Inledningen på något storartat
FILMENI skrivandets stund är det inte så överdrivet länge sedan "The Wire" avslutades för gott med säsong 5 i USA, och jag har hela härligheten framför mig. Ja, minus säsong 1 då så klart. Säsong 1 består av 13 timslånga avsnitt och det är så klart högkvalitativa HBO som ligger bakom den. Jag har hört mycket bra om serien från olika håll och hittills kan jag säga att den uppfyller mina höga förväntningar.
Serien tar sin början med att mordutredaren Jimmy McNulty (Dominic West) söker upp domaren Phelan (Peter Gerety) efter att han friat mordåtalade D'Angelo Barksdale (Larry Gilliard Jr.) då ett vittne dragit tillbaka sitt vittnesmål under märkliga omständigheter. McNulty menar att D'Angelo ingår i ett nätverk lett av hans osynliga morbror, knarkkungen Avon Barksdale (Wood Harris) som indirekt ligger bakom ett antal olösta mord.
Domaren beslutar att något ska göras åt saken och beordrar att en grupp ska sättas ihop för att försöka kartlägga och slutligen anhålla Avon. Detta mottas inte helt positivt av McNultys överordnade som anser att han gått bakom deras ryggar. McNulty har sedan tidigare ett dåligt rykte, och hans position blir inte bättre av detta.
Gruppen sätts samman mest för att uppfylla domarens önskan, att den ska åstadkomma något finns det inga förhoppningar på. Därför hamnar lite blandat folk i gruppen. Några gamla, slöa alkoholiserade poliser, en klant som lyckats skjuta sin egen bil och därmed blivit av med vapnet - Roland Pryzbylewski (Jim True-Frost), en gammal mordutredare som tillbringat de senaste 13 åren på pantavdelningen och numera ägnar all ledig tid åt att snida ihop exklusiva dockhusmöbler - Lester Freamon (Clarke Peters), tre narkotikapoliser - duktiga Kima Greggs (Sonja Sohn) och de mer muskelmässiga Herc (Domenick Lombardozzi) och Carver (Seth Gilliam) bland annat. Som ledare för gruppen placeras Cedric Daniels (Lance Reddick) som hamnat lite i kläm uppifrån.
Parallellt med detta skildras knarkgängets aktiviteter. D'Angelo nedgraderas efter sitt snedsteg till att överse låghusens knarkhandel. Det är ett mycket fattigt och nedgånget område i västra Baltimore och de flesta av D'Angelos underhuggare är ungdomar. Avons närmsta man är den slipade Stringer Bell (Idris Elba) - den stora hjärnan i organisationen som lyckas hemlighålla Avon från polisen. Avon finns inte i några register och polisen har inte ens en bild på honom. De har dessutom utvecklat ett vattentätt system med personsökare och telefonautomater för att sköta sina affärer.
Polisgruppen börjar så smått inleda sitt arbete, med stort motstånd uppifrån. De förpassas till en sliten källarlokal, får undermålig utrustning och möts av ständigt byråkratiskt trassel. Till slut lyckas McNulty, med domarens hjälp, få tillstånd att bugga telefonautomaterna och klona personsökarna, vilket sätter fart på utredningen. Plötsligt börjar många av de lojja medarbetarna i gruppen finna sina roller, speciellt Pryzbylewski och Freamon som knäcker koder och gör så att utredningen avancerar. Men ju större avancemang de gör ju farligare blir uppdraget och när en av poliserna råkar riktigt illa ut får utredningen en ny inriktning, vilket inte riktigt följer McNultys plan.
Serien kan sammanfattas som karaktärsdriven och realistisk. Karaktärerna, även om det tar några avsnitt innan man får grepp om dem, är bra och utvecklade. De är knappast några ensidiga personer utan alla bär på olika bagage, positivt som negativt. McNulty har problem både med spriten och exfrun, men kanske framför allt med kollegorna högre upp i hierarkin. Men han har också en en talang för jobbet och lyckas lösa de flesta fallen, vilket gör honom till en illa omtyckt tillgång.
Även i det kriminella galleriet har man jobbat hårt med karaktärerna. D'Angelo brottas med moraliska problem och konstaterar i ett avsnitt fram emot slutet att han aldrig haft något val. Han har fötts in i det liv han tvingas leva. Hans moraliska tvivel smittar av sig på några av hans yngre hantlangare som börjar funderar på ett annat liv bort från våldet och knarket.
