Många känslor i finalernas final
FILMENNär "Cornelis" kom 2011 väcktes tanken på att det faktiskt går att göra bra svenska biopics där miljö och tidsanda snappas upp och porträttlika gestaltningar får dem att kännas verkliga. Artistspåret följdes upp några år senare i utmärkta "Monica Z" och nu går vi vidare till idrottens värld. "Borg" är visserligen inte en utdragen biografi utan fokuserar på ett specifikt tillfälle, Wimbledonturneringen 1980 där Björn Borg (Sverrir Gudnason) jagade sin femte raka vinst samtidigt som den talangfulla utmanaren John McEnroe (Shia LaBeouf) var ute efter sin första och framför allt chansen att stoppa maskinen Borg.
Internationellt sett går filmen under namnet "Borg/McEnroe" eller "Borg vs. McEnroe" och det är kring dessa det handlar. I ett helhetsperspektiv går LeBeouf vinnande ur striden för hans roll och gestaltning är betydligt mer intressant än Gudnasons. McEnroe är en känsloperson som fräser och skriker men bär på enorma krav hemifrån. Borg är tyst och lugn och ägnar sig åt sina återkommande vidskepliga ritualer för att precis allt ska vara som det varit vid de tidigare segrarna. Vad filmen dock lyckas berätta är att Borg och McEnroe egentligen var ganska lika varandra.
I flashbacks ser vi hur den unga Borg (Leo Borg) matar slag efter slag mot garageportarna i Södertälje och är en talangfull men även känslostark spelare på tennisplanerna. Han får gång efter gång höra att det är något fel i huvudet på honom, men när David Cup-kaptenen Lennart Bergelin (Stellan Skarsgård) upptäcker honom får han den träning och hjälp som behövs för att hantera känslorna och bli bäst.
Skarsgårds Bergelin är med under resten av resan som en trygg fadersfigur som får ta en del smällar när trycket på Borg blir för hårt. Han är vansinnigt populär vid den här perioden och tvingas ta ställning till sponsringsjippon och huruvida bildrättigheterna till bröllopet med flickvännen Mariana Simionescu (Tuva Novotny) ska säljas eller inte, när han egentligen enbart vill fokusera på tävlingen.
Allting landar förstås i finalen, snyggt återgiven men aningens lång. Det blir dock riktigt spännande även för de som vet hur det faktiskt gick. Men ur filmens synvinkel är det vad som händer efter finalen som är den stora poängen. Vad hände mellan rivalerna när den sista poängen var räknad?
"Borg" är en bra och välgjord film. Snyggt gjord ur alla synvinklar, men kanske lite tunn storymässigt. Det känns som något faller bort när tennismatchen hamnar i fokus, och karaktären Borg känns aningens för introvert och tillsluten. Det är sannolikt korrekt utifrån hur det faktiskt var, men som tittare är det faktiskt mer intressant så fort McEnroe dyker upp i en scen.
Internationellt sett går filmen under namnet "Borg/McEnroe" eller "Borg vs. McEnroe" och det är kring dessa det handlar. I ett helhetsperspektiv går LeBeouf vinnande ur striden för hans roll och gestaltning är betydligt mer intressant än Gudnasons. McEnroe är en känsloperson som fräser och skriker men bär på enorma krav hemifrån. Borg är tyst och lugn och ägnar sig åt sina återkommande vidskepliga ritualer för att precis allt ska vara som det varit vid de tidigare segrarna. Vad filmen dock lyckas berätta är att Borg och McEnroe egentligen var ganska lika varandra.
I flashbacks ser vi hur den unga Borg (Leo Borg) matar slag efter slag mot garageportarna i Södertälje och är en talangfull men även känslostark spelare på tennisplanerna. Han får gång efter gång höra att det är något fel i huvudet på honom, men när David Cup-kaptenen Lennart Bergelin (Stellan Skarsgård) upptäcker honom får han den träning och hjälp som behövs för att hantera känslorna och bli bäst.
