Perfekt sammansatt episodfilm
FILMENEfter den bedrövliga "American Crude" (här på DVDKritik.se recenserad av Joel, men jag har också sett den och våra åsikter är identiska) var jag lite nervös inför filmer där ett antal människoöden korsas, men lyckligtvis kommer "The Air I Breathe" in och ställer allt till rätta igen. Där "American Crude" totalt misslyckades, lyckas "The Air I Breathe".
I övrigt inga direkta jämförelser förutom att filmerna är stjärnspäckade, även om namnen i "The Air I Breathe" är lite tyngre. Vad sägs om Forest Whitaker, Andy Garcia, Kevin Bacon, Brendan Fraser, Sarah Michelle Gellar och Emile Hirsch i både större och mindre roller?
Filmen är indelad i fyra episoder med namnen Happiness, Pleasure, Sorrow och Love, som även blivit karaktärsnamnen på Whitaker, Frasier, Gellar och Bacon. Whitaker spelar en affärsman som insett att hans liv är skit och när han hör sina kollegor prata om ett fixat hästlopp med oddsen 8:1 satsar han mer pengar än han har, för att förlora allt då den förbestämda vinnaren faller på upploppet. Problemet är att han gått in på en suspekt klubb och satsat sina och klubbens pengar och klubbägaren Fingers (Garcia) har inte fått sitt smeknamn för ingenting. I panik planerar Happiness ett bankrån för att lösa knipan.
I Fingers stall av indrivare och gangsters ingår Pleasure (Fraser) som sedan barnsben har förmågan att se glimtar av framtiden, men utan möjlighet att förändra den. Denna egenskap har gjort honom framgångsrik och snudd på oslagbar. Men när Pleasure ska ta hand om popsångerskan Trista/Sorrow (Gellar), som Fingers fått i betalning för en skuld, tappar han sin förmåga. Trista inser att hennes nya manager Fingers är en plågoande av sällan skådat slag, och hennes enda chans att klara sig är att ta hjälp av Pleasure.
Slutligen Love då, en doktor som förlorade sitt livs kärlek (Julie Delpy) till sin bäste vän (Clark Gregg), men som nu har en möjlighet att rädda hennes liv - om han får tag på Trista som har samma ovanliga blodgrupp.
Manusförfattarna Jieho Lee och Bob DeRosa har fått till en story, eller ska jag säga många stories, som är både spännande och gripande. På ett skickligt sätt nästlar de ihop alla minst sagt nedstämda karaktärer, och genom att tänja lite på tidsbegreppen flätar de ihop delhistorierna ända in i slutet. Lee har vidare, i sin roll som filmens regissör, hittat ett bildspråk som driver filmen framåt. "The Air I Breathe" är väldigt snyggt gjord och Lee känns med blott två filmer på meritlistan som ett namn att lägga på minnet.
Men framför allt har Lee och DeRosa skrivit rika karaktärer som skådespelarna verkligen ger liv. Att Forest Whitaker fixar emotionellt laddade karaktärer är bekant sedan tidigare, men för mig framstår Brendan Frasers Pleasure som det mest spännande porträttet i filmen. Jag har uppskattat Fraser som gapig matinéhjälte i "Mumien"-filmerna men här gör han något helt annat, ett väldigt lågmält och ömtåligt uttryck som absolut stärker hans aktier som skådespelare. Även Sarah Michelle Gellar tycker jag går från klarhet till klarhet i sina mer dramatiska roller, som sidoställer hennes mer lättsamma roller från tidigare i karriären. Det är även omöjligt att inte nämna Andy Garcia som i Fingers gör en mycket minnesvärd gangsterskurk.
Som ni förstår tycker jag väldigt mycket om "The Air I Breathe" och kan varmt rekommendera den.
I övrigt inga direkta jämförelser förutom att filmerna är stjärnspäckade, även om namnen i "The Air I Breathe" är lite tyngre. Vad sägs om Forest Whitaker, Andy Garcia, Kevin Bacon, Brendan Fraser, Sarah Michelle Gellar och Emile Hirsch i både större och mindre roller?