Serien tar även upp en tredje gruppering, nämligen missbrukarna, främst representerade av Bubbles (Andre Royo) som är en "tjallare" till Kima, och som faktiskt hjälper till rätt mycket med utredningen. Här börjar vi komma in på seriens realism för Bubbles försöker verkligen bli ren utan att riktigt ha styrkan att bli det.
Den övriga realismen ligger mycket i det byråkratiska krånglet McNulty måste trassla sig igenom. Poliserna i "The Wire" har det verkligen inte lätt, jämfört med andra serier. Frustrationen om att vilja göra väl men ständigt hindras är mycket tydlig.
En annan sak jag gillar med serien är att det finns mycket humor i den på ett subtilt och charmigt sätt. Både i blickar och vassa repliker, men även i vissa scener. Som när Herc ska flytta ett skrivbord som står på högkant från ett rum till ett annat genom en liten trång öppning. När han inte fixar det får han hjälp av först en kollega och sedan tre utan att något händer. De ger upp och han säger uppgivet: "Det går tydligen inte att få in det i det andra rummet" och de andra stirrar förvånat på honom och säger "In?". Eller scenen där McNulty och hans mordutredningskollega Bunk (Wendell Pierce) återbesöker en mordplats och enbart muttrar "Fuck" på hundra olika sätt medan de listar ut vad som hänt. Samma Bunk som på fyllan eldar upp sina kläder när han varit otrogen. Det finns massor av roliga scener i serien.
"The Wire" är mycket bra. Spänningen i serien eskalerar tydligt ju närmare upplösningen vi kommer och även om säsongen har ett tydligt slut så känns det verkligen som första kapitlet i en lång kamp mot knarkhandeln.
Serien tar sin början med att mordutredaren Jimmy McNulty (Dominic West) söker upp domaren Phelan (Peter Gerety) efter att han friat mordåtalade D'Angelo Barksdale (Larry Gilliard Jr.) då ett vittne dragit tillbaka sitt vittnesmål under märkliga omständigheter. McNulty menar att D'Angelo ingår i ett nätverk lett av hans osynliga morbror, knarkkungen Avon Barksdale (Wood Harris) som indirekt ligger bakom ett antal olösta mord.
Domaren beslutar att något ska göras åt saken och beordrar att en grupp ska sättas ihop för att försöka kartlägga och slutligen anhålla Avon. Detta mottas inte helt positivt av McNultys överordnade som anser att han gått bakom deras ryggar. McNulty har sedan tidigare ett dåligt rykte, och hans position blir inte bättre av detta.
Gruppen sätts samman mest för att uppfylla domarens önskan, att den ska åstadkomma något finns det inga förhoppningar på. Därför hamnar lite blandat folk i gruppen. Några gamla, slöa alkoholiserade poliser, en klant som lyckats skjuta sin egen bil och därmed blivit av med vapnet - Roland Pryzbylewski (Jim True-Frost), en gammal mordutredare som tillbringat de senaste 13 åren på pantavdelningen och numera ägnar all ledig tid åt att snida ihop exklusiva dockhusmöbler - Lester Freamon (Clarke Peters), tre narkotikapoliser - duktiga Kima Greggs (Sonja Sohn) och de mer muskelmässiga Herc (Domenick Lombardozzi) och Carver (Seth Gilliam) bland annat. Som ledare för gruppen placeras Cedric Daniels (Lance Reddick) som hamnat lite i kläm uppifrån.
Parallellt med detta skildras knarkgängets aktiviteter. D'Angelo nedgraderas efter sitt snedsteg till att överse låghusens knarkhandel. Det är ett mycket fattigt och nedgånget område i västra Baltimore och de flesta av D'Angelos underhuggare är ungdomar. Avons närmsta man är den slipade Stringer Bell (Idris Elba) - den stora hjärnan i organisationen som lyckas hemlighålla Avon från polisen. Avon finns inte i några register och polisen har inte ens en bild på honom. De har dessutom utvecklat ett vattentätt system med personsökare och telefonautomater för att sköta sina affärer.
Polisgruppen börjar så smått inleda sitt arbete, med stort motstånd uppifrån. De förpassas till en sliten källarlokal, får undermålig utrustning och möts av ständigt byråkratiskt trassel. Till slut lyckas McNulty, med domarens hjälp, få tillstånd att bugga telefonautomaterna och klona personsökarna, vilket sätter fart på utredningen. Plötsligt börjar många av de lojja medarbetarna i gruppen finna sina roller, speciellt Pryzbylewski och Freamon som knäcker koder och gör så att utredningen avancerar. Men ju större avancemang de gör ju farligare blir uppdraget och när en av poliserna råkar riktigt illa ut får utredningen en ny inriktning, vilket inte riktigt följer McNultys plan.
