Åshöjden, en engelsman och tre tjejer
FILMENDet kryllar av höga betyg från olika tidningar på omslaget till "Offside" och det är klart att sådant drar upp förväntningarna på förhand. Men jag har en liten negativ grundinställning till svenska filmer - i mitt tycke har de svårt att leverera och "Offside" är dessvärre en sådan film.
Vi befinner oss i det lilla samhället Stenfors, som ligger någonstans i Västergötland med Göteborg som närmaste storstad (dock är det ingen i filmen som pratar västgötska...). Huvudpersonen Anders (Jonas Karlsson) är arbetslös sedan en längre tid, men fördriver tiden med att vara spelande tränare i det lokala division sex-laget och ta hand om sin gamle far.
Hans fru Åsa (Anja Lundqvist) är också arbetslös och situationen tär hårt på paret och hon tycker att de ska gå i familjeterapi. Samtidigt har Anders problem med fotbollslaget - de ligger näst sist i divisionen och om de halkar ned till nästa kommer herrlaget att läggas ned och allt krut läggas på dam- och ungdomslaget. Detta säger Anders far som är en gammal legend i lagets historia.
Laget är förstås kasst på riktigt, snäppet bättre än FC Z och betydligt sämre än Åshöjden. Så Anders har problem, på alla fronter.
Men av en slump lyckas de hitta en gammal engelsk lirare - Duncan Miller - en av 80-talets stora stjärnor, och de lyckas dessutom få med honom i laget för att spela de sista matcherna. Men Duncans stjärnglans har falnat och han är bara en försupen föredetting som inte spelat på år och dagar. Ännu mer problem för Anders.
Det är inte bara Anders som har problem, utan hela filmen "Offside" lider av problem. Det största av allt är för att vara en komedi är den inte speciellt rolig. Den största delen av humorn verkar ha fokuserats på att fotbollsspelarna är halvdåliga på engelska och säger meningar där hälften av orden är direkt översättningar från svenskan.
Det verkar vara den enda anledningen till att en engelsman är med över huvud taget. Historien hade väl funkat lika bra om det var en avdankad svensk legend som de vände sig till, eller?
Hur som helst visar sig Duncan göra mer nytta som tränare och en av hans idéer till att förbättra laget är att ta hjälp av det betydligt mer framgångsrika damlaget, något som machomännen givetvis har stora problem med. Frågan är: kan man göra vad som helst för att vinna?
Jag säger inte att filmen är kass eller så, utan lite småputtrigt trevlig trots att det bara är misär hela tiden, så som det brukar vara i svenska "komedier".
Vi befinner oss i det lilla samhället Stenfors, som ligger någonstans i Västergötland med Göteborg som närmaste storstad (dock är det ingen i filmen som pratar västgötska...). Huvudpersonen Anders (Jonas Karlsson) är arbetslös sedan en längre tid, men fördriver tiden med att vara spelande tränare i det lokala division sex-laget och ta hand om sin gamle far.
Hans fru Åsa (Anja Lundqvist) är också arbetslös och situationen tär hårt på paret och hon tycker att de ska gå i familjeterapi. Samtidigt har Anders problem med fotbollslaget - de ligger näst sist i divisionen och om de halkar ned till nästa kommer herrlaget att läggas ned och allt krut läggas på dam- och ungdomslaget. Detta säger Anders far som är en gammal legend i lagets historia.
Laget är förstås kasst på riktigt, snäppet bättre än FC Z och betydligt sämre än Åshöjden. Så Anders har problem, på alla fronter.
Men av en slump lyckas de hitta en gammal engelsk lirare - Duncan Miller - en av 80-talets stora stjärnor, och de lyckas dessutom få med honom i laget för att spela de sista matcherna. Men Duncans stjärnglans har falnat och han är bara en försupen föredetting som inte spelat på år och dagar. Ännu mer problem för Anders.
Det är inte bara Anders som har problem, utan hela filmen "Offside" lider av problem. Det största av allt är för att vara en komedi är den inte speciellt rolig. Den största delen av humorn verkar ha fokuserats på att fotbollsspelarna är halvdåliga på engelska och säger meningar där hälften av orden är direkt översättningar från svenskan.
