Lite nytt och lite gammalt
FILMENDen omdiskuterade serien från i fjol (då Sveriges stamningsföreningars riksförbund blev rasande på Robert Gustafssons karaktär och ställde fyra krav på TV4 - se Tre saker i recensionen av säsong 1) har nu kommit i en andra säsong med åtta nya avsnitt om psykologen Jeanette (Stina Ekblad) och hennes patienter.
Den här gången kan Sveriges stamningsföreningars riksförbund andas ut för Robert Gustafssons Papa Papadopolous är borta och det är även några av patienterna, men tre är kvar:
• Örjan Lax (Johan Rheborg), har misslyckats med sin terapi och har kanske kortare stubin än någonsin. Han blir väldigt lätt arg, på vad som helst. Nu provar han lite olika metoder - blir taxichaffis, musiker, gatuförsäljare, karateinstruktör m.m. för att få bukt med aggressionerna. Det går inte så bra. Roligaste scenen: Örjan stuvar in en granne i ett torkskåp och gaffatejpar igen det ordentligt.
• Benjamin Turesson (Felix Herngren), den veliga gymnasieläraren som i förra säsongen tog sig ur ett homoförhållande och blev hetro mot föräldrarnas vilja. I säsong två:s inledning ska Benjamin ut på en världomsegling med sin tjej och passar på att operera bort blindtarmen ("bara för att"), men det blir en förväxling och det blir ett könsbyte i stället. Inte helt lätt att hantera, även om föräldrarna blir glada. Roligaste scenen: Benjamin tvingas sätta sig över en urinoar för att kunna använda den.
• Reine Bok (Johan Glans), den självmordsbenägna yuppien som aldrig lyckas dö. Fantasin är det inget fel på när han försöker hitta på nya metoder att ta sitt liv, ofta med Papphammarliknande resultat. Fortfarande roligast i serien. Roligaste scenen: Reine provar kändismetoder att dö på.
Endast en ny patient har tillkommit:
• Jasmine (Annika Andersson), en läkare som helt saknar empati eller några som helst känsloyttringar. Äcklas av sina patienter. Efter några sessioner föreslår Jeanette att Jasmine kanske skulle prova på Luke Rhineharts metod från romanen "Tärningsspelaren", att låta slumpen styra känslorna. Sagt och gjort, men är det ett så bra tips egentligen? Ett roligt tillskott till serien. Roligaste tärningsvalet: "Kasta nötter på patienten".
Det finns även ytterligare två nya karaktärer som inte är patienter:
• Filippa Bark (Sissela Benn) har tagit över som receptionist. Den något naiva tonåringen är knappast rätt kvinna på rätt plats i det här fallet då hon bedriver en egen sorts terapi i receptionen inför ont anande patienter. Roligaste repliken: "Uppge ditt fullkomliga namn!"
och så
• Clemens (Peter Magnusson), fastighetsskötare i huset där Jeanettes mottagning ligger. En riktig bostadsrättspolis som inte drar sig för att lämna tillbaka sopor till de som sorterat fel eller gnälla på minsta detalj, ofta genom att referera till sitt eget sexliv med pojkvännen. Karaktären påminner lite om de fjollor Magnusson spelade i sin egen practical joke-serie och är med lite för mycket för att det ska vara kul hela tiden. Roligaste scenen: Clemens har en lång utläggning om hur en grannes vitlöksätande fräter sönder en vägg på innergården.
Jaha, vad ska man då säga som sammanfattning av det här? Tja "Hjälp!" är fortfarande lite småroligt. Tyvärr tycker jag att det är alldeles för få karaktärer. Jag påpekade det sist, att det snabbt blir uttjatat med variationer på samma skämt. Dock så måste jag säga att karaktärerna i sig är jämnare i kvalitet än sist, så det blir inte så farligt tjatigt trots allt.
Jag saknar dock Sissela Kyles karaktär som Jeanettes obstinata syster denna säsong. Hon var otroligt kul.
Den här gången kan Sveriges stamningsföreningars riksförbund andas ut för Robert Gustafssons Papa Papadopolous är borta och det är även några av patienterna, men tre är kvar:
• Örjan Lax (Johan Rheborg), har misslyckats med sin terapi och har kanske kortare stubin än någonsin. Han blir väldigt lätt arg, på vad som helst. Nu provar han lite olika metoder - blir taxichaffis, musiker, gatuförsäljare, karateinstruktör m.m. för att få bukt med aggressionerna. Det går inte så bra. Roligaste scenen: Örjan stuvar in en granne i ett torkskåp och gaffatejpar igen det ordentligt.