Serien kan sammanfattas som karaktärsdriven och realistisk. Karaktärerna, även om det tar några avsnitt innan man får grepp om dem, är bra och utvecklade. De är knappast några ensidiga personer utan alla bär på olika bagage, positivt som negativt. McNulty har problem både med spriten och exfrun, men kanske framför allt med kollegorna högre upp i hierarkin. Men han har också en en talang för jobbet och lyckas lösa de flesta fallen, vilket gör honom till en illa omtyckt tillgång.
Även i det kriminella galleriet har man jobbat hårt med karaktärerna. D'Angelo brottas med moraliska problem och konstaterar i ett avsnitt fram emot slutet att han aldrig haft något val. Han har fötts in i det liv han tvingas leva. Hans moraliska tvivel smittar av sig på några av hans yngre hantlangare som börjar funderar på ett annat liv bort från våldet och knarket.
Serien tar även upp en tredje gruppering, nämligen missbrukarna, främst representerade av Bubbles (Andre Royo) som är en "tjallare" till Kima, och som faktiskt hjälper till rätt mycket med utredningen. Här börjar vi komma in på seriens realism för Bubbles försöker verkligen bli ren utan att riktigt ha styrkan att bli det.
Den övriga realismen ligger mycket i det byråkratiska krånglet McNulty måste trassla sig igenom. Poliserna i "The Wire" har det verkligen inte lätt, jämfört med andra serier. Frustrationen om att vilja göra väl men ständigt hindras är mycket tydlig.
En annan sak jag gillar med serien är att det finns mycket humor i den på ett subtilt och charmigt sätt. Både i blickar och vassa repliker, men även i vissa scener. Som när Herc ska flytta ett skrivbord som står på högkant från ett rum till ett annat genom en liten trång öppning. När han inte fixar det får han hjälp av först en kollega och sedan tre utan att något händer. De ger upp och han säger uppgivet: "Det går tydligen inte att få in det i det andra rummet" och de andra stirrar förvånat på honom och säger "In?". Eller scenen där McNulty och hans mordutredningskollega Bunk (Wendell Pierce) återbesöker en mordplats och enbart muttrar "Fuck" på hundra olika sätt medan de listar ut vad som hänt. Samma Bunk som på fyllan eldar upp sina kläder när han varit otrogen. Det finns massor av roliga scener i serien.
"The Wire" är mycket bra. Spänningen i serien eskalerar tydligt ju närmare upplösningen vi kommer och även om säsongen har ett tydligt slut så känns det verkligen som första kapitlet i en lång kamp mot knarkhandeln.
EXTRAMATERIALET
Det finns kommentarspår till tre avsnitt i boxen.
TRE SAKER
1. Det enda jag inte riktigt gillar med serien är vinjettmusiken. En blueslåt som inte alls står sig jämte andra vinjettlåtar från HBO som "Six Feet Under" och "The Sopranos" till exempel. Detta beror dock främst på att vinjettmusiken även spelas under DVD:ns menyer, vilket tjatar ut den totalt.
2. "The Wire" har liksom andra HBO-serier visats på SVT, då under namnet "I narkotikans spår".
3. Flera skådespelare ur "Oz" är med i denna säsong: Wood Harris, Clarke Peters, Lance Reddick, John Doman, Frankie Faison, Domenick Lombardozzi, Seth Gilliam och J.D. Williams som gör en roll som är snarlik den han gjorde i "Oz". Jag har en känsla av att fler "Oz"-skådisar kommer att dyka upp i kommande säsonger.
2. "The Wire" har liksom andra HBO-serier visats på SVT, då under namnet "I narkotikans spår".
3. Flera skådespelare ur "Oz" är med i denna säsong: Wood Harris, Clarke Peters, Lance Reddick, John Doman, Frankie Faison, Domenick Lombardozzi, Seth Gilliam och J.D. Williams som gör en roll som är snarlik den han gjorde i "Oz". Jag har en känsla av att fler "Oz"-skådisar kommer att dyka upp i kommande säsonger.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Dominic West (12)
Dominic West (12)