Det verkar vara den enda anledningen till att en engelsman är med över huvud taget. Historien hade väl funkat lika bra om det var en avdankad svensk legend som de vände sig till, eller?
Hur som helst visar sig Duncan göra mer nytta som tränare och en av hans idéer till att förbättra laget är att ta hjälp av det betydligt mer framgångsrika damlaget, något som machomännen givetvis har stora problem med. Frågan är: kan man göra vad som helst för att vinna?
Jag säger inte att filmen är kass eller så, utan lite småputtrigt trevlig trots att det bara är misär hela tiden, så som det brukar vara i svenska "komedier".
EXTRAMATERIALET
Extramaterialet inleds med en ca 10 minuter lång intervju med Liverpool-legenden Ian Rush som är med ungefär 30 sekunder i slutet av filmen. Lite märkligt att intervjuen är med och ännu märkligare att den inte är textad.
Vidare sju korta bakomfilmer som är uppdelade så de fokuserar på en viss person eller del i filmen. Det är ett ganska smart sätt att göra det på, blir lite mer personligt och enkelt att ta del av.
Sen kan man klicka sig igenom hela laget och läsa fiktiv fakta om varje spelare. Lite kul om man fått sig en favorit i det minst sagt "hellre än bra"-drivna gänget.
Ett intressant inslag är en jämförelse mellan en provfilmning och den slutgiltiga versionen av en av filmens terapiscener. Som en liten extra bonus får vi dessutom samma scen dubbad på dialekt, som ett svar på frågan "Saknade du dialekt?".
Den frågan kanske får sitt riktiga svar i det kommentarspår som finns med, men det har jag inte lyssnat på.
Något som kanske kan ses som extramaterial är något jag aldrig varit med om tidigare är något som heter "Syntolk" där synskadade kan "se" filmen med hjälp av en berättarröst som först ger en liten introduktion till filmen och sedan vägleder tittaren genom att berätta vilka miljöer man befinner sig i och vad som händer i de olika scenerna. Ganska intressant - det blir lite sagokänsla över det hela.
Vidare sju korta bakomfilmer som är uppdelade så de fokuserar på en viss person eller del i filmen. Det är ett ganska smart sätt att göra det på, blir lite mer personligt och enkelt att ta del av.
Sen kan man klicka sig igenom hela laget och läsa fiktiv fakta om varje spelare. Lite kul om man fått sig en favorit i det minst sagt "hellre än bra"-drivna gänget.
Ett intressant inslag är en jämförelse mellan en provfilmning och den slutgiltiga versionen av en av filmens terapiscener. Som en liten extra bonus får vi dessutom samma scen dubbad på dialekt, som ett svar på frågan "Saknade du dialekt?".
Den frågan kanske får sitt riktiga svar i det kommentarspår som finns med, men det har jag inte lyssnat på.
Något som kanske kan ses som extramaterial är något jag aldrig varit med om tidigare är något som heter "Syntolk" där synskadade kan "se" filmen med hjälp av en berättarröst som först ger en liten introduktion till filmen och sedan vägleder tittaren genom att berätta vilka miljöer man befinner sig i och vad som händer i de olika scenerna. Ganska intressant - det blir lite sagokänsla över det hela.
TRE SAKER
1. Det känns som det ligger någon sorts illa planerad politisk korrekthet inbakad i filmen där vi (eller kanske drönarna i herrlaget) ska lära oss att även flyktingar och tjejer kan spela fotboll, något som varit självklarheter för ganska många av oss sedan länge.
2. Weeping Willows medverkar som dansorkester på ett 100-årsjubileum i filmen.
3. Det här filmen fick mig att minnas den sköna, men ganska amatörmässiga TV-filmatiseringen av "Åshöjden". När släpps den DVD-boxen?
2. Weeping Willows medverkar som dansorkester på ett 100-årsjubileum i filmen.
3. Det här filmen fick mig att minnas den sköna, men ganska amatörmässiga TV-filmatiseringen av "Åshöjden". När släpps den DVD-boxen?
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Göran Ragnerstam (16)
Göran Ragnerstam (16)
