Oväntad gestaltning men inte så värst kul
FILMENDe senaste åren har det ramlat ut märkbart många actionkomedier med spion- eller agenttema - "Spy", "Barely Lethal", "The Do-Over" och "The Brothers Grimsby", till exempel - och nu kan man komplettera med "Central Intelligence" där Dwayne Johnson och Kevin Hart paras ihop. På omslaget kan man se vem som är hårdingen och vem som är mesen, men Johnsons karaktär är dessutom en praktnörd av högsta rang. 20 år tidigare var Robbie Weirdicht ("weird dick", fattar ni?) årskullens stora mobbingoffer som förnedrades in i det sista. Calvin Joyner (Hart) var å sin sida skolans bästa elev, framgångsrik och schysst och den det skulle bli något stort av. Den enda som ställde upp när Robbie blev utskrattad av hela skolan.
Men det blev inget speciellt av Calvin. En räknenisse som inte lyckas avancera på jobbet. Han är visserligen lyckligt gift med sin gamla skolkärlek men livet är inte så som han hade hoppats, och när det är dags för skolåterträff vill han under inga omständigheter medverka. Men så kommer en vänförfrågan på Facebook från en Bob Stone, som visar sig vara Robbie under nytt namn. Calvin går med på att träffa honom och blir chockad av vad han ser. Den forna tjockisen är rena biffen men fortfarande en märkligt nördig person, komplett med magväska och allt.
Chocken blir inte mindre när Robbie/Bob visar sig vara en jävel på att slåss och snart ska det visa sig att han är en agent som behöver Calvins hjälp. Det är dock något konstigt med hela situationen och Bob blir som ett klibbigt plåster på den motvillige Calvin, och när Bobs gamla kollegor med Amy Ryan i spetsen dyker upp och menar att Bob verkligen inte är den han utger sig för, blir det svårt för Calvin. Vem ska han tro på egentligen, och vad är det för snårig röra han hamnat i? En rent livsfarlig sådan där kulorna viner omkring honom och det gamla tråkiga livet framstår som rena drömscenariot.
Det här skulle väl egentligen kunna vara en ganska rolig film men jag skrattar inte speciellt ofta. Kevin Hart har en tendens att bli otroligt gapig och det blir mest tröttsamt och jag har ännu inte kommit underfund med om det är ett genidrag att låta Dwayne Johnson spela supernörd som gillar enhörningar och "Twilight" eller om det är den dummaste idén någonsin. Det lutar dock åt det första för jag gillar när skådespelare gör oväntade saker.
Actionmässigt är ganska bra drag i filmen. Det är en hel del fartfyllda fajtscener där man tänkt till lite och koreograferat smart. Bland annat finns en fiffig lösning på hur man använder en färgtoner som distraktion. Det blir en "att ingen har tänkt på det tidigare"-känsla, även om det säkert redan figurerat i andra sammanhang.
Men som sagt, det blir inte så värst kul och även om filmen i sin helhet landar på ett godkänt betyg hade jag önskat att jag hade fått dra på mungiporna lite mer. Den här typen av blandning mellan humor och action med ett udda par i förarsätet har gjorts tidigare, och dessutom gjorts bättre.
Men det blev inget speciellt av Calvin. En räknenisse som inte lyckas avancera på jobbet. Han är visserligen lyckligt gift med sin gamla skolkärlek men livet är inte så som han hade hoppats, och när det är dags för skolåterträff vill han under inga omständigheter medverka. Men så kommer en vänförfrågan på Facebook från en Bob Stone, som visar sig vara Robbie under nytt namn. Calvin går med på att träffa honom och blir chockad av vad han ser. Den forna tjockisen är rena biffen men fortfarande en märkligt nördig person, komplett med magväska och allt.
Chocken blir inte mindre när Robbie/Bob visar sig vara en jävel på att slåss och snart ska det visa sig att han är en agent som behöver Calvins hjälp. Det är dock något konstigt med hela situationen och Bob blir som ett klibbigt plåster på den motvillige Calvin, och när Bobs gamla kollegor med Amy Ryan i spetsen dyker upp och menar att Bob verkligen inte är den han utger sig för, blir det svårt för Calvin. Vem ska han tro på egentligen, och vad är det för snårig röra han hamnat i? En rent livsfarlig sådan där kulorna viner omkring honom och det gamla tråkiga livet framstår som rena drömscenariot.
Det här skulle väl egentligen kunna vara en ganska rolig film men jag skrattar inte speciellt ofta. Kevin Hart har en tendens att bli otroligt gapig och det blir mest tröttsamt och jag har ännu inte kommit underfund med om det är ett genidrag att låta Dwayne Johnson spela supernörd som gillar enhörningar och "Twilight" eller om det är den dummaste idén någonsin. Det lutar dock åt det första för jag gillar när skådespelare gör oväntade saker.
Actionmässigt är ganska bra drag i filmen. Det är en hel del fartfyllda fajtscener där man tänkt till lite och koreograferat smart. Bland annat finns en fiffig lösning på hur man använder en färgtoner som distraktion. Det blir en "att ingen har tänkt på det tidigare"-känsla, även om det säkert redan figurerat i andra sammanhang.
Men som sagt, det blir inte så värst kul och även om filmen i sin helhet landar på ett godkänt betyg hade jag önskat att jag hade fått dra på mungiporna lite mer. Den här typen av blandning mellan humor och action med ett udda par i förarsätet har gjorts tidigare, och dessutom gjorts bättre.
EXTRAMATERIALET
Gillar man bloopers, alternativa repliker och alternativa scener finns det gott om sådant här. Det är nästan det enda som finns, så det är väl måttligt underhållande. Visst finns det en och annan sak att dra på munnen åt, men det är snabbt avklarat.
Det finns även ett kommentarspår till filmen samt ett väldigt kort klipp där man visar hur man snabbstädade ett rum i en scen utan klipp. Men så finns det något ytterligare som är värt att nämna och det är en liten hyllning till en kraftig dansare som spelar Robbie/Bob som ung. Här får han dansbattla med Dwayne Johnson.
Det finns även ett kommentarspår till filmen samt ett väldigt kort klipp där man visar hur man snabbstädade ett rum i en scen utan klipp. Men så finns det något ytterligare som är värt att nämna och det är en liten hyllning till en kraftig dansare som spelar Robbie/Bob som ung. Här får han dansbattla med Dwayne Johnson.
TRE SAKER
1. Filmen inleds 20 år tidigare där Robbie alltså är ett tjockt mobbingoffer och Calvin är coolast i plugget. I det första fallet har man meckat in Dwayne Johnsons ansikte på något märkligt vis och i det andra vet jag inte riktigt hur man burit sig åt för att få Kevin Hart att se 20 år yngre ut, men det har lyckats.
2. Robbies värsta mobbare spelas i filmens nutid av Jason Bateman som som alltid gör en lysande insats som praktarsle.
3. I filmen figurerar ett skämt om en app män ska använda vid fotografering av sina könsorgan så att de blir större på bild. Exakt samma idé var med i "Bad Neighbours 2". Båda filmerna är gjorda av Universal som tydligen tycker att det är en jättebra appidé.
2. Robbies värsta mobbare spelas i filmens nutid av Jason Bateman som som alltid gör en lysande insats som praktarsle.
3. I filmen figurerar ett skämt om en app män ska använda vid fotografering av sina könsorgan så att de blir större på bild. Exakt samma idé var med i "Bad Neighbours 2". Båda filmerna är gjorda av Universal som tydligen tycker att det är en jättebra appidé.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
Dwayne Johnson (21)
Dwayne Johnson (21)
