Någonting händer bland lera och flum
FILMENWoodstock - festivalernas festival, som satte ett rejält avtryck i sin samtid och som än idag rankas som en av de stora händelserna är fokus i Ang Lees senaste film "Taking Woodstock". Det är ett drama som skildrar arbetet bakom själva festivalen.
Elliot Teichberg (Demetri Martin) har i princip givit upp hela sitt liv som konstnär och inredare för att hjälpa sina föräldrar med deras fallfärdiga motell. Varför han gjort detta är svårt att förstå - pappan (Henry Goodman) är sliten och bryr sig inte, medan mamman (Imelda Staunton) är aggressiv och besatt av pengar. Elliot har blivit vald till ordförande för handelskammaren i samhället och gör allt för att få motellet att överleva samt att skapa engagemang och intresse för trakten.
När Woodstockfestivalen blivit nekad tillträde till två platser ser Elliot sin chans - tillståndet för sin årliga musikfestival med klassisk musik får duga och han bjuder in festivalledningen. Mjölkbonden Max (Eugene Levy) erbjuder mark, och tar bra betalt för det, och festivalledningen köper konceptet och sätter upp ett högkvarter på motellet. Plötsligt finns det liv i samhället, men samtidigt oro och aggressioner. Tanken på 100 000 hippies som ska "våldta vår boskap" sätter Elliot i en svår sits, allt medan festivalen bara växer sig större och större.
Jag gillar "Taking Woodstock". Jag är svag för 60- och 70-talet och roas enormt av den här sortens flummerier, för visst blir det flummigt ju fler hippies som strömmar till. Givetvis kommer man inte bort från LSD-trippar, nakna människor, musik, dans och allt vad som hör flower power-tiden till, men samtidigt finns den underliggande storyn om att göra något, att engagera sig och försöka skapa något trots att man inte har full koll där hela tiden.
Ang Lee sätter skickligt tonen på filmen med en väl avvägd regi som får allting att kännas väldigt äkta. Det är nästan som det är okänt material från den där välkända "Woodstock"-dokumentären vi ser. Mycket lyckat.
Demetri Martin är en till större delen okänd skådespelare, som kommer från den komiska sidan, men han är bra som lite tafatt, men godhjärtad ung man med huvudet på skaft. I övrigt är filmen fylld av bra skådespelare som ger trovärdigt liv till sina roller. Imelda Staunton är expert på att spela riktiga surkärringar och gör det obehagligt bra även i denna film. Eugene Levy visar att han är något annat än "pappan i 'American Pie'" och i en större biroll finns duktiga Emile Hirsch som en Vietnam-veteran som verkar hitta tillbaka till livet under festivalen. Dessutom spelar Liev Schreibner en säkerhetsansvarig transvestit. Bara en sådan sak.
En väldigt bra och trevlig film som passar mig som handsken.
Elliot Teichberg (Demetri Martin) har i princip givit upp hela sitt liv som konstnär och inredare för att hjälpa sina föräldrar med deras fallfärdiga motell. Varför han gjort detta är svårt att förstå - pappan (Henry Goodman) är sliten och bryr sig inte, medan mamman (Imelda Staunton) är aggressiv och besatt av pengar. Elliot har blivit vald till ordförande för handelskammaren i samhället och gör allt för att få motellet att överleva samt att skapa engagemang och intresse för trakten.
När Woodstockfestivalen blivit nekad tillträde till två platser ser Elliot sin chans - tillståndet för sin årliga musikfestival med klassisk musik får duga och han bjuder in festivalledningen. Mjölkbonden Max (Eugene Levy) erbjuder mark, och tar bra betalt för det, och festivalledningen köper konceptet och sätter upp ett högkvarter på motellet. Plötsligt finns det liv i samhället, men samtidigt oro och aggressioner. Tanken på 100 000 hippies som ska "våldta vår boskap" sätter Elliot i en svår sits, allt medan festivalen bara växer sig större och större.
Jag gillar "Taking Woodstock". Jag är svag för 60- och 70-talet och roas enormt av den här sortens flummerier, för visst blir det flummigt ju fler hippies som strömmar till. Givetvis kommer man inte bort från LSD-trippar, nakna människor, musik, dans och allt vad som hör flower power-tiden till, men samtidigt finns den underliggande storyn om att göra något, att engagera sig och försöka skapa något trots att man inte har full koll där hela tiden.
Ang Lee sätter skickligt tonen på filmen med en väl avvägd regi som får allting att kännas väldigt äkta. Det är nästan som det är okänt material från den där välkända "Woodstock"-dokumentären vi ser. Mycket lyckat.
Demetri Martin är en till större delen okänd skådespelare, som kommer från den komiska sidan, men han är bra som lite tafatt, men godhjärtad ung man med huvudet på skaft. I övrigt är filmen fylld av bra skådespelare som ger trovärdigt liv till sina roller. Imelda Staunton är expert på att spela riktiga surkärringar och gör det obehagligt bra även i denna film. Eugene Levy visar att han är något annat än "pappan i 'American Pie'" och i en större biroll finns duktiga Emile Hirsch som en Vietnam-veteran som verkar hitta tillbaka till livet under festivalen. Dessutom spelar Liev Schreibner en säkerhetsansvarig transvestit. Bara en sådan sak.
En väldigt bra och trevlig film som passar mig som handsken.
EXTRAMATERIALET
Extramaterialet består förutom ett kommentarspår med Ang Lee och manusförfattaren James Shamus av lite bakommaterial och ett par borttagna scener som inte tillför mycket till filmen.
Bakommaterialet i sig är en större titt på filmen som ger en trevlig bild av produktionen och två kortare tittar på teatersällskaper Earth Light Players och hur man fick in hästar i produktionen.
Tråkigt nog är extramaterialet enbart textat på danska och finska.
Bakommaterialet i sig är en större titt på filmen som ger en trevlig bild av produktionen och två kortare tittar på teatersällskaper Earth Light Players och hur man fick in hästar i produktionen.
Tråkigt nog är extramaterialet enbart textat på danska och finska.
TRE SAKER
1. Ang Lee använder splitscreen i ett par scener, ett grepp han använde betydligt mer i "Hulk".
2. Jonathan Groff som spelar festivalgeneralen Michael Lang är väldigt lik den verkliga personen, vilket man kan se i extramaterialet. Däremot får vi aldrig se den verkliga Elliot Tiber (som han heter numera).
3. Filmen var nominerad till Guldpalmen i Cannes 2009.
2. Jonathan Groff som spelar festivalgeneralen Michael Lang är väldigt lik den verkliga personen, vilket man kan se i extramaterialet. Däremot får vi aldrig se den verkliga Elliot Tiber (som han heter numera).
3. Filmen var nominerad till Guldpalmen i Cannes 2009.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Henry Goodman (7)
Henry Goodman (7)
