Svartklädd Michael Douglas i toppform
FILMENDet pratas mycket om att "Wall Street: Money never sleeps" är Michael Douglas stora comebackroll, men jag måste nog säga att han kom tillbaka i fin gammal form redan i fjolårets "Solitary Man". Det är Douglas film helt och hållet som drivs fram av ett engagerat skådespel som etablerar karaktären Ben Kalmen som både en smart affärsman och ett praktsvin på samma gång.
Kalmens bakgrundshistoria är att han var känd som "den ärligaste bilhandlaren i New York" och var både framgångsrik och omtyckt, fram till den dag då han helt enkelt blev oärlig. Det blev ett dyrt pris att betala — affärsverksamheten rasade samman och äktenskapet med frun Nancy (Susan Sarandon) upplöstes. Nu är hon framgångsrik mäklare, men får ändå en slant i underhåll från den mer eller mindre urfattiga Kalmen.
Kalmen är dock övertygad om att han ska kunna dra ett streck över allt det negativa och hamna på fötterna igen. Problemet är bara att få folk att tro på honom, och till sin hjälp har han den nya unga flickvännen Jordan (Mary-Louise Parker) vars far har de kontakter han behöver. Kalmen lyckas dock sjabbla bort den möjligheten då han hamnar i säng med Jordans dotter (Imogen Poots) när han eskorterar henne till college i Boston.
Plötsligt går ingenting Kalmens väg och han återvänder till Boston och tar jobb på sin gamla kompis (Danny DeVito) fik. Det finns även en ny kompis i Boston, i form av tönten Daniel (Jesse Eisenberg) som Kalmen vill styra upp. Har Kalmen nu fått sin andra chans eller kommer hans tur aldrig att återvända?
"Solitary Man" är en bra film. Dialogen är väldigt pratig och storyn i sig är intressant och engagerande. Man behandlar en mängd olika problem, så som Kalmens relation till sin dotter (Jenna Fischer) och hennes son, och man undrar hur Kalmens liv kunde ta en sådan drastisk vändning. Det förklaras efter hand, men grundas i en lite småmystisk öppningsscen sex och ett halvt år tidigare.
Michael Douglas är riktigt bra. Karaktären ritas snabbt upp, men utvecklas hela tiden och ens uppfattning om vad han är för någon egentligen ändras under filmens gång. En smart upprepning av några repliker gör att man plötsligt ser på Kalmen med helt andra ögon.
Filmen kategoriseras som en dramakomedi på omslaget, men jag är inte helt med på de komiska bitarna. Det finns en viss sarkasm i replikerna som man kanske kan tolka som komiskt, men för mig är det ett drama och ett bra sådant.
Kalmens bakgrundshistoria är att han var känd som "den ärligaste bilhandlaren i New York" och var både framgångsrik och omtyckt, fram till den dag då han helt enkelt blev oärlig. Det blev ett dyrt pris att betala — affärsverksamheten rasade samman och äktenskapet med frun Nancy (Susan Sarandon) upplöstes. Nu är hon framgångsrik mäklare, men får ändå en slant i underhåll från den mer eller mindre urfattiga Kalmen.
Kalmen är dock övertygad om att han ska kunna dra ett streck över allt det negativa och hamna på fötterna igen. Problemet är bara att få folk att tro på honom, och till sin hjälp har han den nya unga flickvännen Jordan (Mary-Louise Parker) vars far har de kontakter han behöver. Kalmen lyckas dock sjabbla bort den möjligheten då han hamnar i säng med Jordans dotter (Imogen Poots) när han eskorterar henne till college i Boston.
Plötsligt går ingenting Kalmens väg och han återvänder till Boston och tar jobb på sin gamla kompis (Danny DeVito) fik. Det finns även en ny kompis i Boston, i form av tönten Daniel (Jesse Eisenberg) som Kalmen vill styra upp. Har Kalmen nu fått sin andra chans eller kommer hans tur aldrig att återvända?
"Solitary Man" är en bra film. Dialogen är väldigt pratig och storyn i sig är intressant och engagerande. Man behandlar en mängd olika problem, så som Kalmens relation till sin dotter (Jenna Fischer) och hennes son, och man undrar hur Kalmens liv kunde ta en sådan drastisk vändning. Det förklaras efter hand, men grundas i en lite småmystisk öppningsscen sex och ett halvt år tidigare.
Michael Douglas är riktigt bra. Karaktären ritas snabbt upp, men utvecklas hela tiden och ens uppfattning om vad han är för någon egentligen ändras under filmens gång. En smart upprepning av några repliker gör att man plötsligt ser på Kalmen med helt andra ögon.
Filmen kategoriseras som en dramakomedi på omslaget, men jag är inte helt med på de komiska bitarna. Det finns en viss sarkasm i replikerna som man kanske kan tolka som komiskt, men för mig är det ett drama och ett bra sådant.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. "Solitary Man" är även en låt av Johnny Cash, som spelas under filmens inledning. Cash var känd som "Mannen i svart" eftersom han "alltid" var helt klädd i svart, och Michael Douglas bär också mestadels svart i den här filmen.
2. Omslaget trycker mycket på att filmen är "från" Steven Soderbergh, men han är en av elva producenter och krediteras sist på IMDB.
3. Omslaget i sig ger faktiskt en sammanfattande bild av filmen som både stämmer och inte alls stämmer på samma gång. Lite märkligt att uttrycka det så, men så är det.
2. Omslaget trycker mycket på att filmen är "från" Steven Soderbergh, men han är en av elva producenter och krediteras sist på IMDB.
3. Omslaget i sig ger faktiskt en sammanfattande bild av filmen som både stämmer och inte alls stämmer på samma gång. Lite märkligt att uttrycka det så, men så är det.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
Michael Douglas (11)
Michael Douglas (11)