• Benjamin Turesson (Felix Herngren), den veliga gymnasieläraren som i förra säsongen tog sig ur ett homoförhållande och blev hetro mot föräldrarnas vilja. I säsong två:s inledning ska Benjamin ut på en världomsegling med sin tjej och passar på att operera bort blindtarmen ("bara för att"), men det blir en förväxling och det blir ett könsbyte i stället. Inte helt lätt att hantera, även om föräldrarna blir glada. Roligaste scenen: Benjamin tvingas sätta sig över en urinoar för att kunna använda den.
• Reine Bok (Johan Glans), den självmordsbenägna yuppien som aldrig lyckas dö. Fantasin är det inget fel på när han försöker hitta på nya metoder att ta sitt liv, ofta med Papphammarliknande resultat. Fortfarande roligast i serien. Roligaste scenen: Reine provar kändismetoder att dö på.
Endast en ny patient har tillkommit:
• Jasmine (Annika Andersson), en läkare som helt saknar empati eller några som helst känsloyttringar. Äcklas av sina patienter. Efter några sessioner föreslår Jeanette att Jasmine kanske skulle prova på Luke Rhineharts metod från romanen "Tärningsspelaren", att låta slumpen styra känslorna. Sagt och gjort, men är det ett så bra tips egentligen? Ett roligt tillskott till serien. Roligaste tärningsvalet: "Kasta nötter på patienten".
Det finns även ytterligare två nya karaktärer som inte är patienter:
• Filippa Bark (Sissela Benn) har tagit över som receptionist. Den något naiva tonåringen är knappast rätt kvinna på rätt plats i det här fallet då hon bedriver en egen sorts terapi i receptionen inför ont anande patienter. Roligaste repliken: "Uppge ditt fullkomliga namn!"
och så
• Clemens (Peter Magnusson), fastighetsskötare i huset där Jeanettes mottagning ligger. En riktig bostadsrättspolis som inte drar sig för att lämna tillbaka sopor till de som sorterat fel eller gnälla på minsta detalj, ofta genom att referera till sitt eget sexliv med pojkvännen. Karaktären påminner lite om de fjollor Magnusson spelade i sin egen practical joke-serie och är med lite för mycket för att det ska vara kul hela tiden. Roligaste scenen: Clemens har en lång utläggning om hur en grannes vitlöksätande fräter sönder en vägg på innergården.
Jaha, vad ska man då säga som sammanfattning av det här? Tja "Hjälp!" är fortfarande lite småroligt. Tyvärr tycker jag att det är alldeles för få karaktärer. Jag påpekade det sist, att det snabbt blir uttjatat med variationer på samma skämt. Dock så måste jag säga att karaktärerna i sig är jämnare i kvalitet än sist, så det blir inte så farligt tjatigt trots allt.
Jag saknar dock Sissela Kyles karaktär som Jeanettes obstinata syster denna säsong. Hon var otroligt kul.
EXTRAMATERIALET
Här finns enskilda block med bortklippta scener från alla karaktärer utom Jeanette. En del roligt, det mesta bortklippt av rätt anledningar.
Det finns också ett kort bloopersblock.
Det finns också ett kort bloopersblock.
TRE SAKER
1. Jag finner det lite märkligt att de valt att skriva in en redan etablerad karaktär (Filippa Bark) i serien. Inte för att hon inte passar in, för det gör hon, men det är ändå lite märkligt. Lite som om Felix Herngren skull vara Papi Raul istället för Benjamin.
2. Nytt denna säsong är små avbrott för (oftast fejkade) läkemedel som kommer in ett par gånger per avsnitt. Jag fattar poängen med parodierna men det blir snabbt ganska uttjatat och mest överflödigt.
3. Även en klassisk "Previously on Hjälp!" à la amerikanska dramaserier har dykt upp med start i avsnitt två. Det är lite roligare.
2. Nytt denna säsong är små avbrott för (oftast fejkade) läkemedel som kommer in ett par gånger per avsnitt. Jag fattar poängen med parodierna men det blir snabbt ganska uttjatat och mest överflödigt.
3. Även en klassisk "Previously on Hjälp!" à la amerikanska dramaserier har dykt upp med start i avsnitt två. Det är lite roligare.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Johan Rheborg (21)
Johan Rheborg (21)