Skarsgårds Bergelin är med under resten av resan som en trygg fadersfigur som får ta en del smällar när trycket på Borg blir för hårt. Han är vansinnigt populär vid den här perioden och tvingas ta ställning till sponsringsjippon och huruvida bildrättigheterna till bröllopet med flickvännen Mariana Simionescu (Tuva Novotny) ska säljas eller inte, när han egentligen enbart vill fokusera på tävlingen.
Allting landar förstås i finalen, snyggt återgiven men aningens lång. Det blir dock riktigt spännande även för de som vet hur det faktiskt gick. Men ur filmens synvinkel är det vad som händer efter finalen som är den stora poängen. Vad hände mellan rivalerna när den sista poängen var räknad?
"Borg" är en bra och välgjord film. Snyggt gjord ur alla synvinklar, men kanske lite tunn storymässigt. Det känns som något faller bort när tennismatchen hamnar i fokus, och karaktären Borg känns aningens för introvert och tillsluten. Det är sannolikt korrekt utifrån hur det faktiskt var, men som tittare är det faktiskt mer intressant så fort McEnroe dyker upp i en scen.
EXTRAMATERIALET
Som extramaterial hittar vi intervjuer med regissören Janus Metz samt skådespelarna Sverrir Gunnarsson, Shia LaBeouf, Stellan Skarsgård, Tuva Novotny och Leo Borg. Det är inget vidare underhållningsvärde i att titta på dem, även om de är informativa på sitt sätt. Intervjuoffren har fått ungefär samma frågor (som skrivs ut i textform) och svarar emellanåt kort och avhugget. Det här brukar ibland kallas för EPK (Electronic Press Kit) och vara sådant som media kan använda sig av för att få ett citat till ett tv-inslag eller så. Fast i det här fallet är det mer "färdigt" om än småtråkigt paketerat.
Riktigt illa blir det i intervjun med Stellan Skarsgård som är inspelad vid olika tidpunkter och vid flera tillfällen svarar han ungefär likadant vilket gör slutresultatet till en snudd på pinsam produkt. Alltihop känns lite halvdant och filmen är värt ett mer seriöst och rejält bakommaterial.
Det enda undantaget är intervjun med Leo Borg som omringas av intervjuer med producent och manusförfattare som berättar att Leo faktiskt skickade in en ansökan om att få provspela när de letade efter "en ung tennisspelare". Dessutom varvas intervjun upp med lite bilder från inspelningen, vilket gör denna korta bit det bästa bland extramaterialet.
Riktigt illa blir det i intervjun med Stellan Skarsgård som är inspelad vid olika tidpunkter och vid flera tillfällen svarar han ungefär likadant vilket gör slutresultatet till en snudd på pinsam produkt. Alltihop känns lite halvdant och filmen är värt ett mer seriöst och rejält bakommaterial.
Det enda undantaget är intervjun med Leo Borg som omringas av intervjuer med producent och manusförfattare som berättar att Leo faktiskt skickade in en ansökan om att få provspela när de letade efter "en ung tennisspelare". Dessutom varvas intervjun upp med lite bilder från inspelningen, vilket gör denna korta bit det bästa bland extramaterialet.
TRE SAKER
1. En tydlig tidsmarkör är att det festades rätt duktigt mellan matcherna mitt under pågående Wimbledon. Det känns inte helt sannolikt i dag, men här dricks del öl och röks cigaretter som om det vore det mest naturliga.
2. Även den klassiska kommentatorn Bengt Grive (spelad av Björn Granath) tänder en cigarr under matchen. Inte heller helt sannolikt i dag!
3. Leo Borg som spelar Borg under åldrarna 9-13 är alltså Björn Borgs son och är ett riktigt fynd. Om han inte blir tennisstjärna känns skådespelarbranschen som ett bra karriärsval.
2. Även den klassiska kommentatorn Bengt Grive (spelad av Björn Granath) tänder en cigarr under matchen. Inte heller helt sannolikt i dag!
3. Leo Borg som spelar Borg under åldrarna 9-13 är alltså Björn Borgs son och är ett riktigt fynd. Om han inte blir tennisstjärna känns skådespelarbranschen som ett bra karriärsval.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
Sverrir Gudnason (24)
Sverrir Gudnason (24)
