För många dårar för en film
FILMENEfter den hårda och bistra "No country for old men" är Coenbröderna tillbaka med en absurd komedi, denna gång kryddad med extra mycket thriller, lite i stil med några av deras äldre filmer. Som vanligt bjuder Ethan och Joel på en härlig dialog till välskrivna karaktärer gestaltade av riktiga toppskådespelare, några bekanta från brödernas tidigare verk.
Det hela börjar med att Osbourne Cox (John Malkovich) får sparken från CIA under oklara omständigheter. Hans fru Katie (Tilda Swinton) ser detta som en avgörande anledning att skiljas så att hon kan bli tillsammans med sin älskare Harry (George Clooney).
När Osbourne börjar författa sina memoarer gör hon en cd-kopia på alla hans hemliga filer som säkerhet inför skilsmässan, men cd:n hamnar på omvägar rätt i händerna på helt fel personer, nämligen två korkade gyminstruktörer.
Chad (Brad Pitt i sin dummaste roll någonsin) är helt fascinerad av innehållet och Linda (Frances McDormand) ser en möjlighet att pressa fram lite pengar för cd:n då hon vill göra omfattande plastikoperationer. Hon har kommit till åren och vill se snygg ut inför sina dejter, och en av de män hon träffar är Harry.
Snart flätas alla karaktärer i filmen ihop på fler än ett sätt och över allting gnuggar CIA sina geniknölar för att reda ut härvan innan det är för sent.
Många av Coenbrödernas tidigare filmer har krävt ett par tittar innan de satt sig hos mig, och även "Burn after reading" är en sådan film. Genialiteten i filmen kommer fram efter upprepade tittar för det är aningens svårt att fatta vad som egentligen händer, vilket även är meningen.
Vad man dock direkt registrerar är skådespeleriet. John Malkovich tar fram hela sitt explosiva register redan i första scenen och jag blir helt knockad. George Clooney är rolig som den lätt paranoida Harry som bygger på något hemligt i källaren. Sen är det så klart Brad Pitt som gör en roll som inte liknar något annat han gjort på film tidigare. Frances McDormand är snudd på obstinat i sin roll, och även de mindre rollerna sköts galant av fina skådespelare.
Det är egentligen allt jag begär: en dialog med bett, unika karaktärer och en samling skådespelare som ger liv åt dem.
Det hela börjar med att Osbourne Cox (John Malkovich) får sparken från CIA under oklara omständigheter. Hans fru Katie (Tilda Swinton) ser detta som en avgörande anledning att skiljas så att hon kan bli tillsammans med sin älskare Harry (George Clooney).
När Osbourne börjar författa sina memoarer gör hon en cd-kopia på alla hans hemliga filer som säkerhet inför skilsmässan, men cd:n hamnar på omvägar rätt i händerna på helt fel personer, nämligen två korkade gyminstruktörer.
Chad (Brad Pitt i sin dummaste roll någonsin) är helt fascinerad av innehållet och Linda (Frances McDormand) ser en möjlighet att pressa fram lite pengar för cd:n då hon vill göra omfattande plastikoperationer. Hon har kommit till åren och vill se snygg ut inför sina dejter, och en av de män hon träffar är Harry.
Snart flätas alla karaktärer i filmen ihop på fler än ett sätt och över allting gnuggar CIA sina geniknölar för att reda ut härvan innan det är för sent.
Många av Coenbrödernas tidigare filmer har krävt ett par tittar innan de satt sig hos mig, och även "Burn after reading" är en sådan film. Genialiteten i filmen kommer fram efter upprepade tittar för det är aningens svårt att fatta vad som egentligen händer, vilket även är meningen.
Vad man dock direkt registrerar är skådespeleriet. John Malkovich tar fram hela sitt explosiva register redan i första scenen och jag blir helt knockad. George Clooney är rolig som den lätt paranoida Harry som bygger på något hemligt i källaren. Sen är det så klart Brad Pitt som gör en roll som inte liknar något annat han gjort på film tidigare. Frances McDormand är snudd på obstinat i sin roll, och även de mindre rollerna sköts galant av fina skådespelare.
Det är egentligen allt jag begär: en dialog med bett, unika karaktärer och en samling skådespelare som ger liv åt dem.
EXTRAMATERIALET
Det finns tre minidokumentärer på DVD:n med en sammanlagd spellängd på kanske 20 minuter, men även om det kan tyckas som de bara skummar på ytan så är de tillräckligt långa för att göra mig nöjd.
Den första är mer av en allmän titt bakom kulisserna, medan den andra fokuserar på skådespelarna och deras karaktärer och den sista fokuserar lite extra mycket på George Clooney. Coenbröderna säger att de skrev rollen speciellt för honom, vilket på sätt och vis märks för det är den karaktär som har fått mest egenskaper. Förutom paranoian noterar jag hans intresse för golv (!), matnoja och träningsnarkomani.
Det enda negativa med extramaterialet är att det endast finns finsk text av någon anledning.
Den första är mer av en allmän titt bakom kulisserna, medan den andra fokuserar på skådespelarna och deras karaktärer och den sista fokuserar lite extra mycket på George Clooney. Coenbröderna säger att de skrev rollen speciellt för honom, vilket på sätt och vis märks för det är den karaktär som har fått mest egenskaper. Förutom paranoian noterar jag hans intresse för golv (!), matnoja och träningsnarkomani.
Det enda negativa med extramaterialet är att det endast finns finsk text av någon anledning.
TRE SAKER
1. Payoffen på Harrys hemmabygge i källaren, en mycket speciell maskin, är något i hästväg och kanske filmens mest överraskande scen.
2. J.K. Simmons gör en liten roll som CIA-boss men så väl han gör den. Han är med i filmens slutscen och försöker, liksom tittaren, att få klarighet i vad som hänt.
3. Att frasen "Where's the money?" sägs ger ju en möjligen medveten koppling till "The Big Lebowski".
2. J.K. Simmons gör en liten roll som CIA-boss men så väl han gör den. Han är med i filmens slutscen och försöker, liksom tittaren, att få klarighet i vad som hänt.
3. Att frasen "Where's the money?" sägs ger ju en möjligen medveten koppling till "The Big Lebowski".
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
George Clooney (16)
George Clooney (16)
