allt större framsteg och växer till en ung kvinna framför ögonen på Selander. Det är dock inte alla i byn som tror på Meisner och snart dras saker från det förflutna upp till ytan.
"Magnetisörens femte vinter" är en film om hur en pappa är villig att ge upp det han tror på för att hjälpa sin dotter. Det är också en film om kärlek och bedrägeri, eller vad som anses vara bedrägeri. Rolf Lassgård gör rollen som Selander alldeles utmärkt. Som åskådare är det inte alls svårt att följa hans upp och nedgångar samt varför han gör de saker han gör. Lassgård lyckas bringa både värme och mörker till sin karaktär vilket i slutändan gör honom både trovärdig och älskvärd.
Själva magnetisören visas ganska tidigt som en bedragare. Dock börjar man efterhand ifrågasätta om han faktiskt är det. På ett sätt lyckas han därför bedra även åskådaren. Även Lemmeke spelar sin karaktär utmärkt och vid flertalet tillfällen känns Meisner som en fånge för sina krafter. Trots att jag i början var helt emot honom som karaktär då han visas som bedragare kan jag under filmens gång inte hjälpa att känna medlidande för honom. När filmen slutar är jag fortfarande inte säker på huruvida han faktiskt var en bedragare eller inte.
"Magnetisörens femte vinter" kom 1999, men flertalet saker känns relevanta även i dag. En sak som känns väldigt slående är hur våldtäktsmän och bedragare behandlas nästan som de påstådda häxorna gjorde förr. Det är ganska intressant att ställa det i jämförelse med den diskussion som är högst aktuell i dagens samhälle kring våldtäktsmän och tjejens skuld i det hela. Under den tid filmen utspelar sig var det ingen tvekan huruvida tjejen varit med på det hela eller inte, mannen i fråga blev direkt dömd till döden och hatad av alla. En fråga som genast dyker upp i huvudet då jag ser den här filmen är därför huruvida vi i dagens samhälle tagit ett steg tillbaka i stället för att utvecklas?
Filmen är definitivt sevärd. Dess berättelse är väl utformad och tar med åskådaren på en resa genom att leka lite med sinnet. Dessutom genomgår karaktärerna alla en enorm förändring och filmen slutar på ett helt annat ställe än där den början. Skickligt och välarbetat.
"Magnetisörens femte vinter" är en film om hur en pappa är villig att ge upp det han tror på för att hjälpa sin dotter. Det är också en film om kärlek och bedrägeri, eller vad som anses vara bedrägeri. Rolf Lassgård gör rollen som Selander alldeles utmärkt. Som åskådare är det inte alls svårt att följa hans upp och nedgångar samt varför han gör de saker han gör. Lassgård lyckas bringa både värme och mörker till sin karaktär vilket i slutändan gör honom både trovärdig och älskvärd.
Själva magnetisören visas ganska tidigt som en bedragare. Dock börjar man efterhand ifrågasätta om han faktiskt är det. På ett sätt lyckas han därför bedra även åskådaren. Även Lemmeke spelar sin karaktär utmärkt och vid flertalet tillfällen känns Meisner som en fånge för sina krafter. Trots att jag i början var helt emot honom som karaktär då han visas som bedragare kan jag under filmens gång inte hjälpa att känna medlidande för honom. När filmen slutar är jag fortfarande inte säker på huruvida han faktiskt var en bedragare eller inte.
"Magnetisörens femte vinter" kom 1999, men flertalet saker känns relevanta även i dag. En sak som känns väldigt slående är hur våldtäktsmän och bedragare behandlas nästan som de påstådda häxorna gjorde förr. Det är ganska intressant att ställa det i jämförelse med den diskussion som är högst aktuell i dagens samhälle kring våldtäktsmän och tjejens skuld i det hela. Under den tid filmen utspelar sig var det ingen tvekan huruvida tjejen varit med på det hela eller inte, mannen i fråga blev direkt dömd till döden och hatad av alla. En fråga som genast dyker upp i huvudet då jag ser den här filmen är därför huruvida vi i dagens samhälle tagit ett steg tillbaka i stället för att utvecklas?
Filmen är definitivt sevärd. Dess berättelse är väl utformad och tar med åskådaren på en resa genom att leka lite med sinnet. Dessutom genomgår karaktärerna alla en enorm förändring och filmen slutar på ett helt annat ställe än där den början. Skickligt och välarbetat.
EXTRAMATERIALET
En mindre dokumentär där man får följa med bakom scenerna och höra några av skådespelarna samt regissören och författaren till boken som filmen baseras på prata om karaktärerna och det som händer. Dokumentären är gjord för danskar så det är lite svårt att hänga med ibland för den som har svårt att förstå danska och norska. Författaren och skådespelaren Rolf Lassgård pratar dock svenska och är förståeliga. Tillför egentligen inte så mycket till filmen, men kan vara intressant om man vill höra andra röster om karaktärerna.
TRE SAKER
1. Filmen bygger på den flerfaldigt prisbelönade Per Olov Enquists verklighetsbaserade roman.
2. Flera stora svenska skådespelare syns i mindre roller. Bland annat får man se Eva Röse en kort stund i början av filmen.
3. Trots att filmen utspelar sig i en svensk stad under 1819 så spelades den in i Norge.
2. Flera stora svenska skådespelare syns i mindre roller. Bland annat får man se Eva Röse en kort stund i början av filmen.
3. Trots att filmen utspelar sig i en svensk stad under 1819 så spelades den in i Norge.
EMMA ÅKERLIND (2014-01-30)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Rolf Lassgård (21)
Rolf Lassgård (21)