Filmen är indelad i fyra episoder med namnen Happiness, Pleasure, Sorrow och Love, som även blivit karaktärsnamnen på Whitaker, Frasier, Gellar och Bacon. Whitaker spelar en affärsman som insett att hans liv är skit och när han hör sina kollegor prata om ett fixat hästlopp med oddsen 8:1 satsar han mer pengar än han har, för att förlora allt då den förbestämda vinnaren faller på upploppet. Problemet är att han gått in på en suspekt klubb och satsat sina och klubbens pengar och klubbägaren Fingers (Garcia) har inte fått sitt smeknamn för ingenting. I panik planerar Happiness ett bankrån för att lösa knipan.
I Fingers stall av indrivare och gangsters ingår Pleasure (Fraser) som sedan barnsben har förmågan att se glimtar av framtiden, men utan möjlighet att förändra den. Denna egenskap har gjort honom framgångsrik och snudd på oslagbar. Men när Pleasure ska ta hand om popsångerskan Trista/Sorrow (Gellar), som Fingers fått i betalning för en skuld, tappar han sin förmåga. Trista inser att hennes nya manager Fingers är en plågoande av sällan skådat slag, och hennes enda chans att klara sig är att ta hjälp av Pleasure.
Slutligen Love då, en doktor som förlorade sitt livs kärlek (Julie Delpy) till sin bäste vän (Clark Gregg), men som nu har en möjlighet att rädda hennes liv - om han får tag på Trista som har samma ovanliga blodgrupp.
Manusförfattarna Jieho Lee och Bob DeRosa har fått till en story, eller ska jag säga många stories, som är både spännande och gripande. På ett skickligt sätt nästlar de ihop alla minst sagt nedstämda karaktärer, och genom att tänja lite på tidsbegreppen flätar de ihop delhistorierna ända in i slutet. Lee har vidare, i sin roll som filmens regissör, hittat ett bildspråk som driver filmen framåt. "The Air I Breathe" är väldigt snyggt gjord och Lee känns med blott två filmer på meritlistan som ett namn att lägga på minnet.
Men framför allt har Lee och DeRosa skrivit rika karaktärer som skådespelarna verkligen ger liv. Att Forest Whitaker fixar emotionellt laddade karaktärer är bekant sedan tidigare, men för mig framstår Brendan Frasers Pleasure som det mest spännande porträttet i filmen. Jag har uppskattat Fraser som gapig matinéhjälte i "Mumien"-filmerna men här gör han något helt annat, ett väldigt lågmält och ömtåligt uttryck som absolut stärker hans aktier som skådespelare. Även Sarah Michelle Gellar tycker jag går från klarhet till klarhet i sina mer dramatiska roller, som sidoställer hennes mer lättsamma roller från tidigare i karriären. Det är även omöjligt att inte nämna Andy Garcia som i Fingers gör en mycket minnesvärd gangsterskurk.
Som ni förstår tycker jag väldigt mycket om "The Air I Breathe" och kan varmt rekommendera den.
EXTRAMATERIALET
Ingenting. På en Region 1-utgåva ser jag "Commentary, Deleted Scenes, Outtakes" listade som extramaterial.
TRE SAKER
1. De som läst mina recensioner tidigare vet att jag reagerar positivt till musik och den är mycket bra i denna film, bland annat kan man höra "Ahead of their time" med svenska Teddybears Sthlm i en scen.
2. Riktigt vem som ska tillskrivas titelcitatet "The air I breathe" vet jag inte riktigt, men jag antar att det ska vara Trista. Poetiskt snyggt är det i alla fall.
3. Först i delen Happiness har Lee och DeRosa fått till en mycket smart och visuellt lysande skildring av hur man går från barn till arbetande vuxen.
2. Riktigt vem som ska tillskrivas titelcitatet "The air I breathe" vet jag inte riktigt, men jag antar att det ska vara Trista. Poetiskt snyggt är det i alla fall.
3. Först i delen Happiness har Lee och DeRosa fått till en mycket smart och visuellt lysande skildring av hur man går från barn till arbetande vuxen.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Forest Whitaker (20)
Forest Whitaker (20)
